• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • 1
  • Tagged with
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Chefers kontrollspann,arbetskrav och organisatoriskeffektivitet i offentlig sektor

Wallberg, Kim January 2019 (has links)
Chefer i den offentliga sektorn upplever ökade svårigheter med denpsykosociala arbetsmiljön, vilket bland annat förväntas leda till allt störrehälsoproblem och rekryteringssvårigheter för denna grupp. Studien hade sinteoretiska bas i job demands-resources-modellen och syftade till attundersöka sambandet mellan organisatoriska strukturella faktorer,psykosocial arbetsmiljö och organisatorisk effektivitet. Frågeställningarnaformulerades till att undersöka sambandet mellan antal medarbetare per chefoch de organisatoriska effektivitetsmåtten Organizational Capacity toPerform, Comparative Service Performance och brukarnöjdhet, samt omdetta samband medieras av arbetskraven illegitima arbetsuppgifter,logikkonflikter, överbelastning och medarbetarproblem. En enkätstudiegenomfördes med självskattade data från offentligt anställda chefer på olikanivåer från verksamheter inom skola, vård och omsorg samt teknisk service.Tre multipla medieringsanalyser utfördes. Två av tre totala modeller blevsignifikanta och innehöll signifikanta indirekta effekter. Resultatet indikeradeatt det kan finnas svaga samband mellan kontrollspann och två av treundersökta mått på organisatorisk effektivitet, vilka medieras av vissaarbetskrav. Studiens bidrag var att förlänga JD-R-modellen medkontrollspann som en organisatorisk strukturell faktor och belysa att dettamöjligtvis kan påverka organisatorisk effektivitet negativt. De svagasambanden gör att resultatet bör tolkas med försiktighet. Studiensbegränsningar samt rekommendationer för framtida forskning diskuterades.
2

The association between visual ergonomics and visual performance : Are visual well-being and health a mediator in this association or not

Sundin, Sofia January 2018 (has links)
The purpose of this study was to investigate if there is an association between perceived visual ergonomics work conditions, visual well-being and health and visual performance at the Swedish Tax Agency by a digitalized questionnaire. The questionnaire was sent to ninety-four respondents. Out of them, eighty-six participants, 54 women (63%), 31 men (36 %) and 1 person (1%) who did not want to be identified with any gender answered the questionnaire. Multiple regressions analysis investigated the association between visual ergonomics work conditions and visual performance, with and without visual well-being and health used as a mediator. Screen time outside of work was used as a covariate in all analysis. Descriptive results reported visual ergonomics (M=8.86, SD=2.06), visual well-being and health (M=10.40, SD=11.02) and visual performance (M=15.72, SD=9.51). Results from the multiple regression analysis displayed a significant association between visual ergonomics and visual well-being and health (r2=.098, β=.254, p<0.05) and between visual ergonomics and self-rated visual performance (r2=.304, β=.307, p<0.01). When visual well-being and health was used as a mediator, the association between visual ergonomics and self-rated visual performance remained the same (r2=.310, β=.295, p<0.01). Conclusion drawn from this study was that a reduction in visual performance seemed to occur in isolation from any impact of visual well-being and health. / Tidigare forskning visar att det finns en etablerad relation mellan visuell ergonomi och anställdas välmående samt att det finns en etablerad relation mellan visuellt välmående och prestation. Forskning har dock ännu inte har kunnat skildra om och i sådana fall hur den visuella ergonomin påverkar den anställdes visuella prestation. Eftersom det fanns en forskningslucka och en brist på kunskap inom denna specifika forskningsfråga, var det motiverat att utforska dessa fenomen på en djupare plan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka associationen mellan självskattade visuella ergonomiska arbetsförhållanden, subjektivt visuellt välbefinnande och självskattad visuell prestation på Skatteverkets kontor i en mellanstor stad i Sverige. För att besvara syftet användes följande specifika frågeställningar: ”I vilken utsträckning är de visuella ergonomiska arbetsförhållandena associerade med subjektivt välbefinnande?”, ”I vilken utsträckning är de visuella ergonomiska arbetsförhållandena associerade med självskattad visuell prestation?” samt ”I vilken utsträckning är de visuella ergonomiska arbetsförhållandena associerade med självskattad visuell prestation, när subjektivt visuellt välbefinnande fungerar som en medieringsvariabel?”. En elektronisk enkät skickades ut till 94 medarbetare där de fick skatta deras upplevda visuella ergonomiska arbetsförhållanden, deras visuella välmående och deras visuella prestation. För att besvara frågeställningarna användes multipla regressioner samt en medieringsanalys. Skrämtid utanför arbete användes som kovariat i samtliga analyser. Åttiosex av nittiofyra respondenter besvarade enkäten och den deskriptiva statistiken visade visuell ergonomi (M=8.86, SD=2.06), visuellt välbefinnande (M=10.40, SD=11.02) och visuell prestation (M=15.72, SD=9.51). Vidare visade det statistiska huvudresultatet att det fanns en signifikant association mellan visuell ergonomi och visuell välmående (r2=.098, β=.254, p<0.05) och mellan visuell ergonomi och självskattad prestation (r2=.304, β=.307, p<0.01). När associationen medierades av visuell välmående och hälsa var förhållandet detsamma (r2=.310, β=.295, p<0.01). Slutsatser som togs utifrån studien var att visuell prestation kan försämras på grund av dålig visuell ergonomi, oberoende av ett visuellt välbefinnande. Om det fanns något annat fenomen än visuellt välbefinnande som medierar detta förhållande, ligger det bortom modellen i denna studie.
3

