Personrån bland ungdomar har ökat de senaste åren i Sverige och en särskilt drabbad kommun är Haninge. Syftet med denna uppsats var att ur ett kriminologiskt perspektiv försöka belysa utvecklingen gällande ungdomsrånen i Haninge, vad som påverkat detta och vilka åtgärder som varit framgångsrika. Som teoretiskt ramverk användes rutinaktivitetsteorin. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom lokalpolisområdet och kommunen, som på olika sätt arbetar mot ungdomsrånen. Utifrån det empiriska materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att ökningen verkar ha drivits på av en mindre grupp motiverade förövare bestående av unga och mycket brottsaktiva pojkar, som sett andra ungdomar och deras ägodelar som lämpliga objekt. Samverkan mellan polis och kommun tillsammans med riktade insatser mot dessa individer och brottsdrabbade platser ses som framgångsrikt.

This study is aming to examine how municipal instances understand and work to prevent violent extremism. The study illustrates how the local coordinator in a swedish municipality together with representatives from the social service, the school and the police work against autonomous left, white power environment and violent Islamist extremists. I have used Sahlins (2000) theory of crime prevention and Lipskys (2010) theory of street level bureaucracies to analyze the empirical.  To get a deeper understanding how the actors define and work with the problem I have used semistrutcured interviews with a local coordinator, two polices, two field assistants, two polices and one teacher. Even if violent extremism is expression of political opinion or religious belief the municipality means that alienation is the reason why people involve themselves in violent extremism. As a consequense the municipality have integrated the preventing work in their regular crimepreventing work.   The prevention work is characterized of both workdivision, where each profession mind its own working area, and cooperation, wich gives a good view of the situation in the municipality. Since there are consensus that the main goal is to prevent alienation the study picturize a functioning cooperation with few conflicts between the professions that is included in this crimepreventing work. / Denna studie syftar till att undersöka hur kommunala instanser förstår och arbetar för att motverka våldsbejakande extremism. Studien belyser hur den lokala samordnaren i en svensk kommun tillsammans med och representanter från socialtjänsten, skolan och polisen arbetar mot tre grupper; autonoma miljön, vit makt-miljön, och våldsbejakande islamistiska extremistiska miljön.   De teoretiska ramverk som använts som verktyg och hjälpmedel för att analysera empirin är Sahlins (2000) teori om brottsprevention samt Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater. För att få en djupare förståelse hur de lokala aktörerna definierar och arbetar med problemet har studien genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med en lokal samordnare, två poliser, två fältassistenter och en lärare.   Även om våldsbejakande extremism är uttryck för politisk åsikt eller religiös tro menar kommunen att orsaken till att människor söker sig till dessa grupper är känslan av utanförskap. Som en konsekvens av detta har kommunen integrerat arbetet mot våldsbejakande extremism i sin befintliga brottsförebyggande verksamhet. Arbetet präglas av både arbetsdelning, där varje yrkeskategori arbetar utifrån sitt specifika mandat på sin egen arena, och samverkan, vilket ger en god helhetsbild av läget i kommunen. Då det finns en samsyn kring att det prioriterade målet är att motverka utanförskap visar studien på ett fungerande samarbete med få konflikter mellan de yrkesgrupper som ingår i detta brottsförebyggande arbete.

The first of January 2021, the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring will enter into force. This sanction will essentially mean weekend home arrest. The aim of the study is to use preparatory work to investigate how the new youth sanction is motivated by a crime prevention perspective in the law (2020: 616) on the enforcement of youth monitoring. Furthermore, the aim is to analyze how the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring is in line with theories about crime prevention measures for young offenders. From the aim of the study, two questions have been developed which read as follows;  1. What is the Swedish state of knowledge about crime prevention measures for youth offenders? 2. How is the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring described as a crime prevention measure for youth offenders? To answer the first question, scientific articles and studies have been obtained. The second question is answered by connecting the previous state of knowledge, the theoretical starting point and the empirical material. The study’s empirical material is based on a qualitative content analysis of the preparatory 2019/20:118 which is the basis for the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring. The study's results shows that there are elements of crime prevention measures in the law (2020: 616) on the enforcement of youth monitoring, which is consistent with the study's previous state of knowledge and theoretical starting point.

