Bakgrund: Svenska redovisningsregler för onoterade företag genomgår förändring. På förslag ligger nya redovisningsregler för onoterade företag. Genom Årsredovisningslagens definition av ett mindre företag har 97 procent av Sveriges företag möjlighet att välja mellan K2 och K3. Marknaden efterfrågar en ökad kunskap om skillnaderna mellan regelverken. Syfte: Identifiera väsentliga skillnader mellan K2 och K3 samt undersöka vilka av dessa som har störst betydelse för företagen i sitt val av regelverk. Metod: En kvalitativ studie har genomförts, där intervjuer och remissvar har använts som datainsamling. En urvalsmetod har använts för att identifiera vilka skillnader som är tydliga mellan K2 och K3. De tydliga skillnaderna har sedan legat till grund för att undersöka om de även är väsentliga. Resultat och slutsatser: Skillnader som är väsentliga vid företagens val mellan K2 och K3 har identifierats på fem områden. Skillnaderna är väsentliga och påverkar därför företagens val mellan K2 och K3. Det eftersom de ingår i en bedömning av företagets samlade behov av komplexitet i sin externredovisning. / Background: Accounting regulations for unlisted companies in Sweden is changing. There is a draft for new accounting rules for unlisted companies. Through the definition of a small company in the Swedish Annual Accounting Act, 97 percent of Swedish companies will have the possibility to choose between K2 and K3. The market demands a better understanding of differences between the regulations. Aim: Identify significant differences between K2 and K3, in order to examine which of these differences that is the most important factors for companies in their selection of rules. Method: A qualitative study has been conducted in which interviews and responses were used as data collection. A sampling method was used to identify distinct differences between the K2 and K3. These differences have been the basis for examining the significant differences as well. Analysis and conclusion: Differences between K2 and K3 that are significant in the choice of the firm have been identified in five areas. These differences will therefore affect the firms’ choice between K2 and K3. The reason is that they are a part of an assessment of the company’s overall needs of complexity in their accounting.

<p>I studien gör jag en avvägning mellan komplexitet, användbarhet och implementeringstid av olika komponenter som bygger upp en interaktiv produktkatalog.</p><p>Komplexitet är ett begrepp som är svårtolkat, detta beror dels på att olika personer tolkar begreppet på olika sätt. När ett system byggs upp är det bra att det har låg komplexitet och att systemet går fort att bygga upp. Anledning till att komponenterna som bygger upp systemet ska ha låg komplexitet är bland annat att det går att återanvända komponenterna i andra projekt, enklare att uppdatera och felsöka systemet, systemet upplevs bättre, enklare och är mer överskådligt.</p><p>För att kunna mäta komplexitet används Reschers nio olika aspekter av komplexitet, studien väger också in hur komplext användarna av katalogen upplever de olika komponenterna.</p><p>Studien visar att en katalog som hämtar informationen från en extern källa och en katalog där informationen finns inbakad i systemet är komplex på olika sätt. Katalogen som hämtar informationen, är med få produkter mer komplex än den andra katalogen med samma antal produkter. Detta är på grund av tidskomplexiteten och alla komponenter som katalogen är uppbyggd av. Katalogen som inte hämtar information från en extern källa är mer sammanflätad i sin uppbyggnad och därmed komplex. Det märks när uppdateringar av systemet ska ske och då kommer implementeringstiden för katalogen som hämtar information från en extern källa att vara mindre än den andra katalogen. En lämplig avvägning är då att om katalogen ska uppdateras och har ett flertal produkter bör systemet vara uppbyggt på ett sätt som gör att katalogen kan hämta information från en extern källa.</p>

Partnering is a collaboration method where the contractor and the client work together, based on a mutual trust towards each other and with a common goal for the project. The method originates from the United States where it was early adapted by the U.S. Army Corps of Engineers. It later spread internationally where the United Kingdom and Denmark were early in Europe to see the potential with partnering, to help aid with the issues they were having where construction projects kept running late, going over budget and lacked in quality. By using partnering you can achieve a shorter building time, improved work relationships and enhanced efficiency and cost effectiveness. In Sweden state-owned Swedish Transport Administration commonly use partnering in highway road projects, where Skanska has been involved as the contractor. Skanska wishes to use partnering in wider measure, especially with the municipalities in the Mälardalen region. In order to research the municipalities’ usage of partnering interviews were held with a selected group. These interviews resulted in a conclusion that the usage of partnering was very limited and the focus shifted to research the potential use of partnering in the future. Overall the attitude towards partnering was positive, but due to lack of time and knowledge about the collaboration method they hadn’t used it yet. In order for them to use it in the future they most likely will have to find a project where the advantages of partnering makes it more advantageous than the traditional forms of contract.

