Den svenska polisen har sedan 2011 etablerat sig på sociala medier och är den myndighet som ligger i framkant vad gäller användandet av de nya kommunikationskanalerna. Nästan 1,5 miljoner människor följer polisens dagliga statusuppdateringar på Facebook, som innehåller alltifrån vittnesefterlysningar till inslag i fikarummet. Polisens närvaro i sociala medier har fått stor spridning och uppskattning hos medborgarna men trots den stora framgången har fenomenet också debatterats och fått en del kritik från flera håll. I en JO-anmälan beskrivs det att polisens sätt att uttrycka sig i vissa Facebookinlägg varit alltför personligt och känslosamt, vilket stridit mot myndighetens krav på saklighet och opartiskhet. Myndighetens okonventionella kommunikation på sociala medier i kombination med den maktposition polisen innehar i samhället är de intresseväckande faktorer som denna uppsats är sprungen ur. Syftet med denna studie är att undersöka hur polisen och dess relation till medborgarna framställs genom polisens egna inlägg på Facebook. Med ett diskursteoretiskt ramverk undersöks polisens språkliga framställningar på Facebook som sedan tolkas ur ett foucauldianskt diskurs- och maktperspektiv. Materialet som analyserats är 164 stycken Facebookinlägg i form av text och bild, hämtade från tre olika polisdistrikt. Metoden är diskursanalys där ett antal diskursanalytiska verktyg valts ut för att undersöka polisens språkliga konstruktioner på Facebook. I analysen framträder varierande framställningar av polisen och dess relation till medborgarna, där vi finner motstridiga diskurser. Resultaten visar bland annat att polisen ibland framställs som ytterst formell och saklig och ibland som skämtsam och personlig. I de framkomna diskurserna finner vi även flera tekniker för makt och maktutövning som är identifierade i ljuset av Foucaults idéer om den disciplinära makten. Avslutningsvis diskuteras resultaten i relation till tidigare forskning samt ur ett bredare samhällsperspektiv.

Polismyndigheten i Sverige genomförde mellan 2013 och 2015 en omfattande omorganisering där syftet var att bli en gemensam Polismyndighet. Arbetet kunde följas via Polissamordningens hemsida, där de kontinuerligt uppdaterade med information för medarbetare och medborgare. Den särskilde utredaren Thomas Rolén hade yttersta ansvaret under förändringsprocessen. Denna studie analyserar förändringskommunikationen som skett ur ett public relation- och retoriskt perspektiv. Syftet var att studera förändringskommunikationen som skett via den kombinerade informationskanalen. Analysen har genomförts på strategiskt utvalda texter och varje text analyserades tre gånger. Vi undersökte för det första hur kommunikationen övergripande kan ses från en kommunikationsmodell, för det andra vad förändringskommunikationen har handlat om och för det tredje vilka retoriska verktyg man använt för att övertyga sina mottagare. Resultatet har visat att texterna ibland saknar viktiga delar från kommunikationsmodellen och det blir problematiskt eftersom det i sin tur påverkar kommunikationens helhet. Kommunikationen följer kommunikationsstrategin equal dissemination och bygger på att alla ska få all information. I kombination med flera retoriska verktyg försöker Polismyndigheten via Polissamordningen upprätthålla förtroendet hos medarbetare och medborgare. Kanalen är riktad till både interna och externa mottagare, medan de enskilda texterna antingen har en intern eller extern målgrupp.

Problemformulering och syfte:
Kritik har riktats mot polisens närvaro i sociala medier då samhället har ifrågasatt om polisen behöver lägga energi och tid på att närvara på dessa plattformar (Erlandsson 2015). Syftet med den här studien är att analysera vilka uppfattningar ett urval av Facebook-användare har om polisens kommunikation på Facebook, för att sedan jämföras med hur polisen vill framstå och om de arbetar strategiskt för att lyckas med detta på Facebook.
Metod och material: För att svara på studiens syfte har studien en kvalitativ metod och utgår från intervjuer med två kommunikatörer från Polismyndighetens kommunikationsavdelning i Stockholm som har sociala medier som sitt största arbetsområde. Samt två fokusgrupper av totalt åtta Facebook-användare med olika kön och åldrar mellan 20 till 60 år.
Huvudresultat: Polisens profil skiljer sig mot deras image på en del plan utifrån ett urval av Facebook-användare. Urvalet uppfattar polisen som tillförlitlig, med intressanta uppgifter men att Facebookinläggen ofta är tråkigt och krångligt skrivna. De har förväntningar på polisens kommunikativa arbete på Facebook som enligt de inte uppfylls. Detta medan polisen menar att deras arbete på Facebook är välfungerande då responsen är märkbart bra. I sin kommunikation på Facebook vill polisen framstå som mänsklig, lättförståelig, professionell och öppen. För att bibehålla detta arbetar de strategiskt med sin kommunikation då framförallt många regler och riktlinjer följs.

