No description available.

This study intends to use a text analysis and analyze Findus crisis communication, on their website, about the horse meat scandal in February and March 2013. The main focus is to examine if Findus crisis communication can be connected to Beniot’s image repair strategies and the rhetorical appeal forms, in five press releases and four blog posts, and also if they are different depending on the media format. The results show that Findus usually used three of the five image repair strategies and the three appeal forms (ethos, pathos and logos) interacted and therefore became Findus crisis communication consistent in all material. The results also show that Findus had a clear position because they conveyed a consistent message. / Denna uppsats har studerat Findus kriskommunikation kring hästköttsskandalen 2013, när hästkött hittades i Findus 1-portions lasagne. Syftet med studien var att se hur budskapen i kriskommunikationen formulerats på Findus.se och hade fem frågeställningar för att besvara syftet. Metoden som användes var textanalys och tillvägagångssättet hade förhandsdefinierade kategorier för att allt material skulle analyseras efter samma förutsättning. Materialet som valdes ut var fem pressmeddelanden och fyra blogginlägg som alla publicerats under krisens förlopp. Studien utgick från teorierna om image repair, de retoriska appellformerna ethos, pathos och logos och krisens faser. Resultatet visade att Findus var konsekventa i sin kriskommunikation, oavsett medieformat, men att det som skiljer medieformaten åt, var hur budskapen formulerats och vad de lade tyngd på beroende på vilken krisfas de befann sig i. Tre image repair-strategier var dominerande; förnekande, minska händelsens anstötlighet och tillrättaläggande. Strategierna användes i olika varianter och de förkom flera strategier i varje text. Findus använde sig mycket av ethos för att bygga upp sitt företroende genom att påvisa moralisk karaktär och välvilja. De anspelade på pathos genom att de försökte associera sig själv med positiva känslor och sin underleverantör med negativa känslor. Logos användes för att skapa trovärdighet i sin argumentation, genom bevisning från fakta och pålitliga källor. Det var tydligt att appellformerna samspelade genomgående i texterna för att förmedla ett enhetligt budskap och de samspelade även med image repair-strategierna. Det blir tydligt att de arbetar efter krisens förlopp och fas, eftersom man lätt kan avläsa vilken fas Findus befinner sig i utifrån textens innehåll. Oavsett i vilket medieformat och under vilken krisfas de befann sig i, markerade Findus en tydlig ståndpunkt i krisen, eftersom att de sände ut likande budskap i alla texter.

Syfte: Studiens syfte är att studera hur Göteborgs Stads och Staffanstorps kommuns kommunikation har sett ut för att förhindra att en förtroendekris uppstår i samband med Uppdrag gransknings avslöjanden om deras användningav skattepengar. Metod och Material: Textanalys med hjälp av dialogisk analys av transkriberingarna av två avsnitt av Uppdrag granskning och texter publicerade på kommunernas och inblandade bolags hemsidor. Teoretisk utgångspunkt i image repairtheory och situational crisis communication theory. Huvudresultat: Den vanligaste huvudstrategin i denna studie var att minska händelsens anstötlighet. Detta resultat överensstämmer inte med vad aktuell forskning inom området rekommenderar vid den typ av kris som är aktuell för denna studie.

