Syftet med denna studie är att beskriva planering och implementering av ett utvecklingsarbete för ett hållbart arbetsliv i tre kommunala verksamheter i Västra Götalands län. Därutöver ska deltagarnas upplevelse av implementeringen utvärderas och det lärande som skett i samband med utbildningen. Till detta har vi tagit fram ett verktyg för att underlätta och möjliggöra arbetet med dialog och delaktighet i verksamheterna. För att implementera verktyget har vi genomfört en utbildning under två halvdagar per verksamhet med syfte att lyfta dialogen och delaktigheten och öka deltagarnas förståelse kring dessa begrepp. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats som utgångspunkt för utförandet av vår studie och den forskningsmetod vi använt oss av är aktionsforskning. För att kunna analysera våra data och få fram ett resultat har vi kompletterat med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna är positivt inställda till utvecklingsarbetet, men att en viss förändringströtthet och skeptisism till förändring finns. För att utvecklingsarbetet ska kunna integreras i verksamheterna och fortleva anser deltagarna att vissa förutsättningar krävs, såsom tid, ett tydligt och engagerat ledarskap och trygghet i arbetsgruppen. Trots förändringströttheten och den korta tid som gått mellan sista utbildningstillfället och tillfället för utvärdering visar resultatet att ett visst lärande och vissa förändringar skett i verksamheterna.

Syfte med studien är att undersöka hur det sociala stödet upplevs av verksamhetschefer i den privata äldreomsorgen och om stödet har betydelse för att bibehålla ett hållbart arbetsliv.Studien undersöker vilken typ av socialt stöd och från vem som verksamhetscheferna upplever att de får stöd ifrån.Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem verksamhetschefer som arbetar på olika äldreboenden inom samma organisation. I intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide för att få en större förståelse. Teoretiska perspektiv som används i studien är krav-kontroll-stöd och James S. House (1980) beskrivning av socialt stöd.I huvudresultat framkommer det att verksamhetscheferna upplever att socialt stöd har stor betydelse för att kunna ha ett hållbart arbetsliv som chef. Cheferna uppger att deras sociala stöd främst kommer från regionchef, HR-center, kollegor, gruppchefer och medarbetare.Stödet som verksamhetscheferna får är främst ett värderande och informativt stöd. Generellt upplevs stödet bra men brister finns ibland i det emotionella och värderande stödet. Resultatet av vår studie konfirmerar vad tidigare forskning säger, vilket är att socialt stöd har stor betydelse för att chefer ska kunna bibehålla ett hållbart arbetsliv och att hälsan kan påverkas positivt av socialt stöd.

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus från samhället på ett hållbart arbetsliv. Resultatet baseras på både kvantitativa och kvalitativa metoder och utgår från två resultatinriktade utvärderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvärderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkät. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mål har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs. Resultatet tyder på att arbetsgivare med stor fördel kan investera i livsstilsutbildningar då studien visar att investeringen kan anses vara en både lönsam och effektfull hälsofrämjande insats på arbetsplatsen.

