<p>Intresset för de naturvetenskapliga ämnena tycks under de senare åren falnat hos svenska ungdomar. En rådande uppfattning kring denna företeelse är att den grundas i de naturvetenskapliga ämnenas abstraktion, komplexitet och kunskapsmässiga omfång. Denna studie fokuserar på hur genetikområdet framställs inom tre läroböcker avsedda för biologikurs A.</p><p>Genetikområdet uppvisar samtliga av ovanstående egenskaper vilka anses vara bakomliggande denna avkylande inverkan på elevers intresse. Studien fokuserar medelst en läromedelsanalys innehållandes diskursanalytiska inslag hur ämnesområdets problematiska egenskaper materialiseras och eventuellt motverkas inom modern pedagogisk text. Från studiens redovisade resultat kan vissa gemensamma drag urskiljas i den granskade litteraturen. Däribland figurerar punkter där arbetet för konkretisering och meningskapande fallerat, vilket i dessa fall utfallit i en motsatt verkan. Från studiens resultat kan frågeställningar utveckla sig, såsom: Kan dessa fallerande punkter i kombination med den i klassrum förekommande monopolära tillämpning av läromedel resultera i en negativ synergi?</p>

Intresset för de naturvetenskapliga ämnena tycks under de senare åren falnat hos svenska ungdomar. En rådande uppfattning kring denna företeelse är att den grundas i de naturvetenskapliga ämnenas abstraktion, komplexitet och kunskapsmässiga omfång. Denna studie fokuserar på hur genetikområdet framställs inom tre läroböcker avsedda för biologikurs A. Genetikområdet uppvisar samtliga av ovanstående egenskaper vilka anses vara bakomliggande denna avkylande inverkan på elevers intresse. Studien fokuserar medelst en läromedelsanalys innehållandes diskursanalytiska inslag hur ämnesområdets problematiska egenskaper materialiseras och eventuellt motverkas inom modern pedagogisk text. Från studiens redovisade resultat kan vissa gemensamma drag urskiljas i den granskade litteraturen. Däribland figurerar punkter där arbetet för konkretisering och meningskapande fallerat, vilket i dessa fall utfallit i en motsatt verkan. Från studiens resultat kan frågeställningar utveckla sig, såsom: Kan dessa fallerande punkter i kombination med den i klassrum förekommande monopolära tillämpning av läromedel resultera i en negativ synergi?

Examensarbetets syfte är att studera hur nyexaminerade grundskole- och gymnasielärareupplever sig ha beredskap för sitt kommande yrkesliv.Studien har genomförts med fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet haranalyserats utifrån en fenomenografisk ansats där vi har försökt finna likheter och avvikelseride intervjuades uppfattning angående sin beredskap. Vi har även undersökt likheter ochskillnader mellan de intervjuades uppfattningar och de komplexa problem somlitteraturstudien belyser.Samtliga intervjuade lärare uttrycker att de inte kände sig förberedda för yrkesrollen. Definner en trygghet i sina ämneskunskaper de fått från utbildningen men saknar beredskap förexempelvis konflikthantering och dokumentation. Det finns likheter i de intervjuadesuppfattningar kring vilka saker som var mest komplexa. Respondenternas svar indikerade attden komplexitet som de mötte som nya lärare enbart stämde in på en del av de problem somlitteraturen belyser.

Lean är ett koncept med människor i fokus som inkluderar dess tanke- och arbetssätt samt de metoder och verktyg som används. Problem kan dock uppstå ifall konceptets helhet inte implementeras, särskilt en förändring av tankesätt är det som medarbetare ofta motsätter sig. Vi ämnar därför utröna möjliga förutsättningar till hur en välvilja till förändring skapas samt hur systemet med lean förmedlas på ett sätt så att helhetsbilden framgår. En teoristudie används till att identifiera förutsättningar och en fallstudie förklarar nödvändigheten med de identifierade förutsättningarna. Förutsättningarna som uppdagades var engagemang och delaktighet från ledarskapet samtidigt som en medvetenhet kring helheten av lean behövs för att uppnå detta engagemang. Utifrån analysen av teorin och empirin fastslår resultatet att ledarskapets engagemang endast får effekt när medarbetarna också är deltagande i förändringsprocessen. Med andra ord behöver samtliga anställda på företaget ha samma helhetsbild av lean så att tankesättet genomsyrar hela organisationen.

Centralisering och decentralisering syftar till samordning mellan arbetskraften hos en organisation. Diskussionen kring de två begreppen har pågått sedan forskare började skriva om organisationer. Begreppen har med tiden fåttmånga olika innebörder.Företag X är intresserad kring frågan om att ha centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion. Syftet med denna studie är att belysa faktorer i omgivningen som kan tala för centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion på företag X i Sverige. Avsikten med studien är också att redogöra för vilka konsekvenser en centralisering eller en decentralisering kan medföra. Studien utgår från kontingensteorin som menar att det mest effektiva sättet att organisera en organisation varierar vid olika situationer. En fallstudie har utförts hos företag X, där semistrukturerade intervjuer genomförts med sju respondenter. Data har samlats in och analyserats med hjälp av en kvalitativ strategi. Metodansatsen är deduktiv då fallstudien förklaras utifrån teoretisk fakta. Studien visar att centralisering och decentralisering är två komplexa begrepp. Det finns flera faktorer i omgivningen som påverkar företagets innesäljfunktion och logistikfunktion. Av dessa faktorer anses kunderna vara den viktigaste, då det är osäkert hur de skulle reagera vid en eventuell förändring. De flesta av faktorerna anses ostabila vilket gör miljön osäker. Vid en osäker omvärld förespråkar teorin en organisationsform som kännetecknas av delegerad makt och som präglas av frihet. Detta för att öka förmågan att anpassa sig till faktorer omvärlden. Om företag X lyckas kombinera en geografisk centralisering med delegerad maktstruktur finns det möjlighet för organisationen att möta förändringar i omvärlden.