The value of a good reputation for organizations is increasing today as consumers and citizens become more aware of brands. If a crisis hits an organization, there is now more to lose than before concerning reputation. Therefore the organization’s communication strategies must be developed to sustain the organization’s reputation during and after a crisis. In the field of crisis communication there are two distinguished theories which concern what an organization with help from crisis communication should do to undergo a crisis without losing its reputation. These theories are image repair theory and situational crisis communication theory (SCCT). They both offer guidelines and course of actions for a preserved reputation, the latter with a list of scenarios of crises tied to every given strategy the theory proposes. The purpose of this study is to shine light on the application of the theories among communicators in both public and private organizations. This is investigated by focusing partly on how communicators reason about focusing on the organization’s reputation in crisis communication, partly on how they feel about implementing the strategies tied to scenarios image repair theory and situational crisis communication theory advocate. To examine the question at issue, we have performed a series of interviews where our group of respondents consists of ten communicators working in public and private organizations. With every respondent we have had a long talk and tried to dig deep into how crisis communication plans are designed as well as how crisis communication is practiced. The conclusion of this study is that the basic ideas that image repair theory and situational crisis communication theory are based upon are well implemented among Swedish communicators. However, the strategies recommended by the theories are completely rejected by the communicators. Instead they say that openness is the best way to a preserved reputation, not specific strategies tied to scenarios. The communicators think that such a course of action would do more harm than good for the reputation of the organization during a crisis. No crisis looks like another and therefore it is impossible to foresee how crisis communication should be designed. / Vikten av ett gott anseende ökar mer och mer idag när konsumenter och medborgare blir mer och mer varumärkesmedvetna. Detta medför att om en organisation drabbas av en kris finns det nu mer att förlora än tidigare vad gäller anseende. Därför måste också organisationens kommunikationsstrategier följa med i utvecklingen och vara kapabla att upprätthålla anseendet under och efter en kris. På området kriskommunikation finns det två framstående teorier som berör hur en organisation med hjälp av kriskommunikation ska göra för att genomgå en kris utan att förlora anseende. Dessa teorier är image repair theory och situational crisis communication theory (SCCT). De erbjuder båda riktlinjer och tillvägagångssätt för ett bevarat anseende, den senare med en lista över krisscenarion knutna till varje given strategi teorin förespråkar. Syftet för denna studie är att belysa hur tillämpningen av teorierna ser ut bland kommunikatörer i offentlig och privat verksamhet. Detta utreds dels genom att se på hur kommunikatörer resonerar kring att i kriskommunikation fokusera på organisationens anseende, dels på vad de tycker om att implementera de strategier knutna till scenarion image repair theory och situational crisis communication förespråkar. För att undersöka ovanstående frågeställning har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju, där vår respondentgrupp består av tio kommunikatörer inom offentlig och privat verksamhet som har kriskommunikation som ansvarsområde inom respektive organisation. Med varje respondent har vi haft långa samtal och försökt att gå på djupet med hur kriskommunikationsplaner utformas samt hur kriskommunikation i praktiken utövas. Slutsatsen för denna studie är att grundidéerna som image repair theory och situational crisis communication theory bygger på är väl implementerade bland svenska kommunikatörers arbetssätt. Men de strategier som förespråkas av teorierna ratas fullständigt av kommunikatörerna. I stället hävdar de att öppenhet är den bästa vägen till bevarat anseende, inte specifika strategier knutna till scenarion. Ett sådant tillvägagångssätt menar kommunikatörerna skulle göra mer skada än nytta för organisationens anseende under kris. Ingen kris är den andra lik och det är därför omöjligt att förutse hur kriskommunikation ska se ut.

