<p>Intresset för de naturvetenskapliga ämnena tycks under de senare åren falnat hos svenska ungdomar. En rådande uppfattning kring denna företeelse är att den grundas i de naturvetenskapliga ämnenas abstraktion, komplexitet och kunskapsmässiga omfång. Denna studie fokuserar på hur genetikområdet framställs inom tre läroböcker avsedda för biologikurs A.</p><p>Genetikområdet uppvisar samtliga av ovanstående egenskaper vilka anses vara bakomliggande denna avkylande inverkan på elevers intresse. Studien fokuserar medelst en läromedelsanalys innehållandes diskursanalytiska inslag hur ämnesområdets problematiska egenskaper materialiseras och eventuellt motverkas inom modern pedagogisk text. Från studiens redovisade resultat kan vissa gemensamma drag urskiljas i den granskade litteraturen. Däribland figurerar punkter där arbetet för konkretisering och meningskapande fallerat, vilket i dessa fall utfallit i en motsatt verkan. Från studiens resultat kan frågeställningar utveckla sig, såsom: Kan dessa fallerande punkter i kombination med den i klassrum förekommande monopolära tillämpning av läromedel resultera i en negativ synergi?</p>

Intresset för de naturvetenskapliga ämnena tycks under de senare åren falnat hos svenska ungdomar. En rådande uppfattning kring denna företeelse är att den grundas i de naturvetenskapliga ämnenas abstraktion, komplexitet och kunskapsmässiga omfång. Denna studie fokuserar på hur genetikområdet framställs inom tre läroböcker avsedda för biologikurs A. Genetikområdet uppvisar samtliga av ovanstående egenskaper vilka anses vara bakomliggande denna avkylande inverkan på elevers intresse. Studien fokuserar medelst en läromedelsanalys innehållandes diskursanalytiska inslag hur ämnesområdets problematiska egenskaper materialiseras och eventuellt motverkas inom modern pedagogisk text. Från studiens redovisade resultat kan vissa gemensamma drag urskiljas i den granskade litteraturen. Däribland figurerar punkter där arbetet för konkretisering och meningskapande fallerat, vilket i dessa fall utfallit i en motsatt verkan. Från studiens resultat kan frågeställningar utveckla sig, såsom: Kan dessa fallerande punkter i kombination med den i klassrum förekommande monopolära tillämpning av läromedel resultera i en negativ synergi?