<p> </p><p>Nollvisionen talar om en framtid där inga människor dör eller skadas allvarligt i trafiken och utgör idag grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige. Utifrån Nollvisionen inleddes i april 2009 ombyggnationen av väg 23 mellan Sandsbro och Drättinge.</p><p>Rapporten utvärderar och följer upp ombyggnationen av korsningen väg 23/897 som är belägen på sträckan mellan Sandbro och Drättinge. Utredningen genomfördes i form av intervjuer och observationer. Totalt intervjuades 24 personer som trafikerar korsningen i olika hög utsträckning och med olika typer av fordon. Utöver detta gjordes även observationer på plats för att få en bild av hur korsningen fungerar med avseende på trafikflöde, hastigheter och placering av fordon på vägen.</p><p>Resultatet av intervjuer och observationer visar att korsningen uppfyller sitt syfte med att sänka hastigheten utan störningar i trafikflödet. Nästintill samtliga av de personer som intervjuades i undersökningen upplever att korsningen är mycket säkrare idag än tidigare, vilket gör att projektet måste ses som lyckat även om vissa förbättringar går att genomföra. I diskussionen jämförs resultatet från utvärderingen med teori från Vägar och gatorsutformning, VGU.</p>

Nollvisionen talar om en framtid där inga människor dör eller skadas allvarligt i trafiken och utgör idag grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige. Utifrån Nollvisionen inleddes i april 2009 ombyggnationen av väg 23 mellan Sandsbro och Drättinge. Rapporten utvärderar och följer upp ombyggnationen av korsningen väg 23/897 som är belägen på sträckan mellan Sandbro och Drättinge. Utredningen genomfördes i form av intervjuer och observationer. Totalt intervjuades 24 personer som trafikerar korsningen i olika hög utsträckning och med olika typer av fordon. Utöver detta gjordes även observationer på plats för att få en bild av hur korsningen fungerar med avseende på trafikflöde, hastigheter och placering av fordon på vägen. Resultatet av intervjuer och observationer visar att korsningen uppfyller sitt syfte med att sänka hastigheten utan störningar i trafikflödet. Nästintill samtliga av de personer som intervjuades i undersökningen upplever att korsningen är mycket säkrare idag än tidigare, vilket gör att projektet måste ses som lyckat även om vissa förbättringar går att genomföra. I diskussionen jämförs resultatet från utvärderingen med teori från Vägar och gatorsutformning, VGU.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka införandet av Nollvisionen i Södermanlands fotbollsdistrikt. För att uppnå syftet valde vi att utgå från följande frågeställningar: Vilken var bakgrunden till införandet av Nollvisionen? Vad ville Södermanlands fotbollförbund uppnå med införandet av Nollvisionen? Hur såg de involverade, det vill säga förtroendevalda och tjänstemän inom Södermanlands fotbollförbund, på beslutet att införa Nollvisionen? Hur har Södermanlands fotbollförbund informerat om Nollvisionen? Hur såg fotbollsföreningarna och domarna på införandet av Nollvisionen?</p><p>Metod</p><p>Vi har arbetat både med en kvalitativ metod och en kvantitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes där intervjupersonerna valdes utifrån ett strategiskt urval i samråd med Södermanlands fotbollförbund. Två enkätundersökningar delades ut genom ett tillfälligt urval till föreningsrepresentanter och domare.</p><p>Resultat</p><p>Bakgrunden till införandet av Nollvisionen var en kraftig ökning av disciplinärenden i distriktet och influenser från andra distrikt. Södermanlands fotbollförbund vill uppnå en attitydförändring och därmed minska antalet disciplinärenden och få ett bättre klimat på och utanför fotbollsplanerna. Förbundet tillmäter ledarskapet en stor betydelse för att kunna förbättra klimatet på fotbollsplanerna. Man vill ta ett samhällsansvar samt förbättra fotbollens anseende. Föreningarna och domarna har varit huvudmålen för informationen om Nollvisionen. Informationen till domarna kunde ha varit bättre.</p><p>Slutsats</p><p>Nollvisionens införande ligger i linje med Riksidrottsförbundets riktlinjer. Införandet av Nollvisionen ska ses mot bakgrund av fotbollens historiska arv som en fostrande ungdomsaktivitet. Ledarna har en viktig roll i införandet, men deras inställning kan också försvåra genomförandet. Det är svårt att få ut budskap kring de frågor Nollvisionen berör.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka införandet av Nollvisionen i Södermanlands fotbollsdistrikt. För att uppnå syftet valde vi att utgå från följande frågeställningar: Vilken var bakgrunden till införandet av Nollvisionen? Vad ville Södermanlands fotbollförbund uppnå med införandet av Nollvisionen? Hur såg de involverade, det vill säga förtroendevalda och tjänstemän inom Södermanlands fotbollförbund, på beslutet att införa Nollvisionen? Hur har Södermanlands fotbollförbund informerat om Nollvisionen? Hur såg fotbollsföreningarna och domarna på införandet av Nollvisionen? Metod Vi har arbetat både med en kvalitativ metod och en kvantitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes där intervjupersonerna valdes utifrån ett strategiskt urval i samråd med Södermanlands fotbollförbund. Två enkätundersökningar delades ut genom ett tillfälligt urval till föreningsrepresentanter och domare. Resultat Bakgrunden till införandet av Nollvisionen var en kraftig ökning av disciplinärenden i distriktet och influenser från andra distrikt. Södermanlands fotbollförbund vill uppnå en attitydförändring och därmed minska antalet disciplinärenden och få ett bättre klimat på och utanför fotbollsplanerna. Förbundet tillmäter ledarskapet en stor betydelse för att kunna förbättra klimatet på fotbollsplanerna. Man vill ta ett samhällsansvar samt förbättra fotbollens anseende. Föreningarna och domarna har varit huvudmålen för informationen om Nollvisionen. Informationen till domarna kunde ha varit bättre. Slutsats Nollvisionens införande ligger i linje med Riksidrottsförbundets riktlinjer. Införandet av Nollvisionen ska ses mot bakgrund av fotbollens historiska arv som en fostrande ungdomsaktivitet. Ledarna har en viktig roll i införandet, men deras inställning kan också försvåra genomförandet. Det är svårt att få ut budskap kring de frågor Nollvisionen berör.