Idrottsskandaler blir ofta uppmärksammade i nyhetsmedier och aktörerna i krisen behöver därför uttala sig offentligt. Denna studie undersöker hur svenska sportorganisationer, Malmö FF, IF Björklöven, Gefle IF och Pixbo Wallenstam, hanterar en kris som uppstått från ett individuellt övertramp. Mer specifikt försöker studien att ta reda på hur och till vilken grad laget skyddar sin organisation, respektive den anklagade spelaren i den externa kommunikationen. För att kunna svara på de frågeställningar som studien utgår från har en retorisk textanalys genomförts, där användandet av ethos, pathos, logos och responsstrategier har analyserats. Hela denna uppsats genomsyras av Benoits (1997a) image repair theory, då en stor del av analysen handlar om vilka responsstrategier inom denna teori klubbarna använder för att skydda sin egen, respektive spelarens image under krisens händelseförlopp. Utöver image repair theory presenteras tidigare forskning som är väsentlig för forskningsområdet, för att kunna jämföra denna studie med tidigare resultat. Forskningen presenteras under flera kategorier: personligt varumärkesbyggande, fans, monopolstatus, tisdsanpassad krisrespons, organisationer i en individuell kris och retorik inom kriser. Analysen som genomförts tyder på att krishanteringen inom sportvärlden kan skilja sig från andra områden, när det kommer till konsekvenser för den anklagade/skyldige och stödet från organisationen till individen som krisen är grundad på. Vad som även uppmärksammas i denna studie är att en negativ krishistorik påverkar stödet från organisationen till individen. En klubb som varit inblandad i kriser tidigare behöver fokusera på att skydda laget, istället för spelaren. De slutsatser som dras är att strategierna bolstering och corrective action används mest när det kommer till att skydda laget, medan strategierna för att skydda spelaren skiljer sig mer från lag till lag. De strategier som är vanligt förekommande för att skydda spelaren är dock mortification, corrective action, attack the accuser, bolstering och victimization. Den sistnämnda är en strategi myntad av författarna av denna uppsats. Ethos används framförallt för att skydda laget, medan pathos framförallt används för att skydda spelaren. Vad som även bör nämnas är att studien tyder på att fokuset på att skydda laget eller individen påverkas av typ av kris och krishistorik. Denna undersökning bidrar till en kunskap kring hur en offentlig persons övertramp påverkar en organisation. Den belyser även skillnader i hur en organisation beskylls beroende på om det är en känd person eller inte som är anklagad, vilket kan kopplas till generella klyftor i det svenska samhället. / Sports scandals often get a lot of attention in media and the people involved in the crisistherefore need to make public statements. This study examines how Swedish sportsorganizations, Malmö FF, IF Björklöven, Gefle IF and Pixbo Wallenstam, handles a crisis thathas evolved out of a personal violation. More specifically this study tries to find out how and towhat extent the team protects the organization and the player in the external communication. Tobe able to answer the questions that the study is based on, a rhetorical analysis has been made,where the use of ethos, pathos, logos and response strategies was analyzed.Benoits (1997a) image repair theory is crucial throughout the study, because a big part of theanalysis examines which response strategies in this theory, the clubs uses to protect their ownand the players image during the events of the crisis. Beyond image repair theory earlier researchthat is relevant to the subject is presented, to be able to compare this study to earlier results. Theresearch is presented in categories: personal branding, fans, monopoly status, the timing of thecrisis response, organizations during an individual crisis and rhetoric in crisis.The analysis that is made indicates that crisis management in the world of sports can differfrom other areas, when it comes to consequences for the accused/guilty one, and the support tothe individual, who is the reason for the criss, from the organization. Something that also isbrought up in this study is that a negative history of crisis affects the support to the individualfrom the organization. A club that has been involved in crisis before need to focus on theprotection for the team, instead of the player.The conclusions are that the strategies bolstering and corrective action are being used mostfrequently when it comes to the protection of the team, while strategies to protect the playerdiffer from team to team. The strategies that are common when it comes to the protection of theplayer are mortification, corrective action, attack the accuser, bolstering and victimization . The lastmentioned strategy is coined by the authors of this study. Ethos is especially used to protect theteam, while pathos mostly is used to protect the player. Something else that should be mentionedis that the study indicates that the focus of the protection, the team or the player, is affected bywhat kind of crisis it is and the organizations history of crises.This study contributes to knowledge about how the violation of a public person affects anorganization. It also highlights differences in the public's response to the crisis, depending on ifthe accused is famous or not. This may be related to general gaps in the Swedish society.

