Målet med denna kvalitativa studie är att studera hur män upplever otrygghet i det offentliga rummet samt jämföra kvinnors upplevelser och hur det påverkar samtliga köns rörlighet i staden. För en jämställd diskussion inom ämnet är det viktigt att studera samtliga köns behov. Mäns upplevda otrygghet i offentlig miljö är relativt ostuderat jämfört med kvinnors och därför har en intervjustudie kompletterats med tidigare forskning för att undersöka detta. Undersökningens mål är att studera likheter och skillnader mellan män och kvinnors upplevelser. Hur upplever män och kvinnor otrygghet på offentliga platser, vilka offentliga platser upplevs otrygga av respektive kön, och vilka strategier tillämpas för att motverka otrygga känslor. Studien konstaterar att det förekommer uppenbara skillnader mellan kön men också internt hos männen som intervjuats. Rädslor kan skapas av samma källor hos båda könen, men den distinkta skillnaden är vad de faktiskt är rädda för. Den otrygghet som skapas är ofta situationsbaserad, där flertal faktorer spelar in. Fysiska, sociala, och mentala aspekter pekas ut hos båda könen i dess upplevda otrygghet. Studien visar att både män och kvinnor upplever otrygghet, men att kvinnors upplevda otrygghet påverkar deras vardag i större utsträckning, mycket på grund av det sexuellt inriktade hotet, vilket är skilt från individers faktiska utsatthet i den offentliga miljön. Tanken med studien var att de intervjuade skulle kunna peka ut faktiska platser och beskriva varför otrygghet upplevdes på dessa och sedan jämföra med platser kvinnor generellt upplever otrygghet på, baserat på tidigare forskning. Frågan visades vara mer komplex än så och att otrygghet är svårt att faktiskt kartlägga. Ofta handlade det snarare om tidigare erfarenheter eller vilka sociala situationer individer befann sig i.