No description available.

No description available.

Syfte: Studiens syfte är att studera hur Göteborgs Stads och Staffanstorps kommuns kommunikation har sett ut för att förhindra att en förtroendekris uppstår i samband med Uppdrag gransknings avslöjanden om deras användningav skattepengar. Metod och Material: Textanalys med hjälp av dialogisk analys av transkriberingarna av två avsnitt av Uppdrag granskning och texter publicerade på kommunernas och inblandade bolags hemsidor. Teoretisk utgångspunkt i image repairtheory och situational crisis communication theory. Huvudresultat: Den vanligaste huvudstrategin i denna studie var att minska händelsens anstötlighet. Detta resultat överensstämmer inte med vad aktuell forskning inom området rekommenderar vid den typ av kris som är aktuell för denna studie.

Abstrakt Titel: ”Från djupet av mitt hjärta… Förlåt, förlåt oss och förlåt mig - Från djupet av mitt hjärta.” - En studie av hur ett fackförbund hanterar en medialiserad skandal. Författare: Viktor Birlev och Ebba Rosell. Syfte: Syftet är att bidra till ökad kunskap om och förståelse för organisationers kommunikationsstrategiska arbete för att hantera förtroendekriser, som får stor medial uppmärksamhet. Teori och material: Textanalys med hjälp av dialogisk- och retorisk analys av fyra inslag i etermedia och texter publicerade på fackförbundets Kommunals webbsida och deras pressmeddelanden under tidsintervallet 12 januari till 13 februari. Teoretiska utgångspunkter har varit image repair theory, situational crisis communication theory och de retoriska begreppen konnotation och kroppsspråk. Huvudslutsatser: Den vanligaste huvudstrategin i den planerade kommunikationen var tillrättaläggande. I nyhetsjournalistiken var det också tillrättaläggande tillsammans med strategin bortförklara som var vanligast. Gesterna och blicken användes mest hos de ledande representanterna i inslagen i etermedia. Universitet: Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet, Växjö Termin: Vårtermin 2016 Handledare: Håkan Sandström Examinator: Göran Palm Nyckelord: Förtroendekris, skandal, fackförbund, Kommunal, image repair theory, situational crisis communication theory, retorik, konnotation, kroppsspråk.

Titel                                    ”Det beror ju på vad man vill lägga i ordet register” Petra Stenkula En fallstudie av polisens externa kriskommunikation i samband med romregistret   Syfte              Syftet är att lämna ett bidrag till den svenska forskningen om kriskommunikation men även att bidra till den svenska samhällsdebatten om polisen som en central rättsmyndighet och deras hantering av romregisterkrisen.   Metod           Via en kvalitativ metod analysers nyheter publicerade på polisens webbplats och polisens presskonferenser utifrån de valda teoretiska ramarna inom ämnet kriskommunikation.   Resultat         Polisens kriskommunikation framstår som väldigt strategilös, under hela krisen ägnar sig polisen åt                               informationsinsamling för att förstår krisen och få en överblick över situationen men under tiden glömmer                     de den strategiska delen. Polisen är väldigt restriktiv i sin kriskommunikation, på webbplatsen är nyhetspubliceringarna rörande romregistret väldigt korta och konkreta, vissa är rena informationsanvisningar. Polisen förde även en inkonsekvent kriskommunikation, när Rikspolisstyrelsen pratade om analysfil som inte var i fas med lagstiftningen så pratade Skånepolisen om beslut ifrån år 2009 om tillstånd att upprätta den särskilda analysfilen. I sin kriskommunikation använder polisen många olika försvarsstrategier ifrån Corporate Apologia och Image Repair Theory. Strategierna som användes för att upprätthålla image var för många och olika för att uppfattas som trovärdiga medan polisen utförde i teorin en perfekt apologia. Polisen beklagade situationen, berättade om vilka åtgärder som skulle utföras och Justitiekanslern beslutade om kompensation till de drabbade.

