Studiens syfte är att undersöka hur en stor bank väljer att hantera en förtroendekris under en presskonferens. Genom att analysera Nordeas presskonferens som hölls i Stockholm den 7:e april 2016 i samband med den så kallade Panamaskandalen, ämnar studien utreda vilka retoriska strategier Nordea använder sig av samt hur bankens karaktär framställs under presskonferensen. Presskonferensen transkriberas och analyseras i en retorisk analys. Begreppen ethos, pathos och logos appliceras på materialet samt även Benoits (1997) image repair theory. Resultaten visar att Nordea främst använder sig av ethos och logos, samt tillrättaläggande och bolstering, men även enkelt förnekande, förnekande och projicering, minimering och attack. Tidigare forskning av Caldiero et al. (2009), Holtzhausen och Roberts (2009),  Maiorescu (2016) samt Weber et al (2011) stämmer överens med denna studies resultat att tillrättaläggande och bolstering är de vanligaste strategierna. Studien kommer även fram till att Nordea försöker framställa sin karaktär som förebyggande, uppoffrande, brottslighetsavståndstagande, stabil, kunnig och oskyldig. Analysen visar dock på ett antal motsättningar inom Nordeas uttalanden under presskonferensen vilket gör att Nordeas karaktär framställs som stabil och kunnig, men även undanslingrande, sympatisökande och delvis skyldig. Studier om banketik av Green (1989) och Paulet et al. (2015) visar på att presskonferensen kan ha skadat Nordeas anseende ytterligare. Detta på grund av att de, trots att de är en konventionell bank utan etisk profilering, kan uppfattas ha gått emot kunders förväntan om att deras pengar ska behandlas med respekt.

Under de senaste åren har det gjorts flertalet ansatser till att skapa etiska koder som ska bidra till att öka det etiska handlandet i organisationer. Etik kan kommuniceras och tolkas på olika sätt, och forskningslitteraturen har beskrivit olika perspektiv och förklaringar till varför medarbetarnas förhållningssätt till ett företags etiska riktlinjer är som det är. Tidigare forskning inom frikopplingsteorin har i stor utsträckning åskådliggjort både orsaker och konsekvenser av frikoppling på organisationsnivå. Men det finns en brist på forskning som undersöker hur enskilda organisationsmedlemmars förhållningsätt påverkar frikopplingen. Det deskriptiva syftet är att undersöka skillnader mellan bankers etiska riktlinjer och medarbetarnas förhållningssätt. Det teoretiska syftet med uppsatsen är att identifiera möjliga förklaringar till varför förhållningssättet är som det är. Undersökningen har en kvalitativ kundskapsansats där insamlad data består av primär data ifrån intervjuer och sekundär data ifrån bankernas etiska riktlinjer. Empirin visar på att det finns skillnader i de anställdas förhållningssätt till de etiska riktlinjerna, och resultaten visar att det förekommer frikoppling i alla tre banker. De skillnader som studien påvisar är att medarbetarnas förhållningssätt till de etiska riktlinjerna skiljer sig beroende på de etiska riktlinjernas struktur. Olika perspektiv på strukturen ger olika faktorer som påverkar de anställdas förhållningssätt och ger en frikoppling mellan handling och de etiska riktlinjerna. Studien har begränsningar då resultatet inte kan generaliseras, detta på grund av att forskningsmetoden är en kvalitativ fallstudie samt att urvalet av respondenter är relativt lågt. Tidigare forskning inom frikopplingsteori har fokuserat på hur organisationen väljer att frikoppla struktur och handling, medan vår studie beskriver hur frikoppling uppstår på mikronivå, individnivå där de anställda frikopplar de etiska riktlinjerna olika beroende på riktlinjens struktur. Detta förklarar den variation som finns i frikopplingen och som ger olika orsaker till att frikoppling sker. Vi har i denna studie visat på att tidigare forskning med motstridiga studier har haft rätt i sina argument, men att detta beror på i vilken struktur av de etiska riktlinjer som studierna applicerats på. / In recent years, several efforts have been made to create ethical codes that will help to increase ethical behavior in organizations. Ethics can be communicated and interpreted differently and previously research literature has described different perspectives and explanations as to why employees' approach to corporate ethical guidelines is as it is. Previous research in decoupling theory has largely given significant light on both causes and results of decoupling at the organization level, but there is a lack of research that investigates individual organizational members and how their approaches affect the decoupling. The descriptive purpose is to study differences between banks' ethical guidelines and employee approaches. The theoretical purpose of the paper is to identify possible explanations as to why the attitude is as it is. The research method of the study has a qualitative approach where data consists of primary data from interviews and secondary data from the banks' ethical guidelines. The empirical data shows that there are differences in employee approach to the ethical guidelines, and the results show that there are decoupling in all three banks. The differences that the study shows is that employees' approach to the ethical guidelines differs depending on the structure of ethical guidelines. Different perspectives on the structure provide different factors that affect employee approaches and provide a decoupling between action and the ethical guidelines. The study has limitations as the result cannot be generalized, due to the fact that the research method is a qualitative case study and that the sample of respondents is relatively low. Previous research in decoupling theory has focused on how the organization chooses to decouple structure and action while our study describes how decoupling occurs at the micro level, individual level, where employees decouple the ethical guidelines depending on the structure of the guideline. This explains the variation in the decoupling and the causes for decoupling. We have shown in this study that previous research with contradictory studies is all right in their arguments but which of the study that can be applied depends on the structure of the ethical guidelines that the studies apply to.