Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring begreppet värdighet hos äldre personer som bor på särskilt boende, samt hur de ser till att deras personal omsätter värdighet i det praktiska arbetet. Värdighetsbegreppet diskuteras främst i förhållande till komponenterna bemötande och självbestämmande. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod i form av semisstrukturerade intervjuer med fem enhetschefer inom äldreomsorgen. I analysen användes fyra olika teorier om värdighet, nämligen (I) meritvärdighet, (II) värdighet som moralisk resning, (III) identitetsvärdighet samt (IV) människovärde. Studien visar att begreppet värdighet rymmer en mängd olika beståndsdelar enligt enhetschefer för äldreomsorgen. Bland annat nämns individualitet, god omvårdnad, respektfullhet och gott bemötande som viktiga delar av värdigheten. Enhetschefer inom äldreomsorgen lägger också mycket vikt vid sin personal och huruvida de uppfyller dessa komponenter i sitt praktiska arbete kring äldre. Studien indikerar även att begreppet identitetsvärdighet bör uppmärksammas och lämnas mer utrymme inom verksamheter som rör äldre. / Abstract This study aims to examine how unit managers in eldercare reason about the concept of the dignity of older people living in residential care, and how they ensure that their staff turnover of dignity in the practical work. Dignity concept is discussed mainly in relation to the components of treatment and self-determination. The study was a qualitative research in the form of semi-structured interviews with five heads of units in elderly care. The analysis used four different theories of dignity, namely (I) merit dignity, (II) dignity as moral stature, (III) the identity and dignity and (IV) human dignity. The study shows that the concept of dignity can accommodate a variety of ingredients according to unit managers for their care. Among others mentioned individuality, good care, respectfulness and good treatment as essential elements of dignity. Heads of Unit in elderly care also places much emphasis on their staff and their compliance with these components in the practical work around the elderly. The study also indicates that the concept of dignity as identity should be recognized and given more space in the activities related to the elderly.

Bakgrunden till denna studie är den tilltagande svenska psykosociala ohälsan där stress är en huvudsaklig faktor. Stress förekommer när det finns en obalans mellan individers resurser samt upplevda krav. Vid hög arbetsbelastning kan socialt stöd vara avgörande för hur individer förmår att hantera kraven, tillgång till detta sociala stöd är dock ofta en bristvara. Forskning har tidigare fokuserat på undersökning samt förbättring av medarbetares arbetsmiljö, detta trots att just chefers välmående är centralt för att skapa välfungerande och hållbara arbetsplatser. En specifikt utsatt yrkesgrupp är enhetschefer inom äldreomsorgen och tidigare studier visar att majoriteten av dessa upplever negativa hälsoeffekter såsom hjärtklappning, sömnproblem samt högt blodtryck. Detta leder sammantaget fram till följande problemformulering: Hur kan enhetschefers upplevelse av socialt stöd förstås och hur inverkar detta på att upprätthålla ett hållbart arbetsliv? Syfte med föreliggande studie är att undersöka enhetschefers individuella upplevelse av arbetsrelaterat socialt stöd samt vilken inverkan det har på att upprätthålla ett hållbart arbetsliv. För att utreda detta har enhetschefers tillgång och behov av socialt stöd samt dess relation till kontrollspann att studeras. Föreliggande studie har en kvalitativ ansats och resultatet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom äldreomsorgen. Studiens empiri visar att respondenterna upplever en ansträngd arbetsbörda vilket leder till ett ytterligare behov av praktiskt socialt stöd. Gällande känslomässigt socialt stöd råder delade meningar då hälften av respondenterna inte ser sig ha något större behov av detta stöd. Vidare upplever respondenterna att den huvudsakliga faktorn till tidsbrist inte är relaterad till kontrollspannet, det vill säga antal medarbetare de ansvarar för. Faktorer som istället nämns som anledning till detta är ett splittrat verksamhetsområde, sidouppdrag samt arbetsgruppens självständighet. Studiens empiriska resultat visar att viktiga begrepp gällande socialt stöd och ett hållbart arbetsliv är närhet och tid. Socialt stöd krävs i närtid till upplevt behov och avstånd avgör vilka källor enhetscheferna vänder sig till för stöd. Studien slutsats visar att upplevelsen av socialt stöd är avgörande för att enhetschefer ska upprätthålla ett hållbart arbetsliv. Vidare är det vetskapen om att socialt stöd finns tillgängligt som är avgörande snarare än användning av det faktiska stödet. / The background to this study is the increase of psychosocial illness in Sweden, where stress is a major factor. Stress occurs when there is an imbalance between the individual's resources and perceived requirements. At high workloads, social support can be critical to how individuals handles the requirements, however access to this social support is often a shortcoming. Research has previously focused on analysis and improvement of subordinates working environment, despite the fact that the well-being of the managers is central to creating wellfunctioning and sustainable workplaces. A particular and exposed occupational group is head of elderly care unit's and previous studies show that the majority experience negative health effects such as palpitation, sleep problems and high blood pressure. This leads to the following problem that is set for the study: How can head of elderly care unit's experience of social support be understood and what is the effect on maintaining a sustainable working life? The purpose of this study is to examine head of elderly care unit's experience of work-related social support. To examine this, head of elderly care unit's access to and need for social support as well as the relationship with the span of control, will be studied. The present study has a qualitative approach and the results have been collected through ten semi-structured interviews with head of elderly care unit's. The empirical study shows that respondents are experiencing an strained workload which leads to an additional need for practical support. Regarding emotional support there are shared opinions, as half of respondents do not consider themselves in a greater need of this support. In addition, respondents find that a major factor in time shortage is not related to the span of control. Factors mentioned instead are a fragmented area of business, side assignments and the independence of the working group. The empirical study also shows that important concepts regarding social support and sustainable working life are physical closeness and time. Social support is required in the near future to perceived needs and distance determines what sources to address for support. The conclusion of the study shows that the experience of social support is critical for head of elderly care unit's to maintain a sustainable working life. Furthermore, knowing that the support is available is crucial rather than using the actual support.