Problemformulering och syfte Personliga varumärken blir en allt vanligare företeelse, men var händer när ett personlig varumärke står inför en krissituation? Syftet med studien är att tillföra nya kunskaper till området genom att undersöka hur ett personligt varumärkes narrativ i rörlig bild kan användas i hanteringen av en förtroendekrissituation. Metod och material Materialet som analyserades var dokumentärserien My Flip Side om Isabella Löwegrips tid efter en förtroendekris. Studien utfördes genom en narrativ analys med analysverktyget aktantmodellen. Ett frågeschema togs fram utifrån aktantmodellen och frågeställningar. Huvudresultat I den narrativa analysen av materialet har ett resultat sammanställts där det går att konstatera hur Löwengrip strävar mot två tydliga mål genom två olika sidor av sig själv. Den specifika förtroendekrisens existens har cirkulerat i dokumentärserien och påverkat de olika sidorna hos Löwengrip på olika sätt vilket skapar ett narrativ som börjar med en polerad Isabella Löwengrip som under seriens gång visar en alltmer sårbar sida. Löwengrip besvarar krisen genom att beskylla media, barndomstrauman och genom att presentera en ny version av sig själv. Den nya sidan delas dock med den Löwengrip som allmänheten tidigare känner. Dessa två sidor brottas om kampen att nå sina mål där budskapen framkommer i olika former.

Syftet med denna studie var att ur ett public relations-perspektiv studera polisens kriskommunikationsretorik i samband med kritik från allmänheten. Denna uppsats har utgått från två fall; fallet i arresten och kvinnoregistret. I uppsatsen har en kvalitativ textanalys använts på sammanlagt 14 texter från polisens egna kanaler. Den teori som använts för att urskilja vilka försvarsstrategier som polisen använt i materialet är image restoration theory. Dessutom har ett public relations-perspektiv använts för att förstå varför försvarsstrategierna använts samt för att belysa ett annat relevant public relationsbegrepp, nämligen öppenhet. Resultatet av analysen blev bland annat att polisen i båda fallen var konsekventa med sin information och att de använt en strategi mer än andra i respektive fall. En slutsats som dras är att allmänhetens förtroende är mycket viktigt för polisen. En annan slutsats som dras är att öppenhet anses vara viktigt, inte bara av tidigare forskning, utan också av polisen själv. / The purpose of this study was by using a public relations perspective study the Swedish police’s crisis communication when criticism from the multitude has occurred. This thesis point of departure has been two cases; fallet i arresten and kvinnoregistret. A qualitative textual analysis has been made on 14 articles from the police homepage and Facebook. The theory that has been used to distinguish what image repair strategies that the police has used is image restoration theory. A public relations perspective has also been applied to produce an understanding for why the image repair strategies has been used, as well as to provide the thesis with another concept important to public relations; openness. The result of the analysis has been among other things that the police in both of the cases were consistent with their information and that they primarily has used one of the image repair strategies. A conclusion is that the multitudes confidence in the police is very important for the police. Another conclusion is that openness is considered important, not only to previous researchers but by the police itself.

Vi har genomfört en retorisk analys av Oatlys externa kommunikation under tre politiskt orienterade kriser i syfte att undersöka hur de använder olika strategier och retoriska medel för att övertyga sin publik och upprätthålla sin image. Med förtroendekris, public relations, Image Repair Theory och retorik som teoretiskt ramverk har vi kunnat identifiera hur Oatlys kommunikation förhåller sig till olika normer och strategier inom dessa teorier. Resultatet visar att det i vissa fall finns ett glapp mellan vad företaget står för och hur det agerar. De håller en aktiv och personlig kommunikation med sin publik men under kriserna visar kommunikationen att den relation Oatly har med publiken bortprioriteras. Oatly har som mål att göra sitt bästa för klimatet och för att uppnå detta riskerar de att skada förtroendet och sitt etiska rykte hos sin publik. / We have conducted a rhetorical analysis of Oatly's external communication during three politically oriented crises in order to examine how their crisis communication uses different strategies and rhetorical means to convince its audience and maintain its image. With trust crisis, public relations, Image Repair Theory and rhetorics as a theoretical framework, we have been able to identify how Oatly's communication relates to different norms and strategies within these theories. The results show that in some cases there is a gap between what the company stands for and how it acts. They maintain an active and personal communication with their audience, but during the crises, the communication shows that Oatly's relationship with the audience is de-prioritized. Oatly aims to do their best for the climate and to achieve the goal, they risk damaging the trust and ethical reputation of their audience.

