Bakgrund: Caring (vårdande vård) är kärnan inom nursing (omvårdnad) och det sker i mötet mellan sjuksköterska och patient. Det bygger på en intim, personlig relation som på många sätt påminner och en vänskapsrelation dock skiljer sig denna relation från en autentisk vänskap då det ingår i sjuksköterskans ansvar att sörja för patienten. Att sörja för patienten på ett caring sätt och samtidigt upprätthålla en professionell distans är svårt och sjuksköterskor kan bli för engagerade med exempelvis utbrändhet som följd. Hur detta ska undvikas utan att förlora caring är dock inte utrett. Balansakten mellan närhet och distans är således komplicerad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan hanterar balansakten mellan närhet och distans i vårdandet. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats där tio vetenskapliga artiklar analyserats med inspiration från innehållsanalys. Resultat: Tre teman framkom med tillhörande underteman; Inre förutsättningar; att bygga på kunskap, att välja sin egen väg och att acceptera situationen, Gränssättningar; att skydda självet och att skifta mellan roller och Yttre förutsättningar; att ha tillgång till support, att ha tid att vårda, att ta hänsyn till kontext och att patienten bestämmer nivån. Slutsats: God balans är inte något statiskt där ett tillvägagångssätt gäller för alla. Sjuksköterskor lär sig, genom erfarenhet och självkännedom, var gränsen för det personliga engagemanget går för just dem. Sjuksköterskan som är villig inför och förberedd på den emotionella investeringen arbetet innefattar är mer benägen att klara av det. Klinisk betydelse: Studien bidrar till ökad förståelse för sjuksköterskans balansakt mellan närhet och distans samt påvisar vikten av effektiv handledning då autentisk vårdande vård oundvikligt är en emotionell investering för sjuksköterskan. / Background: Caring is the essence of nursing and it occurs in the encounter between nurse and patient. It is built on an intimate, friendship like relationship but it differs from an authentic friendship in as much as it is the nurse’s assignment to care for the patient. To truly care for the patient and at the same time uphold a professional distance is difficult and nurses can become over-involved that can lead to burn outs. How to avoid over-involvement, without losing caring, is not as yet undisputed. The act of balancing between closeness and distance is thus complicated. Aim: To describe how nurses deal with the act of balancing between closeness and distance in caring. Method: A qualitative literary review of ten scientific articles analyzed with inspiration from content analysis. Findings: Three themes emerged with associated sub themes; Internal conditions; to build on knowledge, to choose your own path and to accept the situation, Setting limits; to protect the self and to switch between roles and External conditions; to have access to support, to have the time to care, to have regard for context and that the patient determines the level. Conclusion: Good balance is not something static where one truth serves all. Nurses learn, through experience and self-knowledge where to draw their personal line regarding emotional involvement. The nurse who is willing and prepared for the emotional investment that comes with the job is more likely to endure it. Clinical meaning: This study increases understanding of the act of balancing between closeness and distance that the nurse exercises in her or his work and underlines the need for effective tutoring as authentic caring is unavoidably an emotional investment for the nurse.

This paper examines the relationship between leadership and megaprojects with various degrees of organizational and technological complexity. As of today, previous literature has mainly focused on time- and costs as performance measurements whereas effective control have been identified as a success factor. A definite gap remains within literatureof the impact that leadership characteristics has on megaprojects but also how complexity characteristics can be distinguished. This report has researched these phenomena by comparing theory with reality. The purpose of this paper was to concretise relevant depictions from different objective criteria related to organizational- and technological complexity. But also, how the leadership takes form and distinguishes regarding the degree of project complexity.  To answer the research purpose, this study has adopted an abductive research approach. The theoretical framework has had a prominent role in practical observations and the categorization of objective criteria whilst the authors have made relevant interpretations and generalizations. The papers theoretical framework has derived from stakeholder theory, organizational- and technological complexity, adaptive- and relationship-oriented leadership that is put together in a conceptual framework. With a qualitative research method this paper has conducted 10 semi-structured interviews with project executives, project managers, project directors, chiefs of staff and governmental coordinators. The qualitative data from the interviews have later been analysed through a thematic analysis and coded after the papers objective criteria. The reports results indicates that adaptive and relationship-oriented characteristics can be identified in all complexity dimensions but in different extent. Relationship-oriented leadership is used in a higher degree when the organizational complexity is dominant whilst the adaptive leadership have surfaced more irregularly throughout all of the dimensions. This study has been able to probe that a greater amount and diversity within the stakeholder structure will generally increase the organizational complexity within the megaproject.

