Bakgrunden till denna studie är den tilltagande svenska psykosociala ohälsan där stress är en huvudsaklig faktor. Stress förekommer när det finns en obalans mellan individers resurser samt upplevda krav. Vid hög arbetsbelastning kan socialt stöd vara avgörande för hur individer förmår att hantera kraven, tillgång till detta sociala stöd är dock ofta en bristvara. Forskning har tidigare fokuserat på undersökning samt förbättring av medarbetares arbetsmiljö, detta trots att just chefers välmående är centralt för att skapa välfungerande och hållbara arbetsplatser. En specifikt utsatt yrkesgrupp är enhetschefer inom äldreomsorgen och tidigare studier visar att majoriteten av dessa upplever negativa hälsoeffekter såsom hjärtklappning, sömnproblem samt högt blodtryck. Detta leder sammantaget fram till följande problemformulering: Hur kan enhetschefers upplevelse av socialt stöd förstås och hur inverkar detta på att upprätthålla ett hållbart arbetsliv? Syfte med föreliggande studie är att undersöka enhetschefers individuella upplevelse av arbetsrelaterat socialt stöd samt vilken inverkan det har på att upprätthålla ett hållbart arbetsliv. För att utreda detta har enhetschefers tillgång och behov av socialt stöd samt dess relation till kontrollspann att studeras. Föreliggande studie har en kvalitativ ansats och resultatet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom äldreomsorgen. Studiens empiri visar att respondenterna upplever en ansträngd arbetsbörda vilket leder till ett ytterligare behov av praktiskt socialt stöd. Gällande känslomässigt socialt stöd råder delade meningar då hälften av respondenterna inte ser sig ha något större behov av detta stöd. Vidare upplever respondenterna att den huvudsakliga faktorn till tidsbrist inte är relaterad till kontrollspannet, det vill säga antal medarbetare de ansvarar för. Faktorer som istället nämns som anledning till detta är ett splittrat verksamhetsområde, sidouppdrag samt arbetsgruppens självständighet. Studiens empiriska resultat visar att viktiga begrepp gällande socialt stöd och ett hållbart arbetsliv är närhet och tid. Socialt stöd krävs i närtid till upplevt behov och avstånd avgör vilka källor enhetscheferna vänder sig till för stöd. Studien slutsats visar att upplevelsen av socialt stöd är avgörande för att enhetschefer ska upprätthålla ett hållbart arbetsliv. Vidare är det vetskapen om att socialt stöd finns tillgängligt som är avgörande snarare än användning av det faktiska stödet. / The background to this study is the increase of psychosocial illness in Sweden, where stress is a major factor. Stress occurs when there is an imbalance between the individual's resources and perceived requirements. At high workloads, social support can be critical to how individuals handles the requirements, however access to this social support is often a shortcoming. Research has previously focused on analysis and improvement of subordinates working environment, despite the fact that the well-being of the managers is central to creating wellfunctioning and sustainable workplaces. A particular and exposed occupational group is head of elderly care unit's and previous studies show that the majority experience negative health effects such as palpitation, sleep problems and high blood pressure. This leads to the following problem that is set for the study: How can head of elderly care unit's experience of social support be understood and what is the effect on maintaining a sustainable working life? The purpose of this study is to examine head of elderly care unit's experience of work-related social support. To examine this, head of elderly care unit's access to and need for social support as well as the relationship with the span of control, will be studied. The present study has a qualitative approach and the results have been collected through ten semi-structured interviews with head of elderly care unit's. The empirical study shows that respondents are experiencing an strained workload which leads to an additional need for practical support. Regarding emotional support there are shared opinions, as half of respondents do not consider themselves in a greater need of this support. In addition, respondents find that a major factor in time shortage is not related to the span of control. Factors mentioned instead are a fragmented area of business, side assignments and the independence of the working group. The empirical study also shows that important concepts regarding social support and sustainable working life are physical closeness and time. Social support is required in the near future to perceived needs and distance determines what sources to address for support. The conclusion of the study shows that the experience of social support is critical for head of elderly care unit's to maintain a sustainable working life. Furthermore, knowing that the support is available is crucial rather than using the actual support.

Organisationskultur utgörs av en grupps gemensamma normer, värderingar samt beteenden som är bundna till dess kontext. Kulturen påverkas av faktorer som organisationens intention och dess medlemmar samt strukturella aspekter. Till följd av Covid-19 pandemin har en ökad arbetsbelastning drabbat vårdsektorn och strukturella förändringar har påverkat den sociala interaktionen i samhället, på gruppnivå och för enskilda individer. En patientsäker vårdmiljö utvecklas på bästa sätt genom en hållbar arbetsmiljö där ett ledarskap tillsammans med medarbetarna önskar upprätthålla en varaktig verksamhet. Syftet med studien var att utforska vårdenhetschefers syn på organisationskultur under Covid-19 pandemin samt deras syn på huruvida arbetet med att utforma en god organisationskultur bidrar till att skapa en hållbar arbetsmiljö och ökad patientsäkerhet. Utgångspunkten för studien var en socialpsykologisk ansats som studerades genom teorier om Hållbart arbetsliv, Social påverkan, Normer och subkulturer samt Ledarskapsteorier. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med enhetschefer inom vårdsektorn. Resultatet visade bland annat på organisationskulturens omfattande inflytande inom gruppen. Talande för resultatet var vårdenhetschefernas kontinuerliga arbete för att tillgodose möjligheter för medarbetarna att uppnå ett hållbart arbetsliv, som kan medföra säkerhetsställandet av en god patientsäkerhet. Ur studien framkom att ledarskapet inte kan definieras till en specifik ledarstil. / Organizational culture consists of shared norms, values and behaviours within the group that are bound to its context. The culture is influenced by factors such as the intention of the organization and its members as well as structural aspects. As a result of the Covid-19 pandemic, an increased workload has affected the healthcare sector and structural changes have had an impact on social interactions within the society, at group level and amongst individuals. A care environment that is patient safe, develops in the best way through a sustainable work environment with a leadership that together with the employees aims to maintain long-term operations. The purpose of the study has been to explore healthcare managers' perspectives, on organizational culture during the Covid-19 pandemic and their view of whether the work to design a good organizational culture can contribute to create a sustainable work environment and an increased patient safety. The study originates from a social psychology approach and is studied through theories of Sustainable work life, Social Impact, Norms and Subcultures and Leadership Theories. Ten semi-structured interviews were conducted with managers in the healthcare sector. The results showed, among other things, that organizational culture had influence within the group. The result shows the continuous work of healthcare managers to meet opportunities for employees to achieve a sustainable work life that ensures good patient safety. The study showed that leadership cannot be defined to a specific leadership style.