"The best way to manage a crisis is to prevent one" (Coombs, 2019, p.19). A statement that in its simplicity is extremely powerful. However, today's digitalized society has contributed to the rapid dissemination of information and scrutiny of content that has complicated the management of crises. Because of the cancel culture that exists today on social media, it is therefore particularly important for actors with large followings to have the right conditions for managing crises. The actors who have the greatest impact on the public through social media, and who are therefore portrayed as almost omnipotent in terms of trust, are influencers (Hudders, 2020). This has put them in a very risky position in terms of being subject to crises. Despite this, there are currently no crisis strategies adapted for influencers, but the research that exists is based on an organizational perspective. From this, an interest was born to investigate whether the organization-centered crisis communication strategies are applicable to influencers, or whether there is a need to design a new model adapted for them. The aim of the study is therefore to examine the effect on trust depending on whether the sender of a crisis message is an organization or an influencer. The study is guided by the following question: - What, if any, effect does a crisis message have on recipients' trust linked to the concept's dimensions a) benevolence, b) integrity, c) competence/ability, d) reliability and e) openness/transparency, depending on whether the sender is an organization or an influencer? Based on PR research on organization-centered crisis communication theories, relationship building between influencers and their followers, and organizations and their stakeholders, and finally research on trust, an experiment has been conducted to answer the study's purpose and questions. The experiment consists of two experimental groups that took part in two equivalent crises followed by identical crisis messages. The sender of these crisis messages, and in other words the experiment's stimuli, consists of a fictitious influencer and a fictitious organization. This is in order to measure the recipients' perceived trust in the different groups after they have received the crisis message. The result of the study showed that the actor behind a crisis message has no effect on the recipients' perceived trust based on the five trust dimensions measured by the study. The conclusion of the study thus states that within the framework of trust influence, there is no indication that there is a need to develop crisis management strategies adapted for influencers. Instead, they seem to be able to use the strategies and theories that are basically developed for organizational crisis management. / ”Det bästa sättet att hantera en kris, är att förebygga den” (Coombs, 2019, s.19, översatt till svenska). Ett yttrande som i sin enkelhet är oerhört slagkraftigt. Men dagens digitaliserade samhälle har bidragit till snabb informationsspridning och granskning av innehåll som har försvårat hanteringen av kriser. Med anledning av den cancel kultur som finns idag på sociala medier blir det därför extra viktigt att som aktör med stor följarskara ha rätt förutsättningar för att hantera kriser. De aktörer som innehar störst påverkan på allmänheten genom sociala medier, och som därav nästintill framställs som allsmäktiga i fråga om förtroendeinnehav, är influencers (Hudders, 2020). Det här är något som försatt dem i en mycket riskutsatt position vad gäller att bli föremål för kriser. Trots det finns det idag inga krisstrategier anpassade för influencers, utan den forskning som finns utgår från ett organisatoriskt perspektiv. Ur detta föddes ett intresse att undersöka huruvida de organisationscentrerade kriskommunikationsstrategierna är applicerbara på influencers, eller om det finns ett behov av att utforma en ny modell anpassad för dem. Studiens syfte är därför att undersöka effekten på förtroende beroende på om avsändaren av ett krismeddelande är en organisation eller en influencer. Studien leds av följande frågeställning: - Vilken, om någon, effekt har ett krismeddelande på mottagarnas förtroende kopplat till begreppets dimensioner a) välvilja, b) integritet, c) kompetens/förmåga, d) pålitlighet och e) öppenhet/transparens, beroende på om avsändaren är en organisation eller en influencer?  Med avstamp i PR-forskningen gällande organisationscentrerade kriskommunikationsteorier, relationsskapande mellan influencers och dess följare, samt organisationer och dess intressenter, och slutligen forskning inom förtroende, så har ett experiment utförts för att besvara studiens syfte och frågeställning. Experimentet består av två experimentgrupper som tagit del av två likvärdiga kriser som följs av identiska krismeddelanden. Avsändaren av dessa krismeddelanden, och med andra ord experimentets stimuli, utgörs av en fiktiv influencer och en fiktiv organisation. Detta för att kunna mäta mottagarnas upplevda förtroende i de olika grupperna efter att de tagit del av krismeddelandet. Resultatet av studien visade att aktören bakom ett krismeddelande inte har någon effekt på mottagarnas upplevda förtroende baserat på de fem förtroendedimensioner som studien mäter. Studiens slutsats konstaterar därmed att det inom ramen för förtroendepåverkan inte tyder på att det finns ett behov av att utveckla krishanteringsstrategier anpassade för influencers. Istället verkar de kunna använda sig av de strategier och teorier som i grunden är utvecklade för organisatorisk krishantering.