Jag har velat ta reda på hur det är att arbeta med det naturvetenskapliga ämnet väder medåttaåringar. Mina utgångspunkter har varit teorier om lärande, experimentets roll för lärandeoch lärarens roll för lärandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökningom hur barn lär om väder.Jag har intervjuat eleverna i smågrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner fråneleverna. Eleverna har uttryckt att de har lärt sig nya saker om väder. De har också uttryckt attgamla föreställningar har förändrats. Det finns en utbredd rädsla och forskningen är eftersattkring barns lärande om naturvetenskap. Jag har i min undersökning upplevt att åttaåringar kanförstå komplexa väderfenomen, med hjälp av olika pedagogiska inlärningsstilar .

1968 var Strassens algoritm en av de stora genombrotten inom matrisanalyser. I denna rapport kommer teorin av Volker Strassens algoritm för matrismultiplikationer tillsammans med teorier om precisioner att presenteras. Även fördelar med att använda denna algoritm jämfört med naiva matrismultiplikation och dess implikationer, samt hur den presterar jämfört med den naiva algoritmen kommer att presenteras. Strassens algoritm kommer också att bli bedömd på hur dess resultat skiljer sig för olika precisioner när matriserna blir större, samt hur dess teoretiska komplexitet skiljer sig gentemot den erhållna komplexiteten. Studier hittade att Strassens algoritm överträffade den naiva algoritmen för matriser av storlek 1024×1024 och större. Den erhållna komplexiteten var lite större än Volker Strassens teoretiska. Den optimala precisionen i detta fall var dubbelprecisionen, Float64. Sättet algoritmen implementeras på i koden påverkar dess prestanda. Ett flertal olika faktorer behövs ha i åtanke för att förbättra Strassens algoritm: optimera dess avbrottsvillkor, sättet som matriserna paddas för att de ska vara mer användbara för rekursiv tillämpning och hur de implementeras t.ex. parallella beräkningar. Även om det kunde bevisas att Strassen algoritm överträffade den naiva efter en viss matrisstorlek så är den inte den mest effektiva; t.ex visades detta med Strassen-Winograd. Man behöver vara uppmärksam på hur undermatriserna allokeras, för att inte ta upp onödigt minne. För fördjupning kan man läsa på om cache-oblivious och cache-aware algoritmer. / Strassen’s algorithm was one of the breakthroughs in matrix analysis in 1968. In this report the thesis of Volker Strassen’s algorithm for matrix multipli- cations along with theories about precisions will be shown. The benefits of using this algorithm compared to naive matrix multiplication and its implica- tions, how its performance compare to the naive algorithm, will be displayed. Strassen’s algorithm will also be assessed on how the output differ when the matrix sizes grow larger, as well as how the theoretical complexity of the al- gorithm differs from the achieved complexity. The studies found that Strassen’s algorithm outperformed the naive matrix multiplication at matrix sizes 1024 1024 and above. The achieved complex- ity was a little higher compared to Volker Strassen’s theoretical. The optimal precision for this case were the double precision, Float64. How the algorithm is implemented in code matters for its performance. A number of techniques need to be considered in order to improve Strassen’s algorithm, optimizing its termination criterion, the manner by which it is padded in order to make it more usable for recursive application and the way it is implemented e.g. parallel computing. Even tough it could be proved that Strassen’s algorithm outperformed the Naive after reaching a certain matrix size, it is still not the most efficient one; e.g. as shown with Strassen-Winograd. One need to be careful of how the sub-matrices are being allocated, to not use unnecessary memory. For further reading one can study cache-oblivious and cache-aware algorithms.