Bakgrund: Justitieminister Gunnar Strömmer påtalade på en pressträff den 2 november 2022 att Sverige är hårt drabbat av gängvåld, skjutningar, sprängningar och att trygghet har blivit samhällets stora frihetsfråga. Brottsligheten är en enorm kostnad för samhälle, kommuner och företag, idag kostar brottsligheten riktad mot företag i Sverige omkring 90 miljarder kronor om året. Vidare så finns det en mängd forskning på brottsförebyggande åtgärder, dock saknas det forskning på HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder. HR har en avsevärd roll i organisationers operativa och strategiska arbete, därav blev det relevant att utforska HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder i en organisatorisk strategi. Syfte: Syftet med studien är att utforska HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder för att utveckla en organisatorisk strategi för brottsbekämpning. Metod: I studien har en induktiv ansats applicerats, då det inte finns någon tidigare forskning på HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder utan endast forskning på brottsförebyggande åtgärder och vad det kostar företag. Med hjälp av en induktiv ansats kunde empiri samlas in och analyseras för att framställa teori. Vidare utgörs studien av en kvalitativ strategi i design av en fallstudie för att utforska HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder. Empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med elva informanter och analyserades sedan genom en tematisk analys för att identifiera studiens huvudteman. Slutsats: Analysen av den insamlade empirin gav oss ett resultat, där vår tolkning är att HR’s bidrag är att skapa och bibehålla strategier i en organisatorisk kontext för brottsförebyggande åtgärder. Detta genom att arbeta aktivt med relationer i och utanför organisationen via samverkan med olika aktörer, att skapa arbetsmöjligheter då anställning reducerar kriminella handlingar samt genom att skapa strategier för organisationer att engagera sig i utbildningar.

Studien syftar till att undersöka brottsförebyggande åtgärder i den fysiska planeringen, för att skapa ett tryggare samhälle. Huvudfokus har varit att utföra en jämförande studie av stadsdelarna Vallastaden och Skäggetorp i Linköping. Uppsatsen syftar till att undersöka hur dessa skiljer sig åt utifrån de teoretiska utgångspunkter studien behandlar gällande brottsförebyggande planering. De teoretiska utgångspunkter som behandlas i studien är valda utifrån dess lämplighet för uppsatsens syfte, därmed läggs fokus på teorier och begrepp som behandlar brottsförebyggande åtgärder i den fysiska planeringen i relation till trygghet. Bland annat används CPTED, Defensible space och Broken Windows, där inflytelserika författare är Oscar Newman, C. Ray Jeffrey, James Q. Wilsson, och George L. Kelling. Ytterligare teoretiska utgångspunkter som studien behandlar är trottoarer/gators upplevda trygghet, kameraövervakning, kvinnors upplevda trygghet och brottsförebyggande planering, där Jane Jacobs, Boverket, Carina Listerborn och BRÅ bland annat är ledande författare. För att undersöka studiens syfte har tidigare teoretiska utgångspunkter använts och även utförda observationer i respektive stadsdelar. För att vidare erhålla ytterligare empiri har en intervju med en kommunpolis i Linköping ägt rum. Detta för att få en ökad förståelse för hur polisen arbetar kring brottsförebyggande åtgärder och hur de samarbetar med andra aktörer för att skapa en minskad brottslighet och ökad trygghet i samhället. Studiens empiriska material bestående av observationer och intervju har sammanställts och därefter har en analys genomförts för att få svar på syfte och frågeställningar som studien behandlar. Resultatet av studien visar att den upplevda tryggheten påverkas av städers fysiska form, och att detta i sin tur har betydelse för brottsligheten i samhället. En god placering och utformning av bland annat byggnader, parker, centrumfunktioner och gång- och cykelvägar är en förutsättning för att en informell övervakning överhuvudtaget ska kunna ske. Detta bidrar i sin tur till ett konstant rörelseflöde av människor, vilket kan minska brottslighet. Det framkommer även att det inte är en enkel uppgift där endast en ensam aktör bär ansvaret, utan det krävs att ett flertal aktörer samverkar för att öka tryggheten och minska brottsligheten.

