I denna C-uppsats beskriver vi de organisations- och förändringsprocesser i välfärdssamhället som påverkat arbete inom vård och omsorg. Genom en kvalitativ studie av ett gruppboende i Halmstad studerar vi hur förändringsprocesser i välfärdssamhället påverkar enskilda verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi belyser förhållandet mellan enhetschef och anställda som arbetar på boendet, hur dessa i samspel med välfärdssystemet hanterar förändringar som sker inom organisationer. Trots minskade hierarkiska nivåer formas arbete inom vård och omsorg fortfarande av direktiv och riktlinjer, vilka är utformade av ledningen för organisationen där bland annat politiker och Socialnämnd ingår. Hur anställda är påverkade av dessa riktlinjer samt enhetschefens arbetsledning belyser vi i studien. / We describe the organizational processes of change in the welfare society that has affected work in health care. This study describes how the unit manager and staff relate to the new changes which take place in the welfare society this includes reduced levels of hierarchy. We are studying how this takes place on a local level and how it affect the management on the accommodation for humans with disabilities that we are studying.

Enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn har komplexa arbetsuppgifter och krav från olika håll inom organisationen. Krav uppifrån i organisationen tenderar att vara svåra att förena med verksamhetskrav och krav utifrån. Samtidigt har enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn breda kontrollspann, det vill säga många medarbetare per chef, jämfört med andra sektorer. Dessa utmaningar har visat sig vara några av orsakerna till hög arbetsbelastning och varierade arbetsvillkor bland enhetscheferna. Detta kan i sin tur ge konsekvenser för både verksamheten, medarbetare och enhetschefernas hälsa. Därför är det viktigt att studera hur enhetschefer inom hemtjänsten upplever sina arbetsvillkor. Genom semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i kontrollspannet, upplevda förutsättningar för ledarskapet samt stöd och resurser, studerades enhetschefers upplevelser av arbetsvillkoren. Innehållsanalys användes som metod för att bearbeta intervjumaterialet. Teorier som studerats i relation till studiens empiri är Krav och Resurs-modellen och KASAM.Resultatet visar på att uppdraget är en komplex fråga med ett brett ansvarsområde. Enhetscheferna i studien har olika angreppssätt att anta uppdraget. Flera enhetschefer uttrycker att de har tillräckliga resurser för att utföra sitt uppdrag, medan andra har beskrivit motsatsen och att chefsrollen innebär att skapa sina egna förutsättningar. Samtidigt framkommer det i resultatet att arbetstiden inte räcker till, att stödfunktioner brister och att ständiga prioriteringar samt hög arbetsbelastning kan vara uttryck för bristande förutsättningar. Enhetschefernas prioriteringsordning av arbetsuppgifter fokuserar det som främst gynnar kärnverksamheten. Vidare framkom det att kontrollspannets storlek inte motsvarar det faktiska antalet medarbetare enhetscheferna ansvarar över och att smalare kontrollspann skapar förutsättningar för ledarskapet. Kontrollspannet måste i tillägg kopplas till komplexiteten i verksamheten och allt medförande arbete som bredare kontrollspann innebär. Ett sätt att hantera den komplexa vardagen som beskrivits är genom stöd från andra enhetschefskollegor, medarbetare och avdelningschef. Resultatet visar slutligen på att många enhetschefer upplever begränsningar med att söka stöd och att arbetsvillkoren ser olika ut bland enhetscheferna.