The Swedish sexual consent legislation was introduced in July 1, 2018. The government bill that the sexual consent law was based on declared that sexual relations should be voluntary and that sexual offences are an expression of disrespect of a person’s sexual integrity. The bill stated that a law based on consent in a more distinct way could meet this need. The purpose of this study is to investigate if the increased number of rape convictions, since the introduction of the law, can be explained by a change in the work with and attitude towards sexual offences by the police. To achieve this, in-depth interviews with policemen have been conducted. The study shows that some parts of the work with and attitude towards sexual offences can be directly connected to the sexual consent legislation. Other parts are indirectly connected, and some parts cannot be connected at all. Overall, it can be said that the changes that are described in this study can in some respects be connected to the sexual consent law. The result therefore suggests that the increased number of rape convictions since the sexual consent law could be explained by a change in the work with and attitude towards sexual offences by the police.

Title: The organizational culture of the uniform today: A qualitative study of how employees experience the police authority's organizational culture today. Level: Bachelor´s Degree project in the business administration- subject. Authors: Andreas Falk Rödjare and Filip Strömwall Supervisor: Emilia Kvarnström Date: June 2022 Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how employees within the police authority experience the reorganization in 2015, and how the employees experience that the work environment has responded to the change. Method: The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with nine respondents who consist of employees within the Stockholm Region Police Authority in various positions. The work is based on a deductive approach. Results and conclusion: The results and conclusions of the study show a connection between a reorganization and its work environment, where it is important for organizations to take into account the work environment effects of a reorganization. In this case, there are also clear signs that a stable culture protects the working environment against certain negative effects due to a reorganization. The contribution of the degree project: The study contributes to the business economics subject by demonstrating a connection between reorganizations and the work environment in the public sector. In this study, a new conclusion has been drawn up, which is that a stable culture protects the work environment in the event of an organizational change. Suggestions for further research: Expand research nationally, and see if the view of reorganizations differs between cities, both within the police authority through a similar study, but also in general for re-organisations and their relationship to the work environment. Keywords: Organizational culture, reorganization, police, working environment

Med anledning av den minskning som skett av polisanställda i yttre tjänst, var syftet med studien att, genom anställdas upplevelser, undersöka Polismyndighetens utmaning med att bemanna den yttre tjänsten. Undersökningen har baserats på en kvalitativ ansats, vilken utgjordes av en intervjustudie samt en konventionell innehållsanalys av det transkriberade materialet och dokument från Polismyndigheten och SCB. Urvalet för undersökningen bestod av tio respondenter från olika hierarkiska nivåer inom Polismyndigheten, som med sina olika upplevelser bidrog till undersökningens insamlade empiri. De teman som uppstod vid kodningen av det empiriska materialet la grunden för studiens analytiska ramverk, som består av tidigare forskning och teorier som valts ut efter de teman som hittades vid kodningen. Utifrån studiens analytiska ramverk visade resultatet att Polismyndighetens utmaning med att bemanna den yttre tjänsten handlar om dess ovilja och oförmåga att tillfredsställa personalens behov. En oförmåga på grund av Polismyndighetens organisatoriska tröghet. En ovilja då den rörliga arbetstagaren, som uppstått i det flexibla samhället, har behov som Polismyndigheten inte klarar av att fylla, då det krockar med arbetet att tillfredsställa samhällets behov.

