Under det senaste decenniet har en utveckling skett i den virtuella världen, då Internet har kommit att bli en försäljningskanal där konsumenter numera kan handla produkter online. I takt med denna utveckling har även företags förutsättningar för att skapa förtroende förändrats. Idag ses förtroendeskapande som det viktigaste elementet vid försäljning på webben, då ett förtroende kan reducera den osäkerhet en konsument många gånger upplever inför ett köp på webben. Denna osäkerhet härrör avsaknaden av den fysiska tillgången till såväl produkt som butik. Med bakgrund av detta utgör en hemsidas produktinformation en central faktor för förtroendeskapande vid försäljning i webbutik. För företag innebär detta att de bör tillhandahålla konsumenter konsekvent och omfattande produktinformation, för att på så vis skapa större utrymme för mer och tydlig information om de produkter som tillhandahålls. Till följd av detta blir en förtroendeingivande hemsida det mest effektiva verktyget för att reducera osäkerheten som finns förknippad med köp på webben. Studien visade att innehållsrik och tydlig information om en webbutiks produkter är det viktigaste för att kunna skapa ett förtroende hos konsumenten. Detta beror på att webbutiker, genom att tillhandahålla en tydlig produktinformation, kan skapa förutsättningar för att minska de risker som är förknippade med köp i webbutik, då funderingar kring produkten och dess egenskaper klargörs via en tydlig produktinformation.

Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om hur polisers yrkesidentitet påverkar interaktionen med ungdomar utifrån myndighetens målsättning att öka allmänhetens förtroende för Polisen. Detta görs genom att intervjua åtta Västerortspoliser för att undersöka hur de upplever sina möten med ungdomar och hur målsättningen om att skapa förtroende hanteras. Dessutom görs en mindre jämförelse mellan närpoliser och uttryckningspoliser. Det övergripande vetenskapliga perspektivet som undersökningen antar utgörs av symbolisk interaktionism som tillsammans med teorier om organisationskultur, yrkesidentitet, roller och förtroende bildar studiens teoretiska referensram. Utifrån resultatet konstateras att den övergripande rollen som polis, och den yrkesidentitet som skapas kring den, försvårar förtroendeskapandet. I interaktionen med ungdomar hanteras detta genom att närpoliserna i stor utsträckning undertrycker de symboler och beteendemönster som associeras med Polisen då de upplevs som repressiva och auktoritära. Närpoliserna synliggör den personliga identiteten för att etablera kontakt och skapa förtroende. För utryckningspoliser är relationen med ungdomar mer opersonlig och sporadisk vilket även påverkar mötet mellan dem. Detta påverkar i sin tur även ungdomarnas förtroende för dem vilket de själva upplever som bristfälligt. Resultatet visar vidare att de, ur organisations- och subkulturen härrörande, värdenormer som formar polisernas yrkesidentitet har betydelse för interaktionen med ungdomar då de påverkar definitioner av mötessituationerna.

SammanfattningDenna studie avser ge läsaren en ökad förståelse kring vad hos chefen den anställdeupplever bidra till ett ökat respektive minskat förtroende. Detta utifrån empiri samlat frånåtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i Boråsområdet, och vidaregenom en diskussion kring personliga egenskaper och kompetens baserat på denna empiri.BakgrundIdag är det för alla större företag helt avgörande att man arbetar för att ständigt utvecklas,förbättras och effektiviseras. Detta för att ligga i fas med konkurrenter, för att förbättramiljön för de anställda samt för att uppnå högsta förädlingsvärde av den verksamhet sombedrivs. Innan denna studie påbörjades läste vi boken Att våga leda i förändring, en frågaom förtroende (Rolandsson & Oudhuis, 2009), vilken behandlar de anställdas förtroende sinchef samt den inverkan detta har på förändringsarbetets utgång. Detta inspirerade oss attstudera närmare vad de anställda upplevde karaktärisera en förtroendeingivande chef. Teorinbygger i mycket på Mayers m.fl. förtroendemodell samt Lewickis tre förtroendefaser.SyfteVårt syfte är att undersöka ett antal anställdas upplevelser om vad som kännetecknar ettförtroendefullt ledarskap.MetodI undersökningen har vi utgått från en kvalitativ ansats, där vi genom semistruktureradeintervjuer samlat vår empiri. Våra resultat baseras på intervjuer med allt som allt åttarespondenter, vilka valdes genom ett strategiskt urval med kravet att samtliga under studienbefunnit sig i en aktiv anställning, alternativt har jobbsituationen färskt i minne, samt attrespondenternas tjänster skulle vara av sådan art att de under arbetstid regelbundet befunnitsig i aktuell chef eller arbetsledares närvaro.ResultatVår empiri och diskussion visar att vad respondenterna framför allt upplever styraförtroendets utveckling är chefens personliga egenskaper (här exempelvis en chef som visarengagemang, öppenhet, villighet till interaktion samt uppträder jämställt), medan denyrkesspecifika kompetensen snarare upplevs vara något som förutsätts och därför får ensekundär eller underordnad funktion på förtroendet. Detta resultat skiljer sig något fråntidigare forskning, vilken ofta presenterar dessa båda som mer jämlika.