Denna uppsats är en fallstudie som handlar om infotainmentsystem och dess inverkan på trafiksäkerheten. Syftet är att uppsatsen ska exemplifiera hur ett infotainmentsystem kan främja trafiksäkerheten samt nyansera den övervägande negativa bild om infotainmentsystem relaterat till trafiksäkerhet som återfinns i mediala sammanhang. Forskningsfrågan som besvaras är: “Hur kan infotainmentsystem i olika situationer främja trafiksäkerheten?”. Författarna till uppsatsen har genom semistrukturerade intervjuer pratat med tre olika personer; Carl Zeidlitz från Motormännens Riksförbund, Joakim Lundvall från Swedspot samt Matts-Åke Belin från Trafikverket. Den empiriska data som genom intervjuerna har samlats in har analyserats utifrån en teoretisk ram om trafikantbeslut i olika nivåer; strategiska, taktiska och operativa. Datan har även analyserats utifrån Nollvisionen och ett systemtänkande där författarna presenterat en modell för hur ett infotainmentsystem, inom trafiksystemet, kan ha en positiv inverkan på trafiksäkerheten. Resultatet av uppsatsen visar hur infotainmentsystem i olika situationer, åtminstone med integration av varningssystem, kan främja trafiksäkerheten. I relation till den teoretiska ramen för trafikantbeslut är det tydligt att störst trafiksäkerhetsfrämjande potential för infotainmentsystem finns i att stödja föraren i de beslut som tas under den taktiska nivån. Infotainmentsystem tycks även ha potential att konvertera exempelvis operativa beslut till taktiska sådana.

Fordonstrafiken ökar allt mer i Sverige, antalet lastbilstransporter likaså riksväg 51 står inför nybyggnation som ska öka framkomligheten för fordon genom Finspång, men vem tänker på gång och cykeltrafikanterna? Denna rapport undersöker framkomligheten för en problematisk sträcka av Riksväg 51 genom Finspång, där hastighetsbegränsningen är hög och bristen på säkra övergångar är stor. Passageräkning kommer utföras vid två områden för att få svar på hur stort problemet är för Finspångs invånare. Rapporten resulterar i förslag till två nya säkra övergångar, en gångbro vid Postnords kontor i Finspång och en tunnel intill en cirkulationsplats i anslutning till Willys i Finspång. Om kommunen anser att dessa förslag är något att arbeta vidare med är helt upp till dem.