Denna studie har till syfte att analysera hur en utglesning av chefer påverkar en mellanchefoch dennes möjligheter att utföra sitt ledarskap ur ett kulturellt perspektiv. Den forskning somhar gjorts inom detta område har framförallt tagit sitt avstamp från det rationella perspektivet.Det perspektivet fångar inte de kulturella delarna i chefskapet. Det har gjorts studier ur ettrationellt perspektiv men inte lika mycket ur det kulturella perspektivet och det är det vi villbidra med till forskningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie men med delar urkvalitativ flerfallstudie för att kunna skapa en jämförande analys. Studien genomfördes påStadsdelskontoret Norr som är en del av Borås Stads organisation. Anledningen till att vivalde denna organisation som utgångspunkt i studien var att de har under inledningen av 2012genomfört en förändring i sin organisation i form av en utglesning i chefsleden inomÄldreomsorgen och Individ- och familjeomsorgen. Inom dessa verksamhetsområden finns detäven skillnader i förutsättningar för ledarskapet vilket gör det lämpligt för en jämförandeanalys. Studien baseras på intervjuer med två områdeschefer och nio enhetschefer. Det vikommit fram till i denna studie är att det blir svårt att se till det kulturella perspektivet iorganisationen när en utglesning i chefleden har ägt rum. Dock ser vi vissa avvikelser i vårstudie utifrån de farhågor vi hade i inledningen. Att det ska bli en sämre kommunikationstämmer till viss del men då denna utglesning har skapat en bättre helhetsbild överäldreomsorgen har kommunikationen i denna del blivit bättre då information kan komma utmer sammanhängande. Vi kan även se att en utglesning skapar större grupper vilket kan ledatill en större och mer dynamisk grupp med individer vilket i sin tur resulterar i ett bättresamarbete. Även de farhågor vi hade om att det blir svårt att skapa en personlig relationmellan chef och underanställda stämmer inte överens med det resultat vi kommit fram till,detta beror mycket på områdeschefens kvalitéer.

Chefer i den offentliga sektorn upplever ökade svårigheter med denpsykosociala arbetsmiljön, vilket bland annat förväntas leda till allt störrehälsoproblem och rekryteringssvårigheter för denna grupp. Studien hade sinteoretiska bas i job demands-resources-modellen och syftade till attundersöka sambandet mellan organisatoriska strukturella faktorer,psykosocial arbetsmiljö och organisatorisk effektivitet. Frågeställningarnaformulerades till att undersöka sambandet mellan antal medarbetare per chefoch de organisatoriska effektivitetsmåtten Organizational Capacity toPerform, Comparative Service Performance och brukarnöjdhet, samt omdetta samband medieras av arbetskraven illegitima arbetsuppgifter,logikkonflikter, överbelastning och medarbetarproblem. En enkätstudiegenomfördes med självskattade data från offentligt anställda chefer på olikanivåer från verksamheter inom skola, vård och omsorg samt teknisk service.Tre multipla medieringsanalyser utfördes. Två av tre totala modeller blevsignifikanta och innehöll signifikanta indirekta effekter. Resultatet indikeradeatt det kan finnas svaga samband mellan kontrollspann och två av treundersökta mått på organisatorisk effektivitet, vilka medieras av vissaarbetskrav. Studiens bidrag var att förlänga JD-R-modellen medkontrollspann som en organisatorisk strukturell faktor och belysa att dettamöjligtvis kan påverka organisatorisk effektivitet negativt. De svagasambanden gör att resultatet bör tolkas med försiktighet. Studiensbegränsningar samt rekommendationer för framtida forskning diskuterades.