Hur samhället hanterar de barn med störst problematik och beteendeproblem har länge debatterats i Sverige. Socialtjänsten har begränsade vårdalternativ för dessa barn och de placeras ofta på institution. Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av dilemman och komplexitet kring att behöva fatta beslut om institutionsvård för barn. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sju socialsekreterare från tre kommuner i Mellansverige som har valts ut genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Tematisk analys har använts för att analysera resultatet. Studiens teoretiska utgångspunkter är gräsrotsbyråkrati och Goffmans teori om totala institutioner. Resultatet visar att socialsekreterare upplever det komplext att bedöma barns bästa och att socialsekreterare upplever dilemman när de beslutar om placering på institution eftersom det ses som en “sista utväg”. Socialsekreterare beskriver stora brister i institutionsvården och de önskar mer utbildning för personalen på institutionerna. Därtill önskar de att det finns andra placeringsalternativ som är mer familjära för barn och unga som hamnar på institution. / In Sweden, there is a debate on how society handles children with extensive social and behavioral problematics, where the social services have limited care options and often place these children in institutional care. The aim of the study was to investigate social secretaries’ experiences of the dilemmas and complexity of deciding compulsory institutional care for children. The study is built on a qualitative method with semi structured interviews. In total, seven social secretaries from three municipalities in Sweden were interviewed. Convenience- and snowball sampling was used to find the respondents. The data was analysed using thematic analysis. The study’s theories are street level bureaucracy and Goffmans theory of total institution. The result shows that making decisions that are for the child’s best interest is complex and that social secretaries experiences dilemmas whilst deciding about placing children at institutions, because it is often a “last resort”. Social secretaries experience large flaws in compulsory care and they wish that the staff that works at the institutions, could get more education. In addition the social secretaries wish that there were other placements that were more family-like for children that usually end up at institution.

I denna uppsats undersöks syntaktiska drag som på olika sätt bidrar till komplexitet i texter skrivna av vuxna inlärare av svenska som andraspråk. Dessa drag benämns som komplexitetsdrag och inkluderar nominala bisatser, adverbiella bisatser, relativa bisatser, adjektivattribut, prepositionsattribut och infinitivattribut. Först undersöks vilka komplexitetsdrag som utgör indikatorer på utveckling på olika nivåer hos andraspråksinlärare genom att texter från tre grupper i inlärarkorpusen SweLL (Volodina m.fl., 2019) benämnda som nybörjarnivå, fortsättningsnivå och avancerad nivå analyseras utifrån frekvensen av de olika komplexitetsdragen. En jämförelse av de genomsnittliga relativa frekvenserna i respektive grupp visar att nominala och adverbiella bisatser används i mindre utsträckning på avancerad nivå än på lägre nivåer medan attributiva relativa bisatser, adjektivattribut, prepositionsattribut och infinitivattribut används mer frekvent på högre nivåer. En negativ korrelation mellan å ena sidan nominala/adverbiella bisatser och å andra sidan attribut i nominalfrasen observeras också. En kvalitativ undersökning av ett antal textutdrag från materialet indikerar även skillnader mellan grupperna när det gäller användandet av mer eller mindre frekventa verb i konstruktioner med nominala bisatser som komplement, abstraktionsgrad i prepositionsattributen och grad av inbäddning i nominalfrasen. Resultaten ger visst stöd för att Biber m.fl:s (2011, s. 30–31) hypotes att utvecklingen av komplexitetsdrag i engelska sker enligt en förutsägbar ordning i fem steg är giltig även i svenska.

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur lärare som prövat ut bedömningsstöden uppfattar på vilket sätt dessa speglar elevers kunskaper och färdigheter kopplat till läroplanen och hur lärarna ser på konsekvenserna av dessa för beslut som rör eleverna ur ett bedömningsperspektiv.  I vår studie tar vi avstamp i forskning om bedömning och lutar oss mot Ericksson (2014) som menar att det är viktigt att belysa vikten av att all bedömning ska vara präglad av tydlighet, giltighet, tillförlitlighet och respekt. Vi använder validitetsteori av Michael Kane, som betonar begreppet validitet både i relation till bedömningen i sig och i relation till vad resultat av bedömningen används till.  Metoden valdes med utgångspunkt i syftet av studien.  Studien har en kvalitativ ansats med datainsamling i form av flertalet semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex speciallärare, två specialpedagoger och fyra grundskollärare, från olika delar av Sverige som använt sig av bedömningsstöden för årskurs 1 - 9 i matematik och läs- och skrivutvecklingen i svenska och svenska som andraspråk. Studien visade att lärarna var positiva till att Skolverkets bedömningsstöd finns för att höja kunskapsnivån hos eleverna samt att kunskapskravet på anpassad grundskola tydliggörs.  Lärarna la stor vikt vid de tydliga bedömningskriterierna för att på så sätt spegla elevernas kunskaper på bästa sätt. Liksom Kanes validitetseteori ansåg lärarn i studien att vikten av att tolkningen av resultatet blir mer trovärdigt desto tydligare kriterierna för bedömningen är och hur de appliceras. Lärarna upplevde även att motivationen hos eleverna påverkades om uppgifterna var roliga, samtidigt som de utryckte komplexiteten i validiteten av bedömningen då elevernas kunskaper varierade från dag till dag.