Studiens syfte är att undersöka hur det nationella målet för trafiksäkerhet går att följa upp på länsnivå via befintlig statistik från polis och sjukvård. Ger de två källorna en likartad bild av förändringen av antalet vägtrafikskadade under den gångna tjugoårsperioden? Undersök- ningen omfattar personer som skadats och överlevt vägtrafikolyckor i Västmanlands län. Data från 1989/1990 respektive 2008/2009 jämförs. De två statistikkällorna ger en likartad bild av förändringen av antalet vägtrafikskadade bilister, motorcyklister och mopedister. Skillnaderna är däremot stora beträffande gång- trafikanter och cyklister. Antalet skadade personer registrerade av sjukvården i länet har minskat under den studerade tidsperioden. Det beror på att antalet skadade gångtrafikanter och cyklister har blivit färre. På grund av förändringar inom sjukvården kan minskningen inte kvantifieras. Det lägre antalet frakturer, främst hos gångtrafikanter men även hos cyklister, visar att det varit en minskning. Antalet skadade bilister har däremot blivit fler, men de skadas lindrigare än 1989/1990. Gruppen allvarligt skadade bilister (ISS &gt; 8) har dock ökat. För perioden 1997 – 2009 har det inte funnits något nationellt definierat trafiksäkerhetsmål för allvarligt skadade. Enligt polisens statistik är antalet svårt skadade vägtrafikanter i länet oförändrat under perioden. Om allvarligt skadad i sjukvårdens mätning definieras som inlagd på sjukhus har antalet allvarligt skadade under perioden minskat med 27 %. Antalet allvarligt skadade definierat som ISS &gt; 8 är oförändrat. / The purpose of the study is to investigate the extent to which it is possible to make a follow- up on the regional level of the national road safety target by using existing police and hospital statistics. Do the two sources provide a similar picture of the changes of the number of persons injured in road traffic accidents during the past twenty years? The survey covers persons injured but survived in road accidents in the county of Västmanland. 2008/2009 figures are compared with 1989/1990 figures. Both sets of statistics provide a similar picture of the changes with regard to the number of injured motorists, motorcyclists and moped drivers. However, concerning pedestrians and cyclists there are significant differences. During the time period being studied, the number of injured persons registered by the hospitals of the county has decreased. This is due to the fact that the number of pedestrians and cyclists injured has decreased. However, it is due to structural changes of the health care difficult to quantify the reduction. The lower number fractures, primarily of pedestrians but also of cyclists, shows that there has been a decrease. On the contrary, the number of injured motorists has increased, but their injuries are less serious than in 1989/1990. However, the number of those motorists with serious injuries (ISS &gt; 8) has increased. For the period 1997 – 2009 there has not had an established national target for the number of seriously injured. According to police statistics, the number of severely injured road users in the county has remained unchanged during the time period being studied. If those being hospitalized in the medical statistics are defined as seriously injured, the number of seriously injured has decreased with 27 %. However, if seriously injured is defined as those with ISS &gt; 8, the number has remained unchanged.

Suicide is a worldwide public health issue which has substantial consequences and The World Health Organization (WHO) fears that mental illness will be the largest public health matter in 2030. About 40 times a day Swedish police intervene in suicide cases (polisen.se, 2020) and on Gotland there are both suicide attempts and fulfilled suicide beyond the national average (Public Health Agency, 2020). Since the first quarter of 2020, the education initiative Acute care of suicidal persons" (AOSP) has been conducted in line with a government assignment that the Police Authority has undertaken. This study uses semi-structured interviews to investigate and evaluate the Police Authority's educational efforts and work to prevent suicide on Gotland. Furthermore, the study examines the perceived benefit of the educational initiative AOSP and how the participants experience their self-efficacy to intervene with people who struggle with suicidal behaviour. Previous research shows that qualified and educated police officers will play a crucial role in suicide prevention (Marzano et al., 2016) and police officers' self-efficacy should be strengthened for an effective suicide prevention strategy (Osteen et. Al, 2014). It also appears that factual knowledge combined with practical training generates the best conditions for police officers to handle the encounter with suicidal persons (Isaac et al., 2009). It appears in this study that all interviewees value the education and that the consequences of the education are predominantly good as the participants feel assured in the encounter with mental illness and that in the long run they conduct a better suicide prevention. All informants describe that their self-efficacy to handle the encounter with a suicidal person has been strengthened and that the consequences from the educational initiative in the form of both manifest and latent functions have affected the suicide prevention on Gotland mainly in positive ways.