<p>This paper investigates decision-making under uncertainty and complexity. The focus point of the study was to investigate how organizations in Stockholm has come to a decisions on how to manage the trial implementation of a congestion tax in terms of their company cars. The study was conducted as a survey with complementary interviews with the decision makers in change of congestion tax problem. The aim of the study was to gain an understanding for the decision making processes, and how and why the companies decided as they did. The theory on which we based our study emanated from both systems theory and business economic theory on decision making. The latter involving both normative and descriptive theory. This gave us the means to understand and analyse our empirical work. The study shows that decision makers in organizations often act irrational and on quite loose grounds, without any financial inquiry when coming to a decision on complex matters. We have found that decision makers stride from the path of what normative decision making theory suggest on how to structure and solve a problem. As the complexity of the problem at hand rises, decision makers turn their back on the structured decision making process by finding the most convenient solution and then enhance its positive qualities. The reason i simply that they by doing so avoid the hardship of attempting to rationaly structure and take responsibility for a problem and a decision with uncertain consequenses.</p>

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening. De hinder som uppstår tycks bero på styrningsmekanismer som leder till brist på tid för reflektion och nära samarbete, där specialpedagogiska frågor kan förstås och leda till åtgärder.

Syftet med denna uppsats var att analysera språkets komplexitet i tio matematikläroböcker, utgivna efter lgr11’s införande, ämnade för elever som går första terminen i årskurs ett. Metod för studien var en kvantitativ innehållsanalys. De analyserade läromedelsböckerna är Mera Favorit matematik 1A (2012), Koll på matematik 1A (2014), Lyckotal - matematik skolår 1, 1A (2011), Matte Direkt Safari 1A (2011), Matte Eldorado grundbok 1A (2015), Mattedetektiverna 1A grundbok (2011), Mondo matematik 1A (2015), Nya mästerkatten 1A (2012), Pixel 1A grundbok (2015) och Prima matematik 1A (2013). De aspekter av språket som undersöktes var ordmängd per sida, förekomst av korta och långa ord, meningslängd samt vilken typ av ord som förekommer i matematikböckerna uppdelade i vardagsspråk och skolspråk med underkategorierna vardagsspråk – allmänna ord, vardagsspråk – ovanliga ord, skolspråk – ämnesspecifika ord, skolspråk – dubbeltydiga ord, skolspråk – allmänna ord samt övriga ord. Resultaten visade att den totala ordmängden varierar stort mellan matematikböckerna, detsamma gäller andel långa ord i respektive bok. Resultatet visade även att andelen ord ur varje kategori (vardagsspråk och skolspråk) i förhållande till total ordmängd till stor del var jämförbara mellan samtliga böcker. Hur många nya ord eleverna behöver lära sig i respektive bok skiljer sig också markant beroende på bok. Den främst förekommande meningslängden var meningar bestående av två ord. Beräkningen av läsbarhetsindex (lix) visade att samtliga matematikböcker kunde klassas som enkla. Slutligen visade resultatet även att hur ofta olika ord förekom i böckerna varierade beroende på vilken typ av ord det gällde. Slutsatsen blev att elever behöver läsa cirka 21 ord per sida för att ta sig igenom matematikboken och av dessa ord är ungefär mellan 10-20 % långa ord och minst 64 % av orden kan antas vara bekanta för eleverna. Ord ur samtliga kategorier utom vardagsspråk: allmänna ord förekommer främst en till fyra gånger i vardera bok.

Denna systematiska litteraturstudie i matematikdidaktik syftar till att beskriva den komplexitet som bråkräkning innebär för såväl lärare som elever i grundskolans lägre årskurser. Studien har sin grund i 14 olika vetenskapliga publikationer som analyserats med hjälp av ett kategoriseringsschema för att kunna svara på studiens frågeställningar. Resultatet av studien visar att bråkräkning är ett komplext arbetsområde som kräver att läraren besitter såväl ämneskunskaper som pedagogiska kunskaper och kan nyttja dem på rätt sätt. Resultatet framhåller även betydelsen av en varierad undervisning.

This paper investigates decision-making under uncertainty and complexity. The focus point of the study was to investigate how organizations in Stockholm has come to a decisions on how to manage the trial implementation of a congestion tax in terms of their company cars. The study was conducted as a survey with complementary interviews with the decision makers in change of congestion tax problem. The aim of the study was to gain an understanding for the decision making processes, and how and why the companies decided as they did. The theory on which we based our study emanated from both systems theory and business economic theory on decision making. The latter involving both normative and descriptive theory. This gave us the means to understand and analyse our empirical work. The study shows that decision makers in organizations often act irrational and on quite loose grounds, without any financial inquiry when coming to a decision on complex matters. We have found that decision makers stride from the path of what normative decision making theory suggest on how to structure and solve a problem. As the complexity of the problem at hand rises, decision makers turn their back on the structured decision making process by finding the most convenient solution and then enhance its positive qualities. The reason i simply that they by doing so avoid the hardship of attempting to rationaly structure and take responsibility for a problem and a decision with uncertain consequenses.