Att kvinnor idag är underrepresenterade i ledande befattningar, i synnerhet VD-positioner, är ett ständigt omdiskuterat ämne och tidigare forskning presenterar många olika faktorer gällande varför. Syftet med studien är att undersöka vilka individ-, situation- och samhällsrelaterade faktorer som kan ha bidragit till kvinnliga VDars karriärer i Sverige. Det teoretiska ramverket tar inspiration från Muhonens (1999) karriärutvecklingsmodell och kompletteras med forskning om könsstrukturer samt mentorer och nätverk. Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsmetod och består av data i form av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med kvinnliga VDar i Sverige. Det empiriska ramverket bygger på studiens insamlade data och en analys har därefter genomförts i form av att det teoretiska ramverket applicerats på empirin. Studiens slutsats är att samtliga undersökta individ-, situation- och samhällsrelaterade faktorer har bidragit positivt till de intervjuade kvinnornas VD-karriärer. I synnerhet utmärker sig de individ- och samhällsrelaterade faktorerna i form av tidig socialisation och stöd från omgivningen.

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus från samhället på ett hållbart arbetsliv. Resultatet baseras på både kvantitativa och kvalitativa metoder och utgår från två resultatinriktade utvärderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvärderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkät. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mål har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs. Resultatet tyder på att arbetsgivare med stor fördel kan investera i livsstilsutbildningar då studien visar att investeringen kan anses vara en både lönsam och effektfull hälsofrämjande insats på arbetsplatsen.

No description available.

Att få uttrycka och utöva självbestämmande kan ses som centralt i många länder, speciellt i de länder där individualismen är stark, som i Sverige där rätten till självbestämmande är lagstadgad och gäller för alla människor. Frågan är om det verkligen ser ut så i verkligheten, speciellt om man har en intellektuell funktionsnedsättning och kan vara beroende av stöd och hjälp av andra människor. Syftet med studien är att genom en litteraturstudie få ökad kunskap om hur människor med intellektuella funktionsnedsättningar upplever deras självbestämmande. Metod och datainsamling i uppsatsen är Scoping Review som är en form av litteraturstudie som i uppsatsen utgörs av 10 tidigare studier. I resultatet framgår vad som hindrar respektive bidrar till självbestämmande för människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Stödpersonal, familj, föräldrar och skola visar sig vara både bidragande och hindrande medan tekniska hjälpmedel endast upplevs vara bidragande för självbestämmandet. Slutsatsen i studien är att det är svårt att komma fram till ett enhetligt svar om hur självbestämmande upplevs då det handlar om andra personers upplevelse. Det är ett socialt fenomen som är i konstant förändring och det är många olika faktorer som spelar in.

Parkinsons sjukdom är en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare än en sjukdom med en tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen är tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försämrad motorisk förmåga. Parkinsons sjukdom påverkar inte bara personens fysiska funktioner utan även det psykiska välbefinnandet. Syftet med studien var att undersöka samt belysa depression vid Parkinsons sjukdom. Vidare var syftet att undersöka hur denna diagnos påverkar personen i det dagliga livet. Metoden var att sammanställa tillgänglig kunskap genom tidigare forskning. För att garantera god vetenskaplig kvalitet vid artikelgranskningen utformades bedömningsformulär. Resultatet visar att depression är vanligt förekommande bland personer med Parkinsons sjukdom. Ur resultatet framkommer också tänkbara orsaker till depression samt olika metoder för att hantera den psykosociala stress som sjukdomen innebär. Som teoretisk referensram användes Antonovskys salutogenetiska synsätt. Implementering är att genom rådgivning och stöd hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att anpassa sig till de förändringar som sjukdomen innebär. / Parkinson’s disease is a chronic and progressing neurological disease. The disease can be described as a group of symptoms rather than a disease with a clear clinical picture. Characteristic for Parkinson’s disease is tremor, bradykinesia and rigidity which results in deteriorated motor ability. Parkinson’s disease does not only affect the physical functions but also the psychological well being. The aim of this study was to examine and shed light on depression associated with Parkinson´s disease. Further more the aim was to examine how this diagnose affect daily living for the person with Parkinson´s disease. The method used was to gather available knowledge through previous scientific research. To guarantee a high scientific quality in the article review, an assessment form was designed. The result of this study shows that depression is a common symptom among people with Parkinson’s disease. From the result, conceivable causes to depression and different methods to handle the psychosocial stress involving the disease emerge. Antonovskys salutogenes was used as a theoretical framework Implementation is to help people with Parkinson’s disease adapt to the changes witch the disease means, through counselling and support.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse om professionellas upplevelser av nätmobbning bland ungdomar 14-16 år. För att besvara syftet har sex halvstrukturerade intervjuer genomförts med professionella som arbetar i nära kontakt med ungdomar inom skolväsendet och socialt arbete. För att analysera resultatet har symbolisk interaktionism använts samt begreppen attityder och normer. Resultatet påvisade att ungdomar som utsätts för nätmobbning kan uppvisa depressiva symtom, självskadebeteende samt, i vissa fall, har självmordsförsök utförts. En bidragande faktor till varför nätmobbning förekommer i den utsträckning som det gör är att ungdomar kan vara anonyma på internet. Anonymiteten bidrar till att ungdomar kan vara elaka mot varandra utan att ta ansvar för sitt handlande. Genom att informera och upplysa ungdomar om följderna av att utsätta någon för nätmobbning ansågs vara det effektivaste verktyget för att förebygga att nätmobbning förekommer enligt intervjupersonerna. / The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the professionals experiences of cyber bullying among teenagers of the age 14-16. To answer the purpose of the study six semi-structured interviews were performed with professionals who work in close contact with teenagers within the school system and social work. To analyze the results symbolic interactionism is used as well as concepts of attitude and norms. The results demonstrated that teenagers that have experienced cyber bullying can exhibit symptom of depression, self harming behavior and in certain cases performed suicide attempts. One contributing factor to why cyber bullying present to the extent it does is because teenagers are able to be anonymous on the internet. Being anonymous contributes to teenagers being able to act cruel towards each other with little repercussion. By informing teenagers and drawing attention to the impact cyber bullying have on a person is considered the most effective way to prevent cyber bullying to present itself according to interviewed people.