Det vi ser idag är att de som arbetar inom vård & omsorgen är de som löper stor risk för att bli sjukskrivna på grund av belastningsskador som sker inom arbetet. Regelbunden träning och ökad fysisk kapacitet är en långsiktig lösning som kan komma att minska muskuloskeletala skador hos blivande arbetstagare inom vård & omsorgen. För att både initiera och upprätthålla fysisk aktivitet och dess hälsofördelar behöver man också fokusera på vilken motivation individen har till att vara fysiskt aktiv och till att träna.      Syftet med studien var därför att mäta den fysiska kapaciteten hos omvårdnadselever på en gymnasieskola i Mellansverige samt att beskriva deras fysiska aktivitetsnivå. Syftet var även att beskriva vilken motivation omvårdnadseleverna har till träning.      Sju fysiska tester som ingår i Eurofit Fitness Test Battery utfördes för att mäta omvårdnadselevernas fysiska kapacitet (n=13) och en enkät fick besvaras gällande deras motivation till träning (n=17). Medelåldern på gruppen var 17,47 år (Std ± 1,28).      All data analyserades i statistikprogrammet SPSS och presenterades med hjälp av medelvärde, median och index. Den insamlade data från de fysiska testerna jämfördes med normalvärden för åldersgruppen som fanns för de enskilda testerna. Enkäten utgick delvis från EMI-2 (Exercise Motivations Inventory) och analyserades med hjälp av fem olika teman gällande motivation.        Resultaten från de fysiska testerna visade att majoriteten av omvårdnadselevernas testresultat i jämförelse med normalvärdena för åldersgruppen låg under medel. Resultaten från enkäten visade att både omvårdnadseleverna som inte tränade och de som tränade regelbundet motiverades mest av fitnessmotiv och hälsomotiv.      Då omvårdnadseleverna visade på låga resultat på de fysiska testerna skulle det vara gynnsamt för omvårdnadseleverna att utföra mer styrke- och konditionsträning. Fysisk styrka och god syreupptagningsförmåga visar tydliga kopplingar till lägre grad av muskuloskeletala besvär såsom smärta och skador i rygg, axlar och nacke. Vårdutbildningarna kan vara med och påverka genom att motivera och betona vikten av fysisk aktivitet för de elever som läser vård och omsorgsprogrammet. På så sätt kan utbildningen göra en insats till att minska sjukskrivningarna och skapa bättre förutsättningar för blivande vårdpersonal att få ett mer hållbart arbetsliv.

Många kvinnor går igenom klimakteriet medan de befinner sig i arbetslivet. Tidigare forskning visar att symtom i samband med klimakteriet kan leda till utmaningar för arbetande kvinnor och ha en negativ effekt på produktivitet och arbetsförmåga (Griffiths et al. 2013; Rees et al. 2021; D’Angelo 2022). Regeringen (2023) har gått ut med att människor kommer att behöva stanna kvar längre inom arbetslivet framöver, vilket innebär att det blir allt viktigare att skapa goda förutsättningar för att alla arbetstagare ska hålla ett helt arbetsliv. Vår studie syftar till att öka förståelsen för hur kvinnor upplever klimakteriet i samband med arbetslivet och att undersöka vilket stöd som skulle hjälpa dem och ge dem möjligheter för ett hållbart arbetsliv. Vi utgår från tre frågeställningar för att besvara syftet med studien. Våra teoretiska utgångspunkter bygger på tidigare forskning inom ämnet samt relevanta begrepp som kan analyseras i relation till klimakteriet i arbetslivet. De teoretiska begreppen är hållbart arbetsliv, arbetsanpassning, inkludering samt diskriminering. Vårt empiriska material består av åtta genomförda intervjuer där samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats inför analysarbetet. Urvalet för studien har varit respondenter som i någon utsträckning förvärvsarbetar då klimakteriet ska sättas i relation till arbetslivet. För att analysera det insamlade materialet har vi skapat teman genom att sammanställa samtliga intervjusvar under de begrepp som redovisas i teorin. Studiens resultat visar att kvinnorna har övervägt att gå ned i arbetstid, byta yrke eller att de redan har lämnat en arbetsplats på grund av besvär i samband med klimakteriet. Resultatet visar även att de har sjukfrånvaro från sina arbetsplatser, samt att de saknar stöd och anpassningar relaterade till klimakteriet och den ohälsa det kan medföra. Studien visar att arbetsgivare kan stötta kvinnor i klimakteriet genom lämpliga arbetsanpassningar, men även genom kunskapsspridning och att ämnet lyfts på arbetsplatserna. Vår slutsats är att det behövs en ökad kunskap inom området och att hur kvinnliga medarbetare kan påverkas av klimakteriet behöver lyftas genom utbildningar på arbetsplatserna både bland chefer och medarbetare.