Uppsatsen ämnar undersöka den kriskommunikativa respons som Finland respektive Ryssland gav till följd av två omfattande dopingskandaler. Det för att kunna jämföra imagereparation i två olika kulturer och kartlägga vilka imagereparerande strategier som tillämpas som en del i skapandet av ethos, samt hur de kan förstås utifrån kulturteori.Uppsatsen utgår från en hermenuetisk och retorikanalysmetod. För att utvinna ett resultat har studien tagit stöd i ett komparativt arbetssätt. Den teori som genomsyrar uppsatsen utgår ifrån den neoaristoteliska retorikteorin, krisretorik genom imagereparation samt kulturteori. Resultatet visar att imagereparationen skiljer sig i de båda länderna. Valet av imagereparerande handlingar tolkas därmed grunda sig primärt i landets egen kultur istället för en internationellt vedertagen idrottskultur. Retorikens arete och fronesis till skillnad från eunoia, verkar vara av störst betydelse för förtroendeskapandet i dessa sammanhang.

Verksamheter har idag behov av uppdaterade kundregister för att skapa konkurrensfördelar,detta har gjort att personuppgifters värde ökat. Detta har i sin tur gjortatt insamlingen av personuppgifter har ökat kraftigt de senaste åren. Samtidigt haroron för hur verksamheter behandlar personuppgifter vuxit. För att göra behandlingenav personuppgifter säkrare och skydda den enskilda individen har EU tagitfram den nya dataskyddsförordningen GDPR vilken träder i kraft 25 maj 2018.Studiens syfte var att undersöka vilka variabler i verksamheters personuppgiftshanteringsom har störst påverkan på kundförtroende. Vår huvudhypotes var att transparensskulle vara den huvudsakliga faktor som skulle skapa förtroende, men viansåg även att tid och säkerhet var två viktiga faktorer. För att uppnå syftet utformadestvå hypoteser där första hypotesen ställer variablerna transparens mot tid+säkerhetoch i andra hypotesen ställs transparens+säkerhet mot transparens+tid. Bådahypoteserna testas i fyra olika scenarier som grundar sig i GDPR. Dessa scenarierär:1. Insamling2. Registerutdrag3. Portabilitet4. Rätten att bli glömdStudiens kvantitativa data har samlats in genom två webbenkäter och den kvalitativadatan samlades in genom kortare intervjuer.Studiens resultat indikerar att transparens är den variabeln som har störst positivpåverkan på kunders förtroende vid insamlingen av personuppgifter. Däremot visarresultatet att variabeln säkerhet har störst påverkan på förtroendet i de senare scenarierna. / Businesses are today in need of updated customer records to create competitiveadvantages, which has led to an increased value of personal data. This has in turnled to an increase in the collection of personal data in recent years. At the same timeconcerns are increasing regarding how personal data is managed. To make dataprocessing more secure and to protect the individual person, a new data protectionregulation has been developed which will become enforceable on 25 May 2018.The purpose of this study was to investigate which variables in data processing havethe greatest impact on customer trust. Our main hypothesis was that transparencywould be the main factor that would create confidence, but we also thought thattime and security were two important factors. To achieve this purpose, two hypotheseswere designed, in the first hypotheses the variable transparency is up againsttime+security and in the second transparency+security is up against transparency+time. Both hypotheses is tested in four different scenarios which all are basedon parts of GDPR. These scenarios are:1. Collection2. Subject access requests3. Portability4. Right to erasureThe study’s quantitative data was collected through two web surveys and the qualitativedata was collected through shorter interviews.The study's results indicate that transparency is the variable that has the greatestpositive impact on customer confidence during the collection of personal data.However, in the case of processing data in later stages of the relationship, securitywas most likely to affect confidence.