Syftet med den här studien är att undersöka mellanchefers upplevelse av det hälsofrämjande arbetet inom äldreomsorgen. Materialet omfattar semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer som alla är verksamma inom äldreomsorgen. Vår valda metod är kvalitativ undersökning och analysen av data gjordes genom kategorisering. Den teoretiska ansatsen är känslan av sammanhang (KASAM) samt Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd-modellen. Tidigare forskning påvisar att ledarskapet har en betydande roll för den psykosociala arbetsmiljön. Flera studier visar även på att det behöver finnas tillräckliga resurser för att kunna bedriva ett hälsofrämjande arbete. Delaktighet och engagemang är två viktiga beståndsdelar som lyfts fram för att främja medarbetarens arbetsmiljö. Uppsatsens resultat visar att mellanchefers upplevelser är liknande vad gäller ansvar och möjligheten att skapa delaktighet. Vad som skiljer sig åt i mellanchefernas upplevelse är hanteringen av de tillgängliga resurserna. Alla respondenter var eniga i att kommunikation med medarbetarna är A och O för att främja en god arbetsmiljö. / The aim of this study is to examine how the head of units in elderly care experience health promotion work. The data includes six semi structure interviews with head of units who are all operative in elderly care. Our method for collecting data is qualitative and the analysis is done through categorizing. The theoretical approach is a sense of coherence( KASAM) and Karasek and Theorells demand-control-support-model. Previous research show that leadership has a significant role on the psychosocial working environment. Several studies also shows that adequate resources is necessary to manage the health promotion work. Participation and involvement are two important elements presented to promote the employees working environment. This study show that the experiences of eldery cares head of units are similiar when it comes to responsibility and the possibility to create participation. The difference in the experiences are how the head of units handle the available resources. All the respondents agree that communication is the key for a good work environment.

The purpose of the study was through qualitative interviews get a greater understanding of potential difficulties that unit managers perceive in the working situation within the unit children and family, examine the unit managers work with their staff, and what conditions the unit managers feel are necessary for a sustainable working environment for social workers, within the unit children and family. We chose to use a semi structured interview manual during our interviews. The result showed that the work situation within the unit children and family was highly loaded and complex, a major difficulty to recruit staff and for low wages for work performed. The result showed that the unit managers who felt that they had a well-functioning working situation had less staff groups, tutoring each week and were close to its staff. The result also showed that the unit managers advocated the importance of leadership to create and maintain a sustainable work situation for their staff.

Denna studie har undersökt hur enhetschefer inom äldreomsorgen upplever och arbetar för att främja den psykosociala arbetsmiljön hos medarbetarna under en pandemi. Med kvalitativa metoder har studien fördjupat sig i enhetschefernas upplevelser och erfarenheter till att utföra ett hållbart och strukturerat arbetsmiljöarbete och därmed ökat kunskapen om hur enhetschefernas verklighet ser ut och har sett ut under de påfrestningar som Covid-19 har medfört inom äldreomsorgen. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer som har utförts med åtta kvinnliga enhetschefer från olika kommuner i södra till sydvästra Sverige. Studien har utvärderats med en tematisk analys och med en abduktiv ansats tolkar vi att Krav-Kontroll-Stödmodellen och KASAM återspeglar studiens empiri. Resultatet påvisar att enhetscheferna upplever att medarbetarna har haft en tuff arbetsmiljö i början av Covid-19 orsakat av hård arbetsbelastning, obegriplig information som bidragit till ständiga organisationsförändringar i hur deras sociala relationer kollegialt har kunnat fungera. Enhetschefernas ledarskap har påverkats av pandemin där de behövt finna nya strategier för att bemöta denna tuffa arbetsmiljö för sina medarbetare där tydlig kommunikation och närvaro har varit viktiga aspekter för att lyckas med en främjande arbetsmiljö under pandemin. / This study has examined how unit managers in elderlycare experience and work topromote the psychosocial work environment of employeesduring a pandemic. Withqualitative methods, the study has deepened the unitmanagers experiences andexperiences to perform a sustainable and structuredwork environment work and therebyincreased knowledge of what the unit managers realitylooks like and has looked likeunder the strains that Covid-19 has resulted in elderlycare. The empirical study is basedon semi-structured interviews that have been conductedwith eight female unit managersfrom different municipalities in southern to southwestSweden. The study has beenevaluated with a thematic analysis and with an abductiveapproach, it can be experiencedafter commuting between the result and theory thatthe Requirement-Control-Supportmodel and KASAM reflect the empirical study. The resultsshow that the unit managersfeel that the employees had a tough work environmentat the beginning of Covid-19caused by hard workload, incomprehensible informationthat contributed to constantorganizational changes in how their social relationscould function collegially. The unitmanagers leadership has been affected by the pandemicwhere they had to find newstrategies to respond to this tough work environmentfor their employees where clearcommunication and attendance have been important aspectsto succeed in a promotingwork environment during the pandemic.