Syftet med studien är att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka uppfattningen av samarbetets betydelse för professionell utveckling samt vilken betydelse det kollegiala lärandet har för medarbetares vilja att stanna kvar i organisationen inom offentlig verksamhet. Vi som genomfört denna studie arbetar en av oss på en kriminalvårdsanstalt och den andre på en gruppbostad i en kommunal verksamhet i Södra Sverige. Då vi upplever att det finns svårigheter med att rekrytera och behålla kompetent och erfaren personal har vi intresse av att få ökad kunskap inom området. Undersökningen gjordes genom kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjufrågor. Sex intervjuer har genomförts. Metoden inspirerades av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att det insamlade materialet beskriver den intervjuades uppfattningar och upplevelser om det undesökta fenomenet. Resultatet visades att det kollegiala lärandet genom samarbete, delaktighet, engagemang och personlig utveckling bidrar till att det finns välbefinnande på arbetsplatsen vilket påverkar medarbetares vilja att stanna kvar i organisationen.

Denna studie har utifrån fokusgruppsintervjuer undersökt hur undersköterskor i Skellefteå kommun ser på sina möjligheter till ett hållbart arbetsliv. Att arbeta inom vård och omsorg upplevs meningsfullt, vilket utgör en stark drivkraft till att stanna i yrket även när arbetsvillkoren upplevs otillfredsställande. Men när erfarna kollegor väljer att lämna yrket ökar belastningen på de som är kvar, inte minst när nya medarbetare ofta saknar yrkeskunskaper och erfarenhet och därtill i många fall har bristfälliga språkkunskaper. När andelen undersköterskor blir färre påverkas möjligheterna att utföra de arbetsuppgifter man utbildat sig för, vilket i sin tur också påverkar yrkesstoltheten. Genom att skapa bättre balans mellan krav och resurser, tydliggöra yrkesrollerna och möjliggöra dialog kring både problem och lösningar skapas bättre förutsättningar för ett hållbart arbetsliv inom vård och omsorg.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur kunskapsområdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer på Hantverksprogrammet med inriktning frisör samt att utifrån gällande styrdokument jämföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lärande om påfrestande arbetsställningar. Utifrån tidigare forskning belyses belastningsskador och arbetsrelaterad utslagning inom frisöryrket. Med hjälp av intervjuer och litteraturstudier ville jag få vetskap om frisörelever i dagens gymnasieskola ges goda förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Resultatet tyder på att elever på den kommunala gymnasieskolan, i jämförelse med elever på den fristående gymnasieskolan, har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i ergonomi. Resultatet visar också att ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att återkoppling inte görs i tillräcklig utsträckning.