The purpose of this study is to investigate companies in the public sector and how they control and estimate the risks by using scorecards in various construction projects and also to get an idea of how risk management differs depending on the project size and complexity. The essay is of the qualitative methodology and data has been collected through semistructured interviews with seven different respondents in the public sector.    To identify the risks that emerge in the business, companies can use balanced scorecard. The study explains how the use of Balanced Scorecard can be applied in the two companies we investigate and how the scorecard can be used to draw attention to risks. A focus on the processperspective was made in due to its use in the public sector. The purpose of the processperspective is to identify the processes that is necessary to achieve the financial goals and customer goals found in the scorecard.    In order to achieve the project goals it is important to work with risk management. Risk management consists of different steps, the first step is the identification of risks, the second step is to analyzing the risks and the final step is to establish a plan for the risks. The study examines how size and complexity of a project affects the risk management work of the two investigated companies in the public sector.   The results shows that the balanced scorecard mainly is applied as an additional tool and that the application of the scorecard in some cases does not go all the way down within the companies. The results also shows that the application of the scorecard, although is a complementary monitoring tool, works efficiently.    The conclusion shows that in the larger and complex projects the risk management-work is more extensive and the follow-up work is carried out more continuously. The complexity increases by the number of stakeholders involved in the projects because it often leads to ÄTA-work and time-offsets. Keywords: Public sector, balanced scorecard, risk management, complexity

Syftet med studien var att undersöka och jämföra ämnesspråket i uppgifter i nationella prov i matematik för årskurs 3 och 6 och därmed bidra med kunskap om ämnesspråklig komplexitet i matematik. För att uppnå detta användes en kvantitativ innehållsanalys för att upptäcka och registrera språkliga aspekter i det naturliga språket som kan bidra med komplexitet i det matematiska ämnesspråket. Det analyserade materialet bestod av uppgifter från de nationella proven i matematik för årskurs 3 från åren 2010-2014 och för årskurs 6 från åren 2012-2014. Resultatet visade att den språkliga komplexiteten varierar mellan uppgifter och årskurser. Samtliga av de undersökta aspekterna: ämnesspecifika ord, nominaliseringar, nominalfraser, logisk konnektiv, passiv verbform och bisatser förekom i varierande grad. Den aspekt som främst bidrar med ämnesspråklig komplexitet i uppgifter i de nationella proven är ämnesspecifika ord.

Alzheimers sjukdom (AS) är den vanligaste orsaken till demens hos personer över 65 års ålder. Skador i det centrala nervsystemet byggs upp under lång tid och leder till bl.a. nedsatt episodiskt minne, vilket är det vanligaste debutsymptomet. Kemper et al. (1993) analyserade den syntaktiska komplexiteten i skrivna meningar för att se i vilken grad dessa meningar kunde användas för att avgöra sjukdomsgrad hos patienter som genomgått en minnesutredning. Patienterna kunde i 89 % av fallen kategoriseras till rätt sjukdomsgrad enbart utifrån den syntaktiska komplexiteten. Målet med denna pilotstudie var att pröva fyra syntaktiska komplexitetsmått (dependenslängd, idétäthet, verbtäthet och antal ord) i skrivna meningar som diagnostiska markörer för AS. Samtliga fyra mått bidrog till att särskilja AS-patienter från en kontrollgrupp (sensitivitet 86 %, specificitet 62 %). Med reservation för att kontrollgruppen hade lägre ålder och högre utbildningsnivå indikerar denna studie att de analyserade komplexitetsmåtten är värda att undersöka vidare.