Sociala medier har blivit en självklar del av vardagen i dagens samhälle där även organisationer och myndigheter är delaktiga. Ett exempel är Polismyndigheten som har officiella konton. Dessutom finns det enskilda poliser vars privata konton på sociala medier har miljontals visningar. Det finns därmed poliser i uniform som delar innehåll offentligt från arbetsdagen och blandar detta med privat innehåll med en mer underhållande karaktär. Syftet med studien är att belysa fenomenet om Polismyndigheten och enskilda poliser på sociala medier och hur myndighetens (implicita och/eller explicita) riktlinjer och rekommendationer uppfattas, tolkas och tillämpas av enskilda poliser. Det teoretiska ramverk som används i studien är nyinstitutionell teori med utgångspunkt i legitimitet, isomorfism, särkoppling samt professionalism. Studien har gjorts genom kvalitativ innehållsanalys där transkriberingar av semistrukturerade intervjuer samt dokument har analyserats. Studiens resultat är att enskilda poliser på sociala medier har ett stort handlingsutrymme baserat på att det inte finns några tydliga officiella riktlinjer som kommuniceras från Polismyndighetens håll. Dessutom verkar det finnas särkopplingar mellan hur poliser tolkar de lagar som finns och själva får göra en bedömning om vad som anses vara okej att publicera. Detta kan i sin tur leda till att Polismyndigheten riskerar att få ett skadat förtroende eller inte kunna upprätthålla sitt förtroende från allmänheten. Vad som inger förtroende och inte anses delvis vara subjektivt av informanterna och kan därmed variera. Informanterna upplever att det borde finnas tydligare riktlinjer för vad som gäller på sociala medier för att de upplever att det finns enskilda poliser som eventuellt skadar myndighetens rykte och förtroende.

Polismyndigheten har under 2015 påbörjat och ska under 2016 fortsätta undergå en omorganisering. En del av omorganiseringen innefattar att Polismyndigheten skrivit ett fyraårigt kontrakt värderat till 35 miljoner kronor med Prime Public Relations AB med avseende upphandling av strategiska kommunikationstjänster. Studien syftar till att undersöka vad skälen är till att Polismyndigheten har valt att en PR-byrå ska sköta delar av deras kommunikation och vad det hittills fått för konsekvenser. Totalt analyseras 50 artiklar som publicerats under upphandlingstiden i en innehållsanalys för att få en överblick kring olika teman som framkommit. Innehållsanalysen fungerar som ett kvantitativt komplement till två semi-strukturerade intervjuer samt en mailkorrespondens med projektansvarig för samarbetet med Polismyndigheten på Prime. En av intervjuerna hölls med en tidigare presstalesperson för Polismyndigheten som nu är kommunikationskonsult med uppdrag inom bland annat kriskommunikation. Den andra intervjun hölls med ansvarig handläggare för upphandlingen hos Polismyndigheten. En enkät kompletterar materialet med utomstående åsikter kring förändring av förtroendet för polisen i samband med upphandlingen. Tillsammans bidrar metoderna till ett gediget material för fallstudien som blir belyst från olika håll både med hjälp av kvalitativ samt kvantitativ data. Resultaten leder fram till en diskussion kring organisationskommunikation och intern kritik från anställda poliser som en produkt av upphandlingen. Analysen tar även upp de anställdas meningsskapande av den nya kontexten inom myndigheten samt en diskussion om förtroende och huruvida situationen kring upphandlingen skulle kunna ha sköts på ett annat sätt för att undvika negativa konsekvenser.

Den här uppsatsen studerade poliser i yttre tjänsts upplevelser av den storapolisreformen. Frågeställningarna berörde huruvida polisreformen fått konsekvenser påpolisernas motivation, engagemang och arbetsmiljö samt huruvida poliserna upplevdeatt polisomorganisationen uppnått de stipulerade målen om en mer flexibel myndighetoch en organisation närmare medborgarna. Uppsatsens huvudsakliga syfte var attgenom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med nio poliser studera och redogörapolisernas upplevelser av polisomorganisationen och därigenom besvarafrågeställningarna. Den insamlade datan analyserades och kodades enligt tematiskinnehållsanalys. Utifrån deltagarnas svar i uppsatsen uppvisades sammantaget enproblematisk bild av polismyndigheten och dess organisatoriska brister som enligtdeltagarna var direkta konsekvenser av polisomorganisationen. Samtliga deltagaremenade att polisomorganisationen lett till ökad arbetsbelastning och en sämrefungerande polisorganisation gestaltat av minskad polisiär tillgänglighet förmedborgarna. Flertalet deltagare övervägde att byta tjänst, några letade aktivt efter enny arbetsplats utanför polismyndigheten.

No description available.