Bedrägerier mot äldre uppmärksammas allt mer och allt eftersom läggs ett större fokus på dessa brott. Äldre är en sårbar och utsatt grupp som kan skadas i högre utsträckning är andra vid bedrägeribrott. På grund av olika svårigheter med att utreda bedrägerier mot äldre så läggs dessvärre många av brotten ned. Därför har det blivit viktigare att fokusera på brottsprevention. Syftet med undersökningen är att klargöra hur medvetna äldre är när det kommer till brottsförebyggande åtgärder mot bedrägerier. Studien ska även undersöka vad äldre gör för att skydda sig mot denna typ av brott. Vidare ska undersökningen belysa Malmö kommuns brottsförebyggande arbete gällande bedrägeribrott mot äldre. I undersökningen har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med personer över 65 år. En intervju har även gjorts med en person som arbetar med service och trygghet på Malmö kommun. Studien redovisar att det finns en viss koppling mellan intresse för brottsförebyggande åtgärder och medvetenhet hos äldre. Om intresset saknas hos de äldre gällande brottsförebyggande åtgärder så är också medvetenheten lägre. Intresse för åtgärderna ser ut att öka först efter att individen själv eller någon i dennes omgivning blivit drabbad av bedrägeri. Beträffande Malmö kommuns brottsförebyggande åtgärder visade det sig att det saknas ett systematiskt arbete gällande bedrägerier mot äldre. Arbetet riktar sig istället mer mot hemtjänst genom att förebygga att personalen begår brott mot äldre. Med hjälp av resultaten i studien kan polis och andra myndigheter arbeta vidare på brottspreventiva program och åtgärder. Vidare kan undersökningen vara till hjälp för att fastställa hur brottsförebyggande åtgärder kan kommuniceras ut på bästa sätt. / Fraud against older people is becoming increasingly noticeable and more emphasis is placed on these crimes. Older people are a vulnerable and exposed group that can be injured to a greater extent than others in case of fraud. Due to various difficulties in investigating fraud against the elderly, unfortunately many of the crimes are put down. Therefore, it has become more important to focus on crime prevention. The purpose of the survey is to clarify how aware older people are when it comes to crime prevention against fraud. The study will also investigate what older people do to protect themselves against this type of crime. Furthermore, the investigation will highlight the Malmö municipality's crime prevention work on fraud against older people. In the survey, four qualitative interviews have been conducted with people over the age of 65. An interview has also been made with a person who works with service and security in Malmö municipality. The study shows that there is a certain link between interest in crime prevention and awareness among the elderly. If there is no interest in the existing crime prevention measures, consciousness is also lower. Interest in crime prevention seems to increase after the individual himself or someone in his environment has been deceived by fraud. Regarding Malmö municipality's crime prevention measures, it appeared that there is no systematic work on fraud against the elderly. Instead, the work is directed towards home care by preventing staff from committing crimes against the elderly. Using the results in the study, police and other authorities can work on crime prevention programs and actions. Furthermore, the survey may help to determine how best to communicate crime prevention.

Uppsatsen behandlar attityder och upplevd trygghet i frågor rörande kameraövervakning och intelligenta övervakningssystem (via sk intelligenta IT-system). En enkätstudie delades via bl.a. sociala medier och totalt besvarades den av 104 respondenter. Ställningstaganden i påståendena kring de olika formerna av övervakning analyseras sedan i SPSS efter ålder, kön, utbildning och inkomst för att granska om det finns olika attityder i olika grupper. Teorin som används i uppsatsen är främst Garlands teori om bland annat den ökade kontrollen i det senmoderna samhället samt om övervakningssystemets ökade komplexitet. Analysen visar på en generellt positiv attityd till såväl kameraövervakning som användande av intelligenta IT-system. Kameraövervakning ansåg majoriteten (65,4%) bidrog till ökad trygghet i offentliga miljöer och även 49,1 % ansåg att användningen av intelligenta IT-system skulle bidra med ökad trygghet i offentliga miljöer. Män generellt och framförallt i åldern 25-44 år tenderar att inte vara lika positiva eller uppleva trygghet vid användning av kameraövervakning eller intelligenta IT-system. Av analysen framkom även en ökad positiv attityd med ökad inkomst samt en ökad positiv attityd med ökad ålder. Flera olika aspekter av denna positiva attityd diskuteras i anslutning till tidigare forskning och frågor rörande integritet, datahantering, vilka brott man avser förebygga samt ur ett maktperspektiv.

