Syftet med studien är att undersöka områdespoliser i Malmös uppfattningar om införandet av visitationszoner, särskilt vad gäller deras tro på zonernas effektivitet samt inverkan de kan ha på polisens förtroendeskapande arbete. Skälet till att Sverige infört visitationszoner är för att det anses fungera väl i Danmark, men trots detta har införandet av visitationszoner mött omfattande kritik i svensk media. Tidigare forskning inom fältet påvisar att visitationszoner som bäst har en liten effekt på brottslighet, men större konsekvenser på relationen mellan polisen och befolkningen. Studien tillämpar en kvalitativ ansats bestående av fem semistrukturerade intervjuer, där urvalet består av områdespoliser som arbetar i Malmö. Studiens resultat utmynnade i fyra olika teman, och till varje tema finns 2–3 tillhörande subteman. Studiens resultat är att politiska beslut fattas utan att man lyssnar på polisens faktiska behov och att bristande information skapar svårigheter för polisen att utföra sitt arbete på bästa sätt. Områdespoliserna har dessutom en låg tro på att visitationszoner kommer att bli ett effektivt brottsförebyggande och brottsbekämpande verktyg. Detta då de redan har möjlighet att visitera kriminella individer av intresse utifrån annan lagstiftning och att visitera alla individer i en visitationszon är för ineffektivt. Dessutom menar områdespoliserna även att förtroendet för polisen kommer att ta skada, i synnerhet om många oskyldiga personer drabbas av insatsen. Denna studie bidrar till att belysa områdespolisers uppfattningar av visitationszoner, hur politiska beslut påverkar och implementeras av poliser samt de hinder som Polismyndigheten möter. / The purpose of this study is to investigate the perceptions local police officers in Malmö have toward the establishment of visitation zones, particularly in regard to the measure’s efficiency and potential effect on the police’s trust-building efforts. The decision to establish visitation zones in Sweden rests on the basis that it has worked well in Denmark but has nonetheless been highly criticized in the media. Previous research has found that visitation zones have a marginal effect on crime, and at the same time pose a risk of negatively affecting the relationship between citizens and the police. The study takes a qualitative approach through the use of five semi structured interviews, and the sample consists of local police working in Malmö. The study resulted in four themes, and each theme had 2-3 sub themes. The study’s main findings are that political decisions are made without listening to the needs of the police, and that insufficient information creates difficulties for the police to do their work in the best possible way. The local police had low confidence that visitation zones will be an effective tool for crime prevention and crime-fighting, as they already have the possibility to search individuals of interest under other legislation, and because they believe that stopping and searching everyone within a visitation zone will be inefficient. Moreover, the local police believed that visitation zones will be detrimental to the trust in the police, especially if many innocent people are affected. This study helps to shed light on local police officers' perceptions of the establishment of visitation zones, and has contributed to a deeper understanding of how political decisions impact and are implemented by the police, and the obstacles faced by the Police Authority.

Denna uppsats undersöker brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön med fokus på samverkansmodellen BID (business improvement district) och dess inverkan på förebyggande av brott i offentliga utrymmen. Genom en kombination av kvalitativa metoder, inklusive intervjuer, platsbesök och dokumentstudier, undersöker studien vilken roll samverkan mellan samhällsaktörer spelar för att skapa omhändertagande och trygga stadsmiljöer. Studien analyserar även hur brottsförebyggande åtgärder, såsom insatser och strategier som syftar till att främja tryggheten och säkerheten i samhället. Dessa åtgärder innefattar teorier och metoder som förbättrar den fysiska och sociala miljön i samhället. Studien undersöker även brottsförebyggande åtgärder såsom kameraövervakning och säkerhetszoner, samt hur dessa påverkar platser och deras invånare. Uppsatsen undersöker effektiviteten av dessa åtgärder för att bekämpa brottslighet men också deras sociala effekter. Vi vill med denna uppsats bidra till förståelsen av säkerhetszoner ur ett stadsplaneringsperspektiv och ge insikter om deras potentiella kortsiktiga samt långsiktiga lösningar för brottsförebyggande. / This thesis examines crime prevention measures in the built environment, focusing on the collaborative model BID (business improvement district) model and its impact on crime prevention in public spaces. Through a combination of qualitative methods, including interviews, site visits and document studies, the study investigates the role of cooperation between societal actors in creating caring and safe urban environments. The study also analyzes how crime prevention measures, such as interventions and strategies, aim to promote safety and security in the society. These measures include theories and methods that improve the physical and social environment of society. The study also examines crime prevention measures such as camera surveillance and “safety zones”, and how these affect places and their residents. The paper examines the effectiveness of these measures in fighting crime but also their social consequences. With this essay, we want to contribute to the understanding of safety zones from an urban planning perspective and provide insights into their potential short-term and long-term solutions for crime prevention.