Forskning inom temporära organisationer har tidigare fokuserat på förtroende från projektledarens perspektiv, därmed fann vi det intressant att undersöka vikten av förtroende utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att, med utgångspunkt från medarbetare i temporära organisationer, undersöka om projektledare behöver besitta vissa specifika egenskaper för att skapa förtroende. Vidare att undersöka om dessa egenskaper har en lika stor påverkan av skapandet av förtroende eller om det enbart är vissa egenskaper som anses vara grundläggande.Med en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört elva semi-strukturerade intervjuer där insamlad data sedan har transkriberats, analyserats och diskuterats och jämförts med studiens teoretiska utgångspunkter. Vi kunde därefter urskilja vissa specifika egenskaper som en projektledare bör besitta vid skapandet av förtroende. Av insamlad empiri fann vi olika benämningar för egenskaper hos en projektledare som kunde kategoriseras. Till följd av detta identifierade vi istället egenskaperna som faktorer vilka medarbetarna hävdade vara av vikt vid skapandet av ett förtroende. Dessa kategorier var; konsekvent beteende, integritet, delegering, kommunikation, visande av intresse och kunskap och kompetens.Resultatet pekar på att förtroende för en projektledare skapas utifrån individuella behov och värderingar. Samtidigt kunde vissa faktorer urskiljas som mer primära än andra, vilket bidrog till att dessa delades upp i två kategorier, hårda faktorer (primära) och mjuka faktorer (sekundära). Ytterligare slutsats blev att förtroende skapar både möjligheter och hinder i en temporär organisation vilket är en intressant aspekt att forska vidare kring. För vidare forskning är det även intressant att studera mer ingående kring hur man skapar ett initialt förtroende i temporära organisationer men även att man fördjupar sin kunskap kring temporära organisationer och dess speciella utformning och krav.

<p>Det är ofta man får höra och läsa om att barn och ungdomar ses som ett problem i samhället utifrån deras handlingar och beteende.  Under de senaste åren har ungdomsorganisationer ökat i antal vilket har gjort att ungdomarna har fler ställen att gå till och tillbringa sin lediga tid på.</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka några ungdomsorganisationer genom att intervjua anställda inom organisationerna och på så sätt få en uppfattning om deras syn på arbetet, filosofin och utvecklingen i organisationen.</p><p>De teorier vi har valt att använda oss av i vårt arbete är human resource management (organisations uppbyggnad), grupp processer samt samspel inom relationella perspektiv. För att på bästa sätt kunna undersöka det har vi valt att utgå från kvalitativa intervjuer på grund av vår undersökning präglas av de anställdas känslor och tankar som är svåra att beräkna i kvantitativa undersökningar.</p><p>Det vi fått fram under vår tid med uppsatsen är att samarbete mellan organisationer är något som uppskattas och visar en framgång i arbetet med barn och ungdomar. Där det brister i de organisationer vi varit ute på är i den ekonomiska delen som till exempel visar sig i för få anställda. Det positiva är att man ständigt ser en positiv utveckling inom ungdomsorganisationerna som i sin tur påverkar samhället</p> / <p>It is often we hear and read about the children and young people are seen as a problem in society based on their actions and behavior. In recent years youth organizations have increased in number which has led to that the young people have more places to go and spend their leisure time on.</p><p> The aim of this work is to investigate some youth organizations by interviewing employees in organizations and thus get an idea of their approach to work, philosophy and development of the organization.</p><p>The theories we have chosen to avail ourselves of our work is human resource management (organizational structure), group processes and interactions within the relational perspective. To best way to explore it, we have chosen to rely on qualitative interviews as a result of our investigation is marked by the employees' feelings and thoughts that are difficult to calculate in quantitative studies.</p><p>What we come up during our time with the essay is that collaboration between organizations is appreciated and shows a success in work with children and adolescents. There are weaknesses in the organizations we have been looking at, and it is the economic aspect such as is found in too few employees.  The good thing is that you always see a positive development in youth organizations, which in turn affects society.</p>