Bakgrunden till denna studie är den tilltagande svenska psykosociala ohälsan där stress är en huvudsaklig faktor. Stress förekommer när det finns en obalans mellan individers resurser samt upplevda krav. Vid hög arbetsbelastning kan socialt stöd vara avgörande för hur individer förmår att hantera kraven, tillgång till detta sociala stöd är dock ofta en bristvara. Forskning har tidigare fokuserat på undersökning samt förbättring av medarbetares arbetsmiljö, detta trots att just chefers välmående är centralt för att skapa välfungerande och hållbara arbetsplatser. En specifikt utsatt yrkesgrupp är enhetschefer inom äldreomsorgen och tidigare studier visar att majoriteten av dessa upplever negativa hälsoeffekter såsom hjärtklappning, sömnproblem samt högt blodtryck. Detta leder sammantaget fram till följande problemformulering: Hur kan enhetschefers upplevelse av socialt stöd förstås och hur inverkar detta på att upprätthålla ett hållbart arbetsliv? Syfte med föreliggande studie är att undersöka enhetschefers individuella upplevelse av arbetsrelaterat socialt stöd samt vilken inverkan det har på att upprätthålla ett hållbart arbetsliv. För att utreda detta har enhetschefers tillgång och behov av socialt stöd samt dess relation till kontrollspann att studeras. Föreliggande studie har en kvalitativ ansats och resultatet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom äldreomsorgen. Studiens empiri visar att respondenterna upplever en ansträngd arbetsbörda vilket leder till ett ytterligare behov av praktiskt socialt stöd. Gällande känslomässigt socialt stöd råder delade meningar då hälften av respondenterna inte ser sig ha något större behov av detta stöd. Vidare upplever respondenterna att den huvudsakliga faktorn till tidsbrist inte är relaterad till kontrollspannet, det vill säga antal medarbetare de ansvarar för. Faktorer som istället nämns som anledning till detta är ett splittrat verksamhetsområde, sidouppdrag samt arbetsgruppens självständighet. Studiens empiriska resultat visar att viktiga begrepp gällande socialt stöd och ett hållbart arbetsliv är närhet och tid. Socialt stöd krävs i närtid till upplevt behov och avstånd avgör vilka källor enhetscheferna vänder sig till för stöd. Studien slutsats visar att upplevelsen av socialt stöd är avgörande för att enhetschefer ska upprätthålla ett hållbart arbetsliv. Vidare är det vetskapen om att socialt stöd finns tillgängligt som är avgörande snarare än användning av det faktiska stödet. / The background to this study is the increase of psychosocial illness in Sweden, where stress is a major factor. Stress occurs when there is an imbalance between the individual's resources and perceived requirements. At high workloads, social support can be critical to how individuals handles the requirements, however access to this social support is often a shortcoming. Research has previously focused on analysis and improvement of subordinates working environment, despite the fact that the well-being of the managers is central to creating wellfunctioning and sustainable workplaces. A particular and exposed occupational group is head of elderly care unit's and previous studies show that the majority experience negative health effects such as palpitation, sleep problems and high blood pressure. This leads to the following problem that is set for the study: How can head of elderly care unit's experience of social support be understood and what is the effect on maintaining a sustainable working life? The purpose of this study is to examine head of elderly care unit's experience of work-related social support. To examine this, head of elderly care unit's access to and need for social support as well as the relationship with the span of control, will be studied. The present study has a qualitative approach and the results have been collected through ten semi-structured interviews with head of elderly care unit's. The empirical study shows that respondents are experiencing an strained workload which leads to an additional need for practical support. Regarding emotional support there are shared opinions, as half of respondents do not consider themselves in a greater need of this support. In addition, respondents find that a major factor in time shortage is not related to the span of control. Factors mentioned instead are a fragmented area of business, side assignments and the independence of the working group. The empirical study also shows that important concepts regarding social support and sustainable working life are physical closeness and time. Social support is required in the near future to perceived needs and distance determines what sources to address for support. The conclusion of the study shows that the experience of social support is critical for head of elderly care unit's to maintain a sustainable working life. Furthermore, knowing that the support is available is crucial rather than using the actual support.

