No description available.

No description available.

Målet med denna kvalitativa studie är att studera hur män upplever otrygghet i det offentliga rummet samt jämföra kvinnors upplevelser och hur det påverkar samtliga köns rörlighet i staden. För en jämställd diskussion inom ämnet är det viktigt att studera samtliga köns behov. Mäns upplevda otrygghet i offentlig miljö är relativt ostuderat jämfört med kvinnors och därför har en intervjustudie kompletterats med tidigare forskning för att undersöka detta. Undersökningens mål är att studera likheter och skillnader mellan män och kvinnors upplevelser. Hur upplever män och kvinnor otrygghet på offentliga platser, vilka offentliga platser upplevs otrygga av respektive kön, och vilka strategier tillämpas för att motverka otrygga känslor. Studien konstaterar att det förekommer uppenbara skillnader mellan kön men också internt hos männen som intervjuats. Rädslor kan skapas av samma källor hos båda könen, men den distinkta skillnaden är vad de faktiskt är rädda för. Den otrygghet som skapas är ofta situationsbaserad, där flertal faktorer spelar in. Fysiska, sociala, och mentala aspekter pekas ut hos båda könen i dess upplevda otrygghet. Studien visar att både män och kvinnor upplever otrygghet, men att kvinnors upplevda otrygghet påverkar deras vardag i större utsträckning, mycket på grund av det sexuellt inriktade hotet, vilket är skilt från individers faktiska utsatthet i den offentliga miljön. Tanken med studien var att de intervjuade skulle kunna peka ut faktiska platser och beskriva varför otrygghet upplevdes på dessa och sedan jämföra med platser kvinnor generellt upplever otrygghet på, baserat på tidigare forskning. Frågan visades vara mer komplex än så och att otrygghet är svårt att faktiskt kartlägga. Ofta handlade det snarare om tidigare erfarenheter eller vilka sociala situationer individer befann sig i.

Det finns en identifierad ökad otrygghet i Helsingborgs stad (Helsingborg 2022). Tidigare forskning visar att det främst är unga kvinnor som upplever denna otrygghet (Brå 2021; Skr. 2007/08:39; Yates & Ceccato 2020). Studiens syfte är därmed att få en djupare förståelse om vilka faktorer som påverkar unga kvinnors upplevda otrygghet, samt vilka tänkbara åtgärder kvinnorna upplever är nödvändiga för att öka deras trygghet i Helsingborgs stad. Studiens resultat skulle senare kunna bidra till ett fortsatt preventivt arbete kring tryggheten i Helsingborg genom ett förbättrat kunskapsläge. Frågeställningarna som studien bygger på är således; Vilka faktorer påverkar intervjudeltagarnas upplevda otrygghet i Helsingborgs stad? och Vilka tänkbara åtgärder upplever intervjudeltagarna krävs för att öka tryggheten i Helsingborgs stad? Föreliggande studie baseras på 12 semistrukturerade intervjuer med kvinnor som är mellan 20-30 år bosatta i Helsingborg. Resultatet bekräftade bilden som tidigare forskning visar då faktorer såsom rykte och media, utsatthet samt olika yttre faktorer såsom mörker, en plats utformning och människors närvaro har en påverkan på kvinnors upplevda otrygghet. Människors närvaro, avsaknaden av belysning samt kvälls- och nattetid, hade störst påverkan på kvinnornas otrygghet. Åtgärder som ansågs nödvändiga för att öka kvinnornas upplevda trygghet var övervakning i form av belysning och kameraövervakning, närvaro av aktörer samt mer och tydligare information. Kvinnorna berättade även om egna strategier de använde sig av för att öka deras trygghet. De mest önskade åtgärderna var en ökad närvaro av olika aktörer samt belysning. Vidare vore det av intresse att även undersöka andra målgrupper i Helsingborg för att se om det skiljer sig i vad de anser bidrar till deras upplevda otrygghet samt vilka åtgärder de anser kan minska den. / There is an identified unsafety that increases in the city of Helsingborg (Helsingborg 2022). Earlier research shows that it is mostly young women who experience unsafety (Brå 2021; Skr. 2007/08:39; Yates & Ceccato 2020). The aim of this study is thereby to get a deeper understanding about those factors that affect young women’s perceived unsafety, and what possible actions they feel are necessary to increase their safety. The result of this study may later contribute to the continued preventive work on security in Helsingborg by an improved state of knowledge. The questions on which this study is based on are; What factors affect the interview participants perceived unsafety in the city of Helsingborg? and What possible actions do the interview participants think are necessary to improve the safety in the city of Helsingborg?The present study is based on 12 semi-structured interviews with women between the ages of 20-30 living in Helsingborg. The results confirmed what earlier research demonstrated where factors such as rumor and media, vulnerability and external factors such as darkness, area planning and people´s presence have an impact on women’s perceived unsafety. People´s presence, evening and night time, as well as lighting had the greatest impact on women's perceived unsafety. Actions that were considered necessary to increase women´s perceived safety were surveillance in the form of lighting and CCTV, presence of actors, and more and clearer information. The women also talked about strategies they used to increase their safety. The actions they requested the most were increased presence of various actors, as well as lighting. Furthermore, it would be of interest to examen other target groups in Helsingborg to see the difference in what they believe contributes their perceived unsafety and what actions they think are needed to reduce it.