Dispositionell mindfulness, emotionsreglering, ältande och coping / Dispositional mindfulness, emotion regulation, rumination and coping

Koch, Sven, Krüger, Emil January 2017 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att genom medieringsanalyser pröva delar av Birrer, Morgan och Röthlin’s (2012) modell, detta genom att vid tre mättillfällen undersöka samband mellan dispositionell mindfulness, emotionsreglering, ältande samt coping. Som underlag för studien användes en enkät som sammanlagt 168 deltagare, varav 107 män och 61 kvinnor besvarade. Medelåldern på deltagarna var 17,73 år (SD=2,16). Resultatet av medieringsanalyserna visade att dispositionell mindfulness hade en signifikant indirekt effekt på coping genom emotionsreglering. Däremot visade resultatet ingen signifikant indirekt effekt mellan dispositionell mindfulness och coping genom mindre ältande. Utifrån föreliggande studiens resultat kan det föreslås att Birrer et al.’s (2012) modell inte är fullständigt funktionell. Föreliggande studie föreslår att emotionsreglering är en medierande variabel i sambandet mellan dispositionell mindfulness och coping bland idrottare. Idrottare med en hög nivå av dispositionell mindfulness kan genom emotionsreglering ha en bättre copingförmåga. Dispositionell mindfulness skapar därmed goda förutsättningar för idrottaren att kunna hantera stress i en idrottskontext. / The purpose of this study was to test parts of the model by Birrer, Morgan and Röthlin (2012) at three separate occasions, and through mediation analyses examine the relationship between trait mindfulness, emotion regulation, rumination and coping. As the basis of the study a survey was used in which 168 participants, 107 men and 61 women, answered. The average age of the participants was 17,73 years (SD=2,16). The result of the mediation analyses showed that trait mindfulness had a significant indirect effect on coping via emotion regulation. However the result did not show a significant indirect effect between trait mindfulness and coping via less rumination. From the result of this study it is suggested that Birrer et al.‘s (2012) model is not entirely functional. This study suggests that emotion regulation is a mediating variable in the relationship between trait mindfulness and coping within athletes. Athletes that have a high level of trait mindfulness can through emotion regulation also have a better coping ability. Trait mindfulness therefore creates good opportunities for the athlete to be able to handle stress in a sport context.
4

Handel, ojämlikhet mellan könen och fattigdom / Trade, gender inequality and poverty

Kynbråten, Kajsa, Bergman, Linn January 2021 (has links)
In recent decades, more and more countries have opened up to international trade and the effects it has on society is an area that is both studied and discussed to a large extent, without reaching consensus. Understanding the full consequences of trade is important in order to make political decisions and create fair trade agreements. Previously, trade and gender inequality’s impact on poverty have been studied as two separate areas and in previous research we have not found studies examining the relationship between trade, poverty and gender inequality together. The purpose of this study is therefore to combine two areas that have previously been treated separately and to examine how international trade affects poverty and the role of gender inequality in the tiger economies. Tiger economies is a collective name for the rapidly growing economies of Asia and the countries are characterized by liberalized markets and openness to free trade. The study is carried out through a mediation analysis and examines whether inequality between the sexes acts as a mediator in the context of how trade affects poverty. For the estimation, panel data for eight countries over 30 years are used. The dependent variable poverty is measured as household consumption per capita, while trade flow and gender inequality and four other control variables are explanatory variables. The results show that both increased trade and higher gender equality lead to increased household consumption and thus reduced poverty in the tiger economies. The study also shows that gender inequality acts as a mediator for the relationship between trade and poverty, which means that trade leads to a reduction in poverty directly, but also that trade leads to increased female participation in the labor market, which in turn reduces poverty. Gender inequality and trade should therefore be studied together to examine the effect and the exclusion of one of the variables may lead to incorrect conclusions about what affects poverty in the tiger economies. / De senaste decennierna har allt fler länder öppnat upp för internationell handel och vilka effekter det har för samhället är ett område som både studeras och diskuteras i stor utsträckning, utan att nå konsensus. Att förstå de fulla konsekvenserna av handel är av betydelse för att kunna fatta politiska beslut och skapa rättvisa handelsavtal. Tidigare har handelns och ojämlikhet mellan könens påverkan på fattigdom studerats som två separata områden och vi har i den tidigare forskningen inte funnit studier som undersöker sambandet mellan handel, fattigdom och ojämlikhet mellan könen tillsammans. Syftet med denna studie är därför att kombinera två områden som tidigare behandlats separat och undersöka hur internationell handel påverkar fattigdom och vilken roll ojämlikhet mellan könen har i tigerekonomierna. Tigerekonomierna är ett samlingsnamn för snabbt växande ekonomier i Asien och länderna kännetecknas av avreglerade marknader och öppenhet mot frihandel. Studien genomförs genom en medieringsanalys och undersöker om ojämlikhet mellan könen fungerar som mediator i sambandet för hur handel påverkar fattigdom. För skattningen används paneldata för åtta länder över 30 år. Beroende variabeln fattigdom mäts som hushållskonumstion per capita, medan handelsflöde och ojämlikhet mellan könen samt fyra kontrollvariabler utgör förklarande variabler. Resultatet visar att både ökad handel och högre jämlikhet mellan könen leder till ökad hushållskonsumtion och således minskad fattigdom i tigerekonomierna. Studien visar även att ojämlikhet mellan könen fungerar som mediator för sambandet mellan handel och fattigdom, vilket innebär att handel dels leder till minskad fattigdom direkt, men även att handel leder till ökat kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden som i sin tur minskar fattigdom. Ojämlikhet mellan könen och handel bör således studeras tillsammans för att undersöka effekten av hur de påverkar fattigdom och uteslutning av en av variablerna kan leda till felaktiga slutsatser om vad som påverkar fattigdom i tigerekonomierna.
5