Bakgrunden till denna studie är den tilltagande svenska psykosociala ohälsan där stress är en huvudsaklig faktor. Stress förekommer när det finns en obalans mellan individers resurser samt upplevda krav. Vid hög arbetsbelastning kan socialt stöd vara avgörande för hur individer förmår att hantera kraven, tillgång till detta sociala stöd är dock ofta en bristvara. Forskning har tidigare fokuserat på undersökning samt förbättring av medarbetares arbetsmiljö, detta trots att just chefers välmående är centralt för att skapa välfungerande och hållbara arbetsplatser. En specifikt utsatt yrkesgrupp är enhetschefer inom äldreomsorgen och tidigare studier visar att majoriteten av dessa upplever negativa hälsoeffekter såsom hjärtklappning, sömnproblem samt högt blodtryck. Detta leder sammantaget fram till följande problemformulering: Hur kan enhetschefers upplevelse av socialt stöd förstås och hur inverkar detta på att upprätthålla ett hållbart arbetsliv? Syfte med föreliggande studie är att undersöka enhetschefers individuella upplevelse av arbetsrelaterat socialt stöd samt vilken inverkan det har på att upprätthålla ett hållbart arbetsliv. För att utreda detta har enhetschefers tillgång och behov av socialt stöd samt dess relation till kontrollspann att studeras. Föreliggande studie har en kvalitativ ansats och resultatet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom äldreomsorgen. Studiens empiri visar att respondenterna upplever en ansträngd arbetsbörda vilket leder till ett ytterligare behov av praktiskt socialt stöd. Gällande känslomässigt socialt stöd råder delade meningar då hälften av respondenterna inte ser sig ha något större behov av detta stöd. Vidare upplever respondenterna att den huvudsakliga faktorn till tidsbrist inte är relaterad till kontrollspannet, det vill säga antal medarbetare de ansvarar för. Faktorer som istället nämns som anledning till detta är ett splittrat verksamhetsområde, sidouppdrag samt arbetsgruppens självständighet. Studiens empiriska resultat visar att viktiga begrepp gällande socialt stöd och ett hållbart arbetsliv är närhet och tid. Socialt stöd krävs i närtid till upplevt behov och avstånd avgör vilka källor enhetscheferna vänder sig till för stöd. Studien slutsats visar att upplevelsen av socialt stöd är avgörande för att enhetschefer ska upprätthålla ett hållbart arbetsliv. Vidare är det vetskapen om att socialt stöd finns tillgängligt som är avgörande snarare än användning av det faktiska stödet. / The background to this study is the increase of psychosocial illness in Sweden, where stress is a major factor. Stress occurs when there is an imbalance between the individual's resources and perceived requirements. At high workloads, social support can be critical to how individuals handles the requirements, however access to this social support is often a shortcoming. Research has previously focused on analysis and improvement of subordinates working environment, despite the fact that the well-being of the managers is central to creating wellfunctioning and sustainable workplaces. A particular and exposed occupational group is head of elderly care unit's and previous studies show that the majority experience negative health effects such as palpitation, sleep problems and high blood pressure. This leads to the following problem that is set for the study: How can head of elderly care unit's experience of social support be understood and what is the effect on maintaining a sustainable working life? The purpose of this study is to examine head of elderly care unit's experience of work-related social support. To examine this, head of elderly care unit's access to and need for social support as well as the relationship with the span of control, will be studied. The present study has a qualitative approach and the results have been collected through ten semi-structured interviews with head of elderly care unit's. The empirical study shows that respondents are experiencing an strained workload which leads to an additional need for practical support. Regarding emotional support there are shared opinions, as half of respondents do not consider themselves in a greater need of this support. In addition, respondents find that a major factor in time shortage is not related to the span of control. Factors mentioned instead are a fragmented area of business, side assignments and the independence of the working group. The empirical study also shows that important concepts regarding social support and sustainable working life are physical closeness and time. Social support is required in the near future to perceived needs and distance determines what sources to address for support. The conclusion of the study shows that the experience of social support is critical for head of elderly care unit's to maintain a sustainable working life. Furthermore, knowing that the support is available is crucial rather than using the actual support.

Ohälsan i arbetslivet ökar bland annat på grund av psykosociala orsaker samtidigt som arbetslivet förväntas pågå under längre tid innan pensionsavgång. Det hållbara arbetslivet handlar om att arbeta långsiktigt för att anställda ska må bra och ha möjligheten att delta ett helt arbetsliv. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur HR-chefer (personalchefer) i kommunal verksamhet arbetar med den psykosociala arbetsmiljön för att uppnå en bra hälsa hos kommunens anställda. För att besvara frågeställningarna valdes en kvalitativ metod där HR-cheferna blev intervjuade. Det var fyra kvinnor och en man som deltog och alla tillhörde olika kommuner i Mellansverige. Ett målinriktat urval har använts för att besvara frågeställningarna. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat visar att HR-chefer använder sig av kompetensutveckling av ledarskapet, fackliga organisationer och medarbetare för att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö. Faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön kan vara bristande engagemang, för stora arbetsgrupper för cheferna och hur kommunerna skapar delaktighet genom arbetsplatsträffar.  Att ha modet att arbeta med frågor som kan vara svåra samt att det finns tid för att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön är förutsättningar för att lyckas.