Det här är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har berört högstadieelevers upplevda otrygghet utifrån omklädningsrummets fysiska utformning. Syftet har varit att undersöka hur rumsliga formelement kan bidra till ökad upplevelse av trygghet hos målgruppen samt underlätta användningen av omklädningsrummets funktioner genom rumslig information. Arbetet har utgått från en befintlig lokal.  För att öka förståelsen för människans rumsupplevelser har teorier inom miljöpsykologi, perceptionsforskning och färg- och formlära använts. Genom att kombinera metoderna platsanalys, workshop, fokusgrupp och intervju har undersökningen kunnat ge en samlad bild av vad som upplevs otryggt utifrån studiens kontext. Med stöd från den insamlade empirin och litteratur har ett designförslag tagits fram för att möta användarnas behov av trygghet. Ökad upplevelse av trygghet kan åstadkommas genom att organisera rumsliga formelement så att exponerade ytor minskar och mer avskildhet uppnås. Ett konceptuellt formspråk kan öka trivseln och bidra till tydlighet som underlättar för rummets aktiviteter. Utifrån omklädningsrummets fysiska förutsättningar har hänsyn tagits till ökad tillgänglighet. / This is a bachelor's thesis in information design with a focus on spatial design. The study concerns high school students' perceived exposure in relation to the physical design of the school gym's changing room. The purpose of the study has been to examine how spatial design elements can contribute to an increased sense of security for the target group and simplify the use of the changing room's functions through spatial information. The design has been based on an existing changing room. To increase the understanding of people’s experience of physical space, theories in environmental psychology, research in perception as well as shape and color theory have been applied. By combining the methods of spatial analysis, workshop, focus group and interview, the survey has been able to provide an overall picture of what is perceived as contributing factors to the feeling of insecurity based on the context of the study. Using the collected empirical data and literature, a design proposal has been developed to meet the users' need of perceived safety. An increased sense of integrity can be achieved by organizing spatial elements so that it creates fewer exposed areas and consequently more privacy can be achieved. Conceptual design elements can increase well-being and provide clarity to the room's intended activities. Based on the changing room's physical preconditions, an ambition to increase overall accessibility has been taken into account.

Bro is an urban area located in Upplands-Bro municipality, Stockholm County. In 2020, the Stockholm Police conducted a security survey for all municipalities included in the Stockholm police region. The results of the survey for Upplands-Bro municipality show that many residents feel insecure about the risk of being exposed to crime. The residents experience that the feeling of insecurity is at its highest in Bro. The thesis is limited to investigating this in nine public spaces in central Bro. The purpose is to investigate whether previously crime-prone public spaces in built-up environments can evoke experiences of insecurity in people, despite their unawareness that they are old crime scenes. If people experience insecurity, the thesis aims to investigate which crime prevention measures can be applied in the design of public spaces to increase their security experiences there. In the essay, the student is named as the "investigator". The approach to the thesis applies several different methods. A safety survey is the thesis' main method, while a safety walk (method combination) is the secondary one. Initially, site analyzes are used as feasibility studies to carry out several site visits in the nine public spaces. (1) The first site visit is made to get to know the existing conditions of the sites and to create an overall picture. At the same time, the places are photographed in daylight. (2) Site visit no. 2 is made to photograph the sites in the evening darkness. (3) During the third site visit, the investigator conducts a safety walk, where a focus group of eight members (excluding the investigator) consisting of residents in Bro, is invited for interviews in the field. The intention with this is to take part in their experiences if the places feel unsafe and if there is a need for crime prevention measures to achieve increased security. (4) Site visit no. 4 is made to study in detail the spatial properties of the sites on the basis that the focus group has identified “insecurity problems” that are most in need of crime prevention measures for increased security. The crime prevention measures in the thesis include: (1) increased care of the outdoor environment, cutting shrubs and trees, (2) repairing broken materials, repainting, (3) removal of damage, graffiti and debris, (4) increased lighting, (5) to open up the site, remove dark spaces/hiding places, (6) increase the view of the site from buildings or through direct human supervision, (7) to add electrical safety systems such as camera surveillance/alarm/gate code or fences around the site. A safety survey is conducted with the intention of reaching out to all residents in the urban area of Bro. The survey mainly asks questions about: (1) how they experience security at the nine sites and (2) whether the sites need to be changed for increased security there, which creates a need for crime prevention measures. The questionnaire is sent out in collaboration with Upplands-Bro municipality's Street / Park / Traffic department and 247 locals answer the questionnaire. However, the response rate does not correspond to all of Bros' urban residents, which the investigator is aware of. To include all residents, the investigator has not requested biological sex or age in all methods. Thus, the investigator has disregarded what a possible distribution of answers between women and men or different age groups can look like. The answers from the safety walk and the survey are analyzed through qualitative content analysis. The method results are made visible in the form of photographs and diagrams with accompanying descriptive text about the results with the highest percentage that are perceived to be most prominent. The results are then visualized in an insecurity map, a form of heat map. The insecurity map is compared with the crime scene map to see if there is a connection between “unsafe places” and “previous crime scenes” in a combined map. In the analysis, the survey results are interpreted through the thesis' theoretical perspective and validated against the outcome of the safety walk. Based on the analysis, the investigator reads out what crime prevention measures residents point out to achieve increased security in the "unsafe places". Then the results are discussed and how they fulfill the purpose of the essay and answer the problem formulation and the questions. Finally, conclusions and recommendations for future studies are presented.