Studiens syfte är att analysera hur texter skrivna av studenter i svenska som andraspråk på B-nivå förändras kvantitativt och kvalitativt över tid under sina studier vid Korta vägen, en uppdragsutbildningpå universitet och studieförbund beställd av Arbetsförmedlingen. Nio deltagare producerade en text i början av utbildningen och en i slutet av utbildningen och dessa texter analyserades med avseende på totalt antal ord, medellängd på meningarna (ord/mening = MLM), kvotbisatser vs huvudsatser samt andel felaktiga och svårbedömda satser. Resultatet visar att förändringen av antalet ord bedöms som signifikant på gruppnivå med en effektstorlek på mediumnivå (>0,5) (Cohen’s d = 0,511) mellan den första och andra texten. Vad gäller förändringen av medellängd på meningar över tid bedöms denna som signifikant på lägsta nivå (<0,2) (Cohen’s d =0,367). Den största förändringen som visar sig i studien är dock andelen bisatser vs huvudsatser där effektstorlek bedöms som stor (>0,8) och högst signifikant (Cohen’s d = 1,677). De kvalitativa lingvistiska fel som studenterna gjort har klassificerats i nio kategorier: 1. felaktig interpunktion, 2. problem med svensk ordföljd, 3. adverb uppfattas felaktigt som bisatsinledare, 4. bisats står ensam, 5. bisatsinledaren behärskas inte så studenten gör två huvudsatser, 6. behövlig satsdel saknas, 7. fasta uttryck behärskas inte grammatiskt, 8. inskjutning av ord som inte följer svensk syntax, 9. betydelsen av satsen är svårtolkad. I diskussionen anknyts till Bulté och Housens (2012) modell över språklig komplexitet samt processbarhetsteorin (Pienemann & Håkansson, 1999). Slutsatsen är att både längd och bisatser är en viktig del av progressionen i studenters andraspråkstexter men att kvalitativa felanalyser fortfarande krävs för att bedöma förändringens kvalitet.

Troligtvis kommer dagens och morgondagens konflikter innebära en högre grad av komplexa problem, bland annat genom fler typer av hot och aktörer, än tidigare. Militära organisationer behöver hantera dessa komplexa problem parallellt med andra former av problem och behöver därför rätt doktrinära förutsättningar för effektiv problemhantering. Om inte samtida militära doktriner möter det behov av komplex problemhantering som dagens kontext kräver, riskerar organisationerna vara utrustade med fel sorts verktyg och metoder för konflikthantering. Syftet med studien är att undersöka hur väl operativa doktriner är anpassade för att hantera den del av dagens konflikter som kan ses som komplexa utifrån Cynefin-ramverket (Kurtz & Snowden 2003; Snowden & Boone 2007). Studien utförs som en beskrivande jämförande flerfallstudie av tre gällande operativa doktriner från Sverige, Norge och Spanien. Studien bidrar med kunskap om doktriners utformning för både framtida forskning och doktrinutveckling samt till del prövar Cynefin-ramverket som analysverktyg. Undersökningens resultat visar att de analyserade doktrinerna i olika stor grad är anpassade till komplex problemhantering utifrån Cynefin-ramverket. Både den svenska och norska doktrinen innehåller element som kan bidra till komplex problemhantering, men är i övrigt inte anpassade till teoribildningen kring komplexa problem. Den spanska doktrinen är däremot mer anpassad till en komplex problemhantering, bland annat genom en kognitiv krigföringsdomän.

Filmmanus är begränsade till sitt format, vilket skapar utmaningar för manusförfattare att anpassa texten efter tekniska beskrivningar inför den potentiella filmen och samtidigt lyckas förmedla komplexa narrativ som kan engagera läsare. Samtidigt är det just komplexa narrativ som inte bara vinner priser utan även skapar stort engagemang. Denna uppsats undersöker därför verktyg som manusförfattare kan använda för att skapa komplexa filmmanus och förmedla djupare narrativ. Genom att närläsa filmmanuset The Truman Show (1998) undersöker uppsatsen hur manustexten förändras beroende på berättarnivå för att synliggöra hur subtext kan förstärka tematik. På så sätt belyser undersökningen hur komplexa narrativ skapar engagemang och visar hur en texts formatering kan ge verktyg för subtil kommunikation med läsaren. Studien undersöker komplexitet genom att bland annat definiera The Truman Shows berättarnivåer i en cirkelmodell, vilket möjliggjorde en djupare analys av komplexitet i manusets actiontext