SammanfattningDenna studie avser ge läsaren en ökad förståelse kring vad hos chefen den anställdeupplever bidra till ett ökat respektive minskat förtroende. Detta utifrån empiri samlat frånåtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i Boråsområdet, och vidaregenom en diskussion kring personliga egenskaper och kompetens baserat på denna empiri.BakgrundIdag är det för alla större företag helt avgörande att man arbetar för att ständigt utvecklas,förbättras och effektiviseras. Detta för att ligga i fas med konkurrenter, för att förbättramiljön för de anställda samt för att uppnå högsta förädlingsvärde av den verksamhet sombedrivs. Innan denna studie påbörjades läste vi boken Att våga leda i förändring, en frågaom förtroende (Rolandsson & Oudhuis, 2009), vilken behandlar de anställdas förtroende sinchef samt den inverkan detta har på förändringsarbetets utgång. Detta inspirerade oss attstudera närmare vad de anställda upplevde karaktärisera en förtroendeingivande chef. Teorinbygger i mycket på Mayers m.fl. förtroendemodell samt Lewickis tre förtroendefaser.SyfteVårt syfte är att undersöka ett antal anställdas upplevelser om vad som kännetecknar ettförtroendefullt ledarskap.MetodI undersökningen har vi utgått från en kvalitativ ansats, där vi genom semistruktureradeintervjuer samlat vår empiri. Våra resultat baseras på intervjuer med allt som allt åttarespondenter, vilka valdes genom ett strategiskt urval med kravet att samtliga under studienbefunnit sig i en aktiv anställning, alternativt har jobbsituationen färskt i minne, samt attrespondenternas tjänster skulle vara av sådan art att de under arbetstid regelbundet befunnitsig i aktuell chef eller arbetsledares närvaro.ResultatVår empiri och diskussion visar att vad respondenterna framför allt upplever styraförtroendets utveckling är chefens personliga egenskaper (här exempelvis en chef som visarengagemang, öppenhet, villighet till interaktion samt uppträder jämställt), medan denyrkesspecifika kompetensen snarare upplevs vara något som förutsätts och därför får ensekundär eller underordnad funktion på förtroendet. Detta resultat skiljer sig något fråntidigare forskning, vilken ofta presenterar dessa båda som mer jämlika.