Det är ofta man får höra och läsa om att barn och ungdomar ses som ett problem i samhället utifrån deras handlingar och beteende.  Under de senaste åren har ungdomsorganisationer ökat i antal vilket har gjort att ungdomarna har fler ställen att gå till och tillbringa sin lediga tid på. Syftet med detta arbete är att undersöka några ungdomsorganisationer genom att intervjua anställda inom organisationerna och på så sätt få en uppfattning om deras syn på arbetet, filosofin och utvecklingen i organisationen. De teorier vi har valt att använda oss av i vårt arbete är human resource management (organisations uppbyggnad), grupp processer samt samspel inom relationella perspektiv. För att på bästa sätt kunna undersöka det har vi valt att utgå från kvalitativa intervjuer på grund av vår undersökning präglas av de anställdas känslor och tankar som är svåra att beräkna i kvantitativa undersökningar. Det vi fått fram under vår tid med uppsatsen är att samarbete mellan organisationer är något som uppskattas och visar en framgång i arbetet med barn och ungdomar. Där det brister i de organisationer vi varit ute på är i den ekonomiska delen som till exempel visar sig i för få anställda. Det positiva är att man ständigt ser en positiv utveckling inom ungdomsorganisationerna som i sin tur påverkar samhället / It is often we hear and read about the children and young people are seen as a problem in society based on their actions and behavior. In recent years youth organizations have increased in number which has led to that the young people have more places to go and spend their leisure time on.  The aim of this work is to investigate some youth organizations by interviewing employees in organizations and thus get an idea of their approach to work, philosophy and development of the organization. The theories we have chosen to avail ourselves of our work is human resource management (organizational structure), group processes and interactions within the relational perspective. To best way to explore it, we have chosen to rely on qualitative interviews as a result of our investigation is marked by the employees' feelings and thoughts that are difficult to calculate in quantitative studies. What we come up during our time with the essay is that collaboration between organizations is appreciated and shows a success in work with children and adolescents. There are weaknesses in the organizations we have been looking at, and it is the economic aspect such as is found in too few employees.  The good thing is that you always see a positive development in youth organizations, which in turn affects society.

Kurs: 2FE73E, Examensarbete i företagsekonomi med inriktning marknadsföring, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Johanna Liikamaa &amp; Erika Gustafsson Handledare: Leif Marcusson Examinator: Richard Owusu Uppsatsens titel: Förtroendeskapande mellan företag och kunder: en kvalitativ studie om hur sex svenska företag ser på förtroendeskapande gentemot kunder. Forskningsfråga: Hur arbetar svenska tjänsteföretag med förtroendeskapande gentemot kunder och potentiella kunder? Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med en undersökning kring förtroendeskapande gentemot kunder. Vi har två delsyften, vilka är att klargöra och analysera hur företagen arbetar med kundrelationer och lojalitet. Metod: Studien baseras på kvalitativ metod, datainsamlingen har skett genom öppna telefonintervjuer med sex företrädare från företag.   Resultat: Genom studiens intervjuer och dess resultat har vi kommit fram till att företag är beroende av förtroende från deras kunder. Våra informanter har återgett att förtroendeskapandeåtgärder är värt mycket och att utan förtroende kommer man inte långt i sitt arbete. Detta beror troligen på att det inte enbart är produkten eller tjänsten som står i fokus utan ”hela paketet” i form av service och förtroendeskapande åtgärder med mera. Det gäller därför att företagen lyckas nå fram till kunden och skapa ett förtroende hos dem. / Title: Trust between companies and customers: a qualitative study of how six Swedish companies think about trust creation towards customers. Authors: Johanna Liikamaa &amp; Erika Gustafsson   Course: Business Administration III Marketing, Degree Project (Bachelor), Linnaeus University, 15 credits. Tutor: Leif Marcusson   Examiner: Richard Owusu Aim: The aim of this thesis is to examine how Swedish service companies work with trust towards customers. Purpose: The purpose of this paper is to contribute to research on trust and how our informants work with it towards their customers. The aim is decomposed into two specific aims of this study, which are to clarify and analyze how the companies are working with customer relationships and loyalty. Methodology: The research is based on qualitative method; data collection was done through open telephone interviews with six representatives from companies. Conclusion: Through the study's interviews and their results, we concluded that companies are depending on trust from their customers. Our respondents have stated that confidence building is worth a lot and with no trust; the company would not be long in his work. This is probably because the focus is not just on the product or service today, in fact it´s the "full package", in terms of service and confidence-building measures and more. It is therefore important that companies manage to reach the customer and create a confidence towards them.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av.