I denna studie analyseras kung Carl XVI Gustafs kommunikation och hantering av media i samband med den kris som utspelade sig efter att boken Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken publicerats. Utifrån den post som kung Carl XVI Gustaf besitter och som finansieras av svenska skattemedel finns det ett samhällsintresse i att studera och granska kungahuset närmare. Denna studie tar upp ett tämligen outforskat perspektiv nämligen kung Carl XVI Gustafs kriskommunikation. Det material som ligger till grund för analysen är de tre tillfällen där han mötte media i samband med utgivandet av boken. De teorier som ligger till grund för denna studie är faller inom kriskommunikation och retorik. Eftersom boken behandlar kung Carl XVI Gustafs privatliv diskuteras också gränsdragningen mellan privat och offentligt samt hur kriser kan påverka förtroendet. Den metod som brukas är Karlberg och Mrals retoriska analysmodell. Studien visar att kung Carl XVI Gustaf till en början har en mer avslappnad och humoristisk ton i sin retorik. Detta står i kontrast med den mer formella och ansträngda retoriken som kung Carl XVI Gustaf brukar senare i sin krishantering. Utifrån rådande riktlinjer inom kriskommunikation rekommenderas att agera snabbt och föra en tydlig dialog vilka är två aspekter som kung Carl XVI Gustaf bryter mot. Av Benoits försvarsstrategier använder kung Carl XVI Gustaf ett flertal men förnekelsestrategin är den som brukas i högst utsträckning. / This study analyzes how His Majesty the King Carl XVI Gustaf communicated and managed media concerning the crisis that took place in connection with the publication of the book Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken. Due to the fact that he is king of Sweden and that his work is financed by Swedish taxpayers there is a public interest in studying him and the royal family closer. This study touches on a rather unexplored perspective, namely His Majesty the King Carl XVI Gustaf’s crisis communication. The material that creates the foundation for this study is the three times where he meets media in connection with the publication of the book. The theories used to create the foundation in this study are rhetoric and crisis communication. Due to the fact that the book mentions things from his private life a discussion concerning private and public will be held and how crises might have an impact on trust. The method that will be used is Karlberg and Mral’s rhetorical analysis model. The study shows that His Majesty the King Carl XVI Gustaf at first has a more relaxed and humorous rhetoric. This stands in contrast to the more formal and strained rhetoric used later in his crisis management. According to current guidelines in crisis communication organizations are recommended to act fast and keep a clear communication, two aspects that he seems to go against. Of Benoit’s defense strategies His Majesty the King Carl XVI Gustaf seems to use several, although the denial strategy seems to be the most frequently used.

Abstrakt Titel: ”Från djupet av mitt hjärta… Förlåt, förlåt oss och förlåt mig - Från djupet av mitt hjärta.” - En studie av hur ett fackförbund hanterar en medialiserad skandal. Författare: Viktor Birlev och Ebba Rosell. Syfte: Syftet är att bidra till ökad kunskap om och förståelse för organisationers kommunikationsstrategiska arbete för att hantera förtroendekriser, som får stor medial uppmärksamhet. Teori och material: Textanalys med hjälp av dialogisk- och retorisk analys av fyra inslag i etermedia och texter publicerade på fackförbundets Kommunals webbsida och deras pressmeddelanden under tidsintervallet 12 januari till 13 februari. Teoretiska utgångspunkter har varit image repair theory, situational crisis communication theory och de retoriska begreppen konnotation och kroppsspråk. Huvudslutsatser: Den vanligaste huvudstrategin i den planerade kommunikationen var tillrättaläggande. I nyhetsjournalistiken var det också tillrättaläggande tillsammans med strategin bortförklara som var vanligast. Gesterna och blicken användes mest hos de ledande representanterna i inslagen i etermedia. Universitet: Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö Termin: Vårtermin 2016 Handledare: Håkan Sandström Examinator: Göran Palm Nyckelord: Förtroendekris, skandal, fackförbund, Kommunal, image repair theory, situational crisis communication theory, retorik, konnotation, kroppsspråk.

Studiens syfte är att undersöka hur en stor bank väljer att hantera en förtroendekris under en presskonferens. Genom att analysera Nordeas presskonferens som hölls i Stockholm den 7:e april 2016 i samband med den så kallade Panamaskandalen, ämnar studien utreda vilka retoriska strategier Nordea använder sig av samt hur bankens karaktär framställs under presskonferensen. Presskonferensen transkriberas och analyseras i en retorisk analys. Begreppen ethos, pathos och logos appliceras på materialet samt även Benoits (1997) image repair theory. Resultaten visar att Nordea främst använder sig av ethos och logos, samt tillrättaläggande och bolstering, men även enkelt förnekande, förnekande och projicering, minimering och attack. Tidigare forskning av Caldiero et al. (2009), Holtzhausen och Roberts (2009),  Maiorescu (2016) samt Weber et al (2011) stämmer överens med denna studies resultat att tillrättaläggande och bolstering är de vanligaste strategierna. Studien kommer även fram till att Nordea försöker framställa sin karaktär som förebyggande, uppoffrande, brottslighetsavståndstagande, stabil, kunnig och oskyldig. Analysen visar dock på ett antal motsättningar inom Nordeas uttalanden under presskonferensen vilket gör att Nordeas karaktär framställs som stabil och kunnig, men även undanslingrande, sympatisökande och delvis skyldig. Studier om banketik av Green (1989) och Paulet et al. (2015) visar på att presskonferensen kan ha skadat Nordeas anseende ytterligare. Detta på grund av att de, trots att de är en konventionell bank utan etisk profilering, kan uppfattas ha gått emot kunders förväntan om att deras pengar ska behandlas med respekt.