Motivationsklimat, självbestämmande motivation och välbefinnande: En studie gjord på barn- och ungdomsfotbollsspelare

Björn, Oscar, Carlsson, Robin January 2021 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att undersöka om (a) självbestämmande motivationmedierar sambandet mellan ett uppgiftsorienterat motivationsklimat och välbefinnande (b)självbestämmande motivation medierar sambandet mellan ett resultatorienteratmotivationsklimat och välbefinnande. Studien är av en kvantitativ tvärsnittsdesign som tagitdel av insamlade data i ett pågående forskningsprojekt (Ivarsson m.fl., i press).Forskningsprojektet har använt sig av ett tillgänglighetsurval vid rekryteringen av deltagare.Totalt deltog 731 barn- och ungdomsfotbollsspelare i åldrarna 10–18 (M=13.7, SD=1.8).Resultaten bekräftade de två hypoteserna då det fanns en signifikant indirekt effekt mellan ettuppgifts- respektive resultatorienterat motivationsklimat och välbefinnande genomsjälvbestämmande motivation. Medieringsanalyserna visade att ett uppgiftsorienteratmotivationsklimat var relaterat till en högre grad självbestämmande motivation, vilket i sin turvar relaterat till en högre grad av välbefinnande. Ett resultatorienterat motivationsklimat varrelaterat till en lägre grad av självbestämmande motivation, vilket i sin tur var relaterat till enlägre grad av välbefinnande. Resultaten illustrerar vikten av att forma ett uppgiftsorienteratmotivationsklimat inom barn- och ungdomsidrotten med syftet att främja densjälvbestämmande motivationen vilket i sin tur ökar sannolikheten att uppleva välbefinnande.Framtida forskning bör utforma interventionsstudier med syftet att i större utsträckning kunnauttala sig om orsak-verkan samband mellan de tre variablerna. / The study's objective was to examine if (a) self-determined motivation mediates the relationship between a task-oriented motivational climate and well-being (b) self-determined motivation mediates the relationship between an ego-oriented motivational climate and well- being. The present study is a quantitative cross-sectional design which has taken part of an ongoing research project’s collected data (Ivarsson, et al., in press). The research project used a convenience sample to select the participants, where 731 child- and youth players aged between 10-18 (M=13.7, SD=1.8) participated. The both hypotheses were confirmed by the results that showed a significant indirect relation between a task-oriented motivational climate and well-being as well as between ego-oriented motivational climate and well-being through self-determined motivation. The mediation analysis showed that a task-oriented motivational climate was related to a higher degree of self-determined motivation, which was related to a higher degree of well-being. An ego-oriented motivational climate was related to a lower degree of motivational climate, which was related to a lower degree of well-being. The results illustrate the importance of creating a task-oriented motivational climate in child- and youth sport with the purpose to foster self-determined motivation which further on can increase the probability to experience well-being. Future research should develop intervention studies with the purpose of to a greater extent study causal relationship between the three variables. / Ivarsson, A., Johnson, U., Svedberg, P., & Back, J. (i press). Psykosociala faktorers inverkan på avhopp från fotboll: En studie bland idrottsaktiva ungdomar.

Page generated in 0.1218 seconds