I studien gör jag en avvägning mellan komplexitet, användbarhet och implementeringstid av olika komponenter som bygger upp en interaktiv produktkatalog. Komplexitet är ett begrepp som är svårtolkat, detta beror dels på att olika personer tolkar begreppet på olika sätt. När ett system byggs upp är det bra att det har låg komplexitet och att systemet går fort att bygga upp. Anledning till att komponenterna som bygger upp systemet ska ha låg komplexitet är bland annat att det går att återanvända komponenterna i andra projekt, enklare att uppdatera och felsöka systemet, systemet upplevs bättre, enklare och är mer överskådligt. För att kunna mäta komplexitet används Reschers nio olika aspekter av komplexitet, studien väger också in hur komplext användarna av katalogen upplever de olika komponenterna. Studien visar att en katalog som hämtar informationen från en extern källa och en katalog där informationen finns inbakad i systemet är komplex på olika sätt. Katalogen som hämtar informationen, är med få produkter mer komplex än den andra katalogen med samma antal produkter. Detta är på grund av tidskomplexiteten och alla komponenter som katalogen är uppbyggd av. Katalogen som inte hämtar information från en extern källa är mer sammanflätad i sin uppbyggnad och därmed komplex. Det märks när uppdateringar av systemet ska ske och då kommer implementeringstiden för katalogen som hämtar information från en extern källa att vara mindre än den andra katalogen. En lämplig avvägning är då att om katalogen ska uppdateras och har ett flertal produkter bör systemet vara uppbyggt på ett sätt som gör att katalogen kan hämta information från en extern källa.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att skapa en större förståelse för vad som händer inom människan vid rollskiftet då denne går från att vara medarbetare till att bli chef. Uppsatsen kommer även att belysa den inre processen som sker när en medarbetare blir chef över tidigare kollegor.    Tidigare forskning visar att identitetsbegreppet såväl som olika relationsperspektiv är centralt för ämnet och för att kunna undersöka detta har följande problemställningar formulerats: • Hur upplever människan processen att bli chef för första gången? • Hur upplever människan processen att gå från att vara medarbetare till att vara chef över tidigare kollegor?   För att besvara ovanstående problemställningar genomfördes åtta intervjuer med mellanchefer, där intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Under uppsatsarbetet fick cheferna möjlighet att reflektera över rollskiftet utifrån både ett identitets- och ett relationsperspektiv. Det framkom en viss ambivalens kopplat till motstridigheten att inte vilja förändras, men att samtidigt vara medveten om att det krävs förändringar. Dels att förändras som person, men också att relationerna behövde bli annorlunda när de blev chefer över sina tidigare kollegor. Denna ambivalens diskuterades dels utifrån känslan av grupptillhörighet, samt att gå från att vara en detaljorienterad specialist till att arbeta utifrån ett bredare perspektiv och ge andra möjligheten till att bli experter.

I denna studie undersöker vi hur det är att vara mellanchef i en kommunal organisation. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex stycken mellanchefer inom äldre- och LSS omsorg. Syftet med studien har varit att undersöka hur det är att vara mellanchef i en kommunal verksamhet, samt ge läsaren och oss själva en inblick i vilka svårigheter som ställs på mellanchefer. Som grund för vår studie har vi tittat på tidigare forskning kring ämnet samt applicerat teorier om organisation och ledarskap.  Resultatet visar att rollen som mellanchef är väldigt komplex. Den kommunalt anställda mellanchefen har väldigt mycket ansvar med höga krav från flera håll. Som mellanchef har man krav uppifrån från politiker och chefer, men man har även förväntningar som kommer från medarbetarna underifrån. Förutom att kunna förhålla sig till en fast budget är det fundamentalt för en mellanchef att kunna kommunicera med människor och se till att alla är medvetna om vilken riktning organisationen tar. Det centrala begreppet för vad som gör en bra mellanchef är ödmjukhet. Detta innebär att kunna vara ödmjuk inför uppgiften samt för alla de människor man har runt om sig. Att vara mellanchef handlar om att kunna balansera alla de ansvarsområden man har samtidigt som man är en god medmänniska.