<p>Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera vad som legat till grund för organisering av arméns insatsförband insatsorganisations år 2009 (IO 09). Hur ser organisationsstrukturen ut och vilka faktorer har påverkat organiseringen av IO 09? Uppgiftens komplexitet innebar att jag närmade mig problemformuleringen från olika perspektiv. Studien omfattar därmed en mångsidig kvalitativ analys av data från både styrdokument och intervjuer.</p><p>Studien visar att det framförallt är de klassiska ”byråkratiska teoretiska” perspektiven som dominerar organisationsdesignen inom arméns insatsorganisation 2009. Vidare förefaller det finnas en arketyp för hur ett förband i armén skall vara organiserat. Denna arketyp omfattas sannolikt av en organisationsstruktur om fyra ledningsnivåer och ett kontrollspann om fyra eller fem enheter i alla nivåer. Signifikant för maskinbyråkratimodellen, vilken identifierats i nio av tio organisationsstrukturer i IO 09, är att denna organisationsdesign underlättar tydliga och klara ledningsförhållanden. Däremot har maskinbyråkratimodellen en del nackdelar såsom att modellen anses vara rigid och svår att förändra. Studien konstaterar därmed en intressant paradox d.v.s. kravet på att organisationerna i IO 09 skall vara modulära och flexibla samtidigt som organisationsstrukturerna i IO 09 antyder något annat. Ett annat resultat som studien visar är att det framförallt synes varit mänskliga faktorer tillsammans med omgivningskaraktäristiska faktorer som dominerat ”processerna” i organiseringen av IO 09, därmed också i allra högsta grad resultatet av hur arméns insatsorganisation 2009 är organiserad.</p> / <p>The purpose of this essay is to analyse and discuss what has been the basis of the organization of the mission-based armed forces in the year of the mission-based organization 2009 (IO 09). What does the organizational structure look like and what factors have affected the organization of IO 09? The complexity of the task demanded an approach to problem formulation from various perspectives. Thus, the study includes a diversified qualitative analysis of data collected from governing documents as well as interviews.</p><p>The study shows that, above all, it is the classic “bureaucratic theoretical” perspectives that dominate the organizational design within the mission-based organization 2009. Furthermore, there seems to exist an archetype with respect to how an army force battalion unit should be organized. This archetype does most likely represent an organizational structure comprised of four levels of leadership and a span of control of four or five units operating at all levels. Significant to the machine bureaucracy model, which has been identified in nine out of ten organizational structures in IO 09, is that this organizational design facilitates distinct and clear leadership conditions. However, the machine bureaucracy model demonstrates some disadvantages such as the fact that it is considered to be rigid and difficult to change. Hence, the study reveals an interesting paradox, that is, the requirements stipulated for the organizations in IO 09 are supposed to be modular and flexible while the organizational structures in IO 09 suggest something else. An additional result showed by the study is that, primarily, it appears that human factors combined with environmental characteristic factors have dominated the “processes” with regard to the organization of IO 09. Consequently, these factors have also seem to generated the outcome with regard to how the army’s mission-based organization 2009 has been organized.</p>

Ett gott ledarskap är en nyckelfaktor för att bedriva en fungerande vård. Chefer inom vård- och omsorg är en av de yrkeskategorier som har flest antal underställda per chef, det vill säga bredast kontrollspann. Det hälsofrämjande ledarskapet bygger på att ledaren kan skapa förutsättningar för sina medarbetare att bevara det som fungerar väl i verksamheten och kunna stärka och främja en hälsosam arbetsplats med välmående medarbetare. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur ett brett kontrollspann kan påverka förutsättningarna för ett hälsofrämjande ledarskap inom vård och omsorg. Valt tillvägagångssätt är systematisk integrativ litteraturöversikt. Ur den inkluderade studierna framkommer att breda kontrollspann överlag påverkar ledare och dess medarbetare negativt. Ett stort antal anställda skapar minskade möjligheter för ledaren att kommunicera med och finnas till för medarbetare och därmed försvåras det hälsofrämjande ledarskapet. Ett brett kontrollspann minskar också effekten av ledarskapsstilar som annars generellt visar positiv inverkan på mindre arbetsgrupper, såsom ett transformativt och transaktionellt ledarskap. Resultaten öppnar upp för en diskussion kring huruvida breda kontrollspann bidrar till sämre förutsättningar för ledare inom vård och omsorg att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. Det finns studier som visar att stödfunktioner kan hjälpa en ledare med ett brett kontrollspann genom att avlasta ledaren med administrativa uppgifter. Alternativet är att minska kontrollspannet, men svaret på vad som är det optimala kontrollspannet råder det delade meningar om. Snarare bör fokus istället läggas på att skapa en hälsofrämjande arbetsplats för personalen och dess ledare. / A good leadership is a key factor to provide for a functional health care. Leaders of health and social care hold among the widest spans of control, with other words number of employees per leader, than most other professions generally. Health promoting leadership is built around the leader’s ability to help create conditions for the employees to preserve the aspects that are well-functioning, whilst strengthening and promoting a healthy workplace with healthy employees. The purpose of this literature review is to investigate how a wide span of control can affect the conditions for a health-promoting leadership in health and social care. Method of choice is a systematic integrative literature review. The included literature reveals that a wide span of control negatively affects leaders and employees. A wide span of control reduces the leader’s opportunities to interact with the employees, which in return complicates a health promoting leadership. A wide span of control also diminishes the effects of leadership styles that has proven having positive effect in smaller work groups, for example a transformational and transactional leadership. The results make way for a discussion whether a wide span of control contributes to worsening the conditions for leaders in health and social care in the making of a healthy workplace. Studies show that support functions can help a leader with a wide span of control , by relieving the leader from administrative tasks. The alternative is to reduce the span of control, but there are different opinions to the answer to what is an optimal span of control. Focus should rather be put in creating a health promoting workplace for the employees and their leader.