I denna uppsats analyseras åtta artiklar publicerade av fyra stora, svenska dagstidningar. Syftet med analysen är att analysera välgörenhetsorganisationen Röda Korsets kriskommunikationsstrategier under organisationskrisen där styrelseordförande Bengt Westerbergs arvode är i nyhetsmediernas fokus. De frågor som uppsatsen besvarar är: Hur framställs Röda Korset i dagspressens rapportering om Bengt Westerbergs arvode? Hur tycks Röda Korsets inställning, i artiklarna, till krisen vara? Använder organisationen sig av någon kriskommunikationsstrategi? I analysen av artiklarna används van Djiks kritiska diskursanalys som analysmetod. De teorier som resultatet sen kopplas till är teorier om organisationskriser och kriskommunikationsstrategier, det vill säga apologia, mediedrevet och dess egenskaper samt diskursteori. I analysen av artiklarna framträder två kriskommunikationsstrategier där Röda Korset först försöker överföra ansvaret för arvodet på någon annan och sedan argumenterar varför Westerberg bör erhålla det arvode han får. Röda Korset beslutar även om en åtgärd, vilken innebär att organisationens medlemmar får möjligheten att påverka beslutet om arvodet i ett nationellt rådslag. Bengt Westerberg tycks dock inte vara posivit inställd till debatten, då han beskrivs vara irriterad under Röda Korsets presskonferens. Röda Korset meddelar däremot att de tar krisen på ”stort allvar”. Utöver den negativa framställningen av Westerberg i artiklarna, ger artiklarna även en bild av att Röda Korsets verksamhet är problemfylld då de drabbats av många krisen under den senaste tiden. Trots två kriskommunikationsstrategier och en åtgärd tycks organisationens ansträngningar för att lindra en förtroendekris hos medlemmarna vara otillräckliga. Medlemsantalet sjönk med 40 000 medlemmar under året då krisen inträffade.

Titel                                    ”Det beror ju på vad man vill lägga i ordet register” Petra Stenkula En fallstudie av polisens externa kriskommunikation i samband med romregistret   Syfte              Syftet är att lämna ett bidrag till den svenska forskningen om kriskommunikation men även att bidra till den svenska samhällsdebatten om polisen som en central rättsmyndighet och deras hantering av romregisterkrisen.   Metod           Via en kvalitativ metod analysers nyheter publicerade på polisens webbplats och polisens presskonferenser utifrån de valda teoretiska ramarna inom ämnet kriskommunikation.   Resultat         Polisens kriskommunikation framstår som väldigt strategilös, under hela krisen ägnar sig polisen åt                               informationsinsamling för att förstår krisen och få en överblick över situationen men under tiden glömmer                     de den strategiska delen. Polisen är väldigt restriktiv i sin kriskommunikation, på webbplatsen är nyhetspubliceringarna rörande romregistret väldigt korta och konkreta, vissa är rena informationsanvisningar. Polisen förde även en inkonsekvent kriskommunikation, när Rikspolisstyrelsen pratade om analysfil som inte var i fas med lagstiftningen så pratade Skånepolisen om beslut ifrån år 2009 om tillstånd att upprätta den särskilda analysfilen. I sin kriskommunikation använder polisen många olika försvarsstrategier ifrån Corporate Apologia och Image Repair Theory. Strategierna som användes för att upprätthålla image var för många och olika för att uppfattas som trovärdiga medan polisen utförde i teorin en perfekt apologia. Polisen beklagade situationen, berättade om vilka åtgärder som skulle utföras och Justitiekanslern beslutade om kompensation till de drabbade.