Street-racing är ett världsomspännande och växande fenomen, som är en källa till mycket nöje för de deltagande, men samtidigt orsakar åtskilliga dödsfall och skador på både person och egendom varje år. I Sverige innebär de medföljande problemen med street-racing framför allt brott mot trafikförordningen och andra trafikrelaterade lagar, samt den fara det utgör för både förare, åskådare och allmänheten. Helsingborg som stad har länge figurerat på den svenska street-racing-scenen, och varit förknippat med ett starkt motorintresse, inte minst tack vare den årligen återkommande Vallåkraträffen, och detta tar sig uttryck i form av ostrukturerade fordonsträffar, drifting, och street-racing. Denna studie undersöker och klarlägger förekomsten av street-race i Helsingborg, i såväl omfattning som form, samt hur berörda myndigheter och institutioner har arbetat för att motverka detta. Det centrala frågeställningarna i studien var att undersöka hur street-racing beskrivs i Helsingborg, vilken problematik och brottslighet det medför, och hur kan det brottsförebyggande arbetet förbättras och utvecklas? För att åstadkomma detta hölls semistrukturerade intervjuer med nyckelinformanter vid Polismyndigheten, Helsingborgs Kommuns Trafikenhet och Brottsförebyggande samordning, samt Svenska Motorklubbens Helsingborgsgren. Utöver detta analyserades även rapportering av street-race i Helsingborg i nyhetsartiklar. Denna studie tar formen av en explorativ fallstudie och har därmed en kvalitativ och induktiv ansats. I resultaten från intervjuerna och nyhetsartiklarna framkom det att Street-racing är ett ökande problem i Helsingborg och det lockar både deltagande och publik inte bara nationellt, utan även från andra länder. Street-racing beskrivs som svårarbetat, och att problemet har en tendens att förflytta sig när insatser görs. Genom att se till tidigare forskning från länder där street-racing är ännu starkare rotat, i kombination med nyinhämtad kunskap om hur arbetet sker på lokal nivå i Sverige, ges förslag på hur ett effektivt arbete mot street-racing kan ske. / Street-racing is a worldwide and growing phenomenon, and is the source of a lot of amusement for the participants, although at the same time it is the cause of several deaths and injuries on both people and property every year. In Sweden, the problems that follow street-racing are mainly crimes against the traffic ordinance and other traffic-related laws, as well as the danger posed for both drivers, bystanders and the general public. Helsingborg as a city has long appeared on the street-race scene, and been associated with a large interest in motor and vehicles, a lot thanks to the yearly recurring Vallåkraträffen, which expresses itself through unstructured vehicle gatherings, drifting and street-racing. The following study examines and clarifies the presence of street-racing in Helsingborg, in its fullest extent, and also how affected authorities and institutions have worked to combat the problem. The most central subject of the research questions of the study was to look into how street-racing is described in Helsingborg, what kind of non-criminal problems as well as crimes it brings, and in which way can the crime preventive work improve and develop? To accomplish this, semistructured interviews were held with key informants from the Police, Helsingborg municipalities Traffic Office and crime preventive coordinator as well as representatives of The swedish motorclub. In addition to this, reports of street-racing in news articles from Helsingborg were also analyzed. This study takes the shape of an explorative case study and therefore has a qualitative and inductive focus. The results of the interviews and news-articles showed that street-racing is an increasing problem in Helsingborg and it attracts both participants and spectators not just nationally but also from other countries. Street-racing is described as a difficult challenge to solve, and the problem has a tendency of moving rather than being solved when an effort is made. By looking at previous research from countries where street-racing is even more strongly rooted, in combination with newly gathered knowledge on how the work continues on a local level in Sweden, suggestions are given on how to work effectively against street-racing.

Syftet med studien var att undersöka de tre brottsförebyggande åtgärdsförslagen för socialt utsatta grupper i socialt utsatta områden presenterade av regeringen i 34-punktsprogrammet. Detta via en jämförande analys av texten i förhållande till Brottsförebyggande Rådets kunskapsöversikt inom samma problemområde. Denna undersökning grundar sig i frågeställningarna om vilka åtgärder 34-punktsprogrammet och Brottsförebyggande rådets översikt presenterar samt hur de överensstämmer vad gäller åtgärdsmål och målgrupp. Underlaget för studiens bakgrund ger läsaren förutsättningar att förstå brottsprevention i förhållande till brottsförebyggande åtgärder, 34-punktprogrammets innebörd och centrala aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Med stöd av studiens tematiska innehållsanalys har flertal gemensamma teman återfunnits där samverkan och ökad kunskap varit betydande i brottsförebyggande arbetet mot gängkriminaliteten i socialt utsatta områden. Studiens resultat har däremot visat på att det råder en viss diskrepans vad gäller definitionen av socialt utsatta grupper och socialt utsatta områden samt en vaghet om hur 34-punktsprogrammet förhåller sig till Brå’s kunskapsöversikt. Studiens resultat möjliggör förslag på vidare forskning i form av jämförelse med internationell forskning. Ännu ett förslag är att undersöka huruvida en gemensam definition av brottsförebyggande arbete påverkar beredningen av kriminalpolitiska åtgärdsförslag. Ett slutligt aktuellt förslag är även att undersöka effektiviteten av åtgärderna för att tillhandahålla information om huruvida åtgärderna är tillämpningsbara inom svensk kriminalpolitik. / The purpose of the study was to examine the three crime prevention measures for socially vulnerable groups in socially vulnerable areas presented by the government in the 34-point program. The purpose is fulfilled by a comparative analysis of the 34-point program in relation to the Crime Prevention Council's research review within the same problem area. This study is based on what measures the 34-point program and the Crime Prevention Council's research review present, as well as how they correspond in terms of action goals and target group. The basis for the study's background provides the reader with the prerequisites to understand crime prevention in relation to crime prevention measures, the meaning of the 34-point program and key actors in crime prevention work. With the support of the study's thematic content analysis, several common themes have been found where collaboration and increased knowledge have been significant in crime prevention work against gang crime in socially vulnerable areas. The results of the study, on the other hand, have shown that there is a certain discrepancy regarding the definition of socially vulnerable groups and socially vulnerable areas, as well as a vagueness about how the 34-point program relates to Crime Prevention Council's research review. The results of the study enable proposals for further research in the form of comparison with international research. Another proposal is to investigate whether a common definition of crime prevention work affects the preparation of criminal policy measures. A final current proposal is also to investigate the effectiveness of the measures to provide information on whether the measures are applicable in Swedish criminal policy.