En kris kan drabba vilken organisation som helst, när som helst. Om krisen har orsakats av medlemmar inom organisationen, är det mycket troligt att organisationen även får genomgå en organisatorisk förtroendekris. Följande studie behandlar Féderation Internationale de Football Associations (Fifa:s) mutskandal som uppdagades våren 2015. I studien kommer Fifa:s retoriska uttryck och kriskommunikationsstrategier kring skandalen, samt deras pågående arbete för att återfå sitt förtroende att analyseras genom en kvalitativ metod. De analysverktyg som används i studien är dels en anpassad version av Bröms, Gelang och Mrals retoriska analysmodell, samt Coombs rekommendationer över krisstategier. Materialet är insamlat från Fifa:s egna mediekanaler och består av den presskonferens som Fifa genomförde i samband med skandalen, samt nio stycken pressmeddelanden som publicerades mellan 2015-2018. Studiens resultat visar att Fifa under presskonferensen förminskar sin inblandning i krisen och anser sig själva vara det främsta offret. De ger inte någon offentlig ursäkt, utan menar snarare att deras ledning varit helt ovetande om att mutor och korruption har försiggått. Däremot visar resultatet att Fifa:s bemötande av krisen skiljer sig något i deras pressmeddelanden. Detta då Fifa hade bytt ut sin högsta ledning vid tiden då dessa publicerades, och istället påbörjat arbetet mot en ny och förbättrad organisation. Fifa anser sig fortfarande vara offer i deras pressmeddelanden, till viss del, men tar däremot ansvar för krisen och inser att det är Fifa:s organisationskultur och struktur som måste förändras till att bli mer öppen och tillgänglig för alla, för att kunna fortsätta utveckla fotbollen. / A crisis can affect any organization at any time. If the crisis has been caused by members of the organization, it is very likely that the organization may also undergo an organizational crisis of confidence. The following study is about Féderation Internationale de Football Associations (Fifa’s) scandal that was discovered in the spring of 2015. In the study, Fifa's rhetorical expression and crisis strategies around the scandal, as well as their ongoing work to regain their confidence, will be analyzed through a qualitative method. The study's analysis tool consists of a custom version of Bröms, Gelang and Mral’s rhetorical analysis model, as well as Coomb's recommendations on crisis strategies. The material analyzed in the study is collected from Fifa's own channels and consists of a press conference, which was Fifa's first public statement during the scandal, and 9 statements published on their own website between 2015-2018. The result of the study shows that during the press conference, Fifa reduces their involvement in the crisis and considers themself to be the primary victim. They do not give any public apology, but rather say that their management has been completely unaware that bribery and corruption have occurred. However, the result shows that Fifa’s handling of the crisis response differs slightly in their statements, this because Fifa had replaced the management by the time their statement were published, and started work on a new and improved organization. Fifa still considered themselves to be a victim to some extent in their statements, but they did take responsibility for the crisis and realized that it is Fifa's organizational culture and structure that must be changed to become more open and accessible to everyone, in order to continue developing football.