Det finns en identifierad ökad otrygghet i Helsingborgs stad (Helsingborg 2022). Tidigare forskning visar att det främst är unga kvinnor som upplever denna otrygghet (Brå 2021; Skr. 2007/08:39; Yates & Ceccato 2020). Studiens syfte är därmed att få en djupare förståelse om vilka faktorer som påverkar unga kvinnors upplevda otrygghet, samt vilka tänkbara åtgärder kvinnorna upplever är nödvändiga för att öka deras trygghet i Helsingborgs stad. Studiens resultat skulle senare kunna bidra till ett fortsatt preventivt arbete kring tryggheten i Helsingborg genom ett förbättrat kunskapsläge. Frågeställningarna som studien bygger på är således; Vilka faktorer påverkar intervjudeltagarnas upplevda otrygghet i Helsingborgs stad? och Vilka tänkbara åtgärder upplever intervjudeltagarna krävs för att öka tryggheten i Helsingborgs stad? Föreliggande studie baseras på 12 semistrukturerade intervjuer med kvinnor som är mellan 20-30 år bosatta i Helsingborg. Resultatet bekräftade bilden som tidigare forskning visar då faktorer såsom rykte och media, utsatthet samt olika yttre faktorer såsom mörker, en plats utformning och människors närvaro har en påverkan på kvinnors upplevda otrygghet. Människors närvaro, avsaknaden av belysning samt kvälls- och nattetid, hade störst påverkan på kvinnornas otrygghet. Åtgärder som ansågs nödvändiga för att öka kvinnornas upplevda trygghet var övervakning i form av belysning och kameraövervakning, närvaro av aktörer samt mer och tydligare information. Kvinnorna berättade även om egna strategier de använde sig av för att öka deras trygghet. De mest önskade åtgärderna var en ökad närvaro av olika aktörer samt belysning. Vidare vore det av intresse att även undersöka andra målgrupper i Helsingborg för att se om det skiljer sig i vad de anser bidrar till deras upplevda otrygghet samt vilka åtgärder de anser kan minska den. / There is an identified unsafety that increases in the city of Helsingborg (Helsingborg 2022). Earlier research shows that it is mostly young women who experience unsafety (Brå 2021; Skr. 2007/08:39; Yates & Ceccato 2020). The aim of this study is thereby to get a deeper understanding about those factors that affect young women’s perceived unsafety, and what possible actions they feel are necessary to increase their safety. The result of this study may later contribute to the continued preventive work on security in Helsingborg by an improved state of knowledge. The questions on which this study is based on are; What factors affect the interview participants perceived unsafety in the city of Helsingborg? and What possible actions do the interview participants think are necessary to improve the safety in the city of Helsingborg?The present study is based on 12 semi-structured interviews with women between the ages of 20-30 living in Helsingborg. The results confirmed what earlier research demonstrated where factors such as rumor and media, vulnerability and external factors such as darkness, area planning and people´s presence have an impact on women’s perceived unsafety. People´s presence, evening and night time, as well as lighting had the greatest impact on women's perceived unsafety. Actions that were considered necessary to increase women´s perceived safety were surveillance in the form of lighting and CCTV, presence of actors, and more and clearer information. The women also talked about strategies they used to increase their safety. The actions they requested the most were increased presence of various actors, as well as lighting. Furthermore, it would be of interest to examen other target groups in Helsingborg to see the difference in what they believe contributes their perceived unsafety and what actions they think are needed to reduce it.

This study focuses on how students in ninth grade at a Sweden school experience the security of their high school. Which factors affect safety the most and whether there is any difference between how girls and boys view security. The study is qualitative with a hermeneutic approach and the empirical data was collected through semi-structured group interviews with a total of 10 students. To analyze our results, we have chosen to use Scheff's social bonds, Bourdieu's social capital and Foucault's analysis of panopticon. The results showed that the interviewees perceive the general security at their school as good, but that there are situations that are uncomfortable and groups that contribute to an unsafe environment. Furthermore, it turned out that a strong unity, good relations with staff and classmates as well as camera surveillance were seen as security-creating factors.