Bro is an urban area located in Upplands-Bro municipality, Stockholm County. In 2020, the Stockholm Police conducted a security survey for all municipalities included in the Stockholm police region. The results of the survey for Upplands-Bro municipality show that many residents feel insecure about the risk of being exposed to crime. The residents experience that the feeling of insecurity is at its highest in Bro. The thesis is limited to investigating this in nine public spaces in central Bro. The purpose is to investigate whether previously crime-prone public spaces in built-up environments can evoke experiences of insecurity in people, despite their unawareness that they are old crime scenes. If people experience insecurity, the thesis aims to investigate which crime prevention measures can be applied in the design of public spaces to increase their security experiences there. In the essay, the student is named as the "investigator". The approach to the thesis applies several different methods. A safety survey is the thesis' main method, while a safety walk (method combination) is the secondary one. Initially, site analyzes are used as feasibility studies to carry out several site visits in the nine public spaces. (1) The first site visit is made to get to know the existing conditions of the sites and to create an overall picture. At the same time, the places are photographed in daylight. (2) Site visit no. 2 is made to photograph the sites in the evening darkness. (3) During the third site visit, the investigator conducts a safety walk, where a focus group of eight members (excluding the investigator) consisting of residents in Bro, is invited for interviews in the field. The intention with this is to take part in their experiences if the places feel unsafe and if there is a need for crime prevention measures to achieve increased security. (4) Site visit no. 4 is made to study in detail the spatial properties of the sites on the basis that the focus group has identified “insecurity problems” that are most in need of crime prevention measures for increased security. The crime prevention measures in the thesis include: (1) increased care of the outdoor environment, cutting shrubs and trees, (2) repairing broken materials, repainting, (3) removal of damage, graffiti and debris, (4) increased lighting, (5) to open up the site, remove dark spaces/hiding places, (6) increase the view of the site from buildings or through direct human supervision, (7) to add electrical safety systems such as camera surveillance/alarm/gate code or fences around the site. A safety survey is conducted with the intention of reaching out to all residents in the urban area of Bro. The survey mainly asks questions about: (1) how they experience security at the nine sites and (2) whether the sites need to be changed for increased security there, which creates a need for crime prevention measures. The questionnaire is sent out in collaboration with Upplands-Bro municipality's Street / Park / Traffic department and 247 locals answer the questionnaire. However, the response rate does not correspond to all of Bros' urban residents, which the investigator is aware of. To include all residents, the investigator has not requested biological sex or age in all methods. Thus, the investigator has disregarded what a possible distribution of answers between women and men or different age groups can look like. The answers from the safety walk and the survey are analyzed through qualitative content analysis. The method results are made visible in the form of photographs and diagrams with accompanying descriptive text about the results with the highest percentage that are perceived to be most prominent. The results are then visualized in an insecurity map, a form of heat map. The insecurity map is compared with the crime scene map to see if there is a connection between “unsafe places” and “previous crime scenes” in a combined map. In the analysis, the survey results are interpreted through the thesis' theoretical perspective and validated against the outcome of the safety walk. Based on the analysis, the investigator reads out what crime prevention measures residents point out to achieve increased security in the "unsafe places". Then the results are discussed and how they fulfill the purpose of the essay and answer the problem formulation and the questions. Finally, conclusions and recommendations for future studies are presented.