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera vad som legat till grund för organisering av arméns insatsförband insatsorganisations år 2009 (IO 09). Hur ser organisationsstrukturen ut och vilka faktorer har påverkat organiseringen av IO 09? Uppgiftens komplexitet innebar att jag närmade mig problemformuleringen från olika perspektiv. Studien omfattar därmed en mångsidig kvalitativ analys av data från både styrdokument och intervjuer. Studien visar att det framförallt är de klassiska ”byråkratiska teoretiska” perspektiven som dominerar organisationsdesignen inom arméns insatsorganisation 2009. Vidare förefaller det finnas en arketyp för hur ett förband i armén skall vara organiserat. Denna arketyp omfattas sannolikt av en organisationsstruktur om fyra ledningsnivåer och ett kontrollspann om fyra eller fem enheter i alla nivåer. Signifikant för maskinbyråkratimodellen, vilken identifierats i nio av tio organisationsstrukturer i IO 09, är att denna organisationsdesign underlättar tydliga och klara ledningsförhållanden. Däremot har maskinbyråkratimodellen en del nackdelar såsom att modellen anses vara rigid och svår att förändra. Studien konstaterar därmed en intressant paradox d.v.s. kravet på att organisationerna i IO 09 skall vara modulära och flexibla samtidigt som organisationsstrukturerna i IO 09 antyder något annat. Ett annat resultat som studien visar är att det framförallt synes varit mänskliga faktorer tillsammans med omgivningskaraktäristiska faktorer som dominerat ”processerna” i organiseringen av IO 09, därmed också i allra högsta grad resultatet av hur arméns insatsorganisation 2009 är organiserad. / The purpose of this essay is to analyse and discuss what has been the basis of the organization of the mission-based armed forces in the year of the mission-based organization 2009 (IO 09). What does the organizational structure look like and what factors have affected the organization of IO 09? The complexity of the task demanded an approach to problem formulation from various perspectives. Thus, the study includes a diversified qualitative analysis of data collected from governing documents as well as interviews. The study shows that, above all, it is the classic “bureaucratic theoretical” perspectives that dominate the organizational design within the mission-based organization 2009. Furthermore, there seems to exist an archetype with respect to how an army force battalion unit should be organized. This archetype does most likely represent an organizational structure comprised of four levels of leadership and a span of control of four or five units operating at all levels. Significant to the machine bureaucracy model, which has been identified in nine out of ten organizational structures in IO 09, is that this organizational design facilitates distinct and clear leadership conditions. However, the machine bureaucracy model demonstrates some disadvantages such as the fact that it is considered to be rigid and difficult to change. Hence, the study reveals an interesting paradox, that is, the requirements stipulated for the organizations in IO 09 are supposed to be modular and flexible while the organizational structures in IO 09 suggest something else. An additional result showed by the study is that, primarily, it appears that human factors combined with environmental characteristic factors have dominated the “processes” with regard to the organization of IO 09. Consequently, these factors have also seem to generated the outcome with regard to how the army’s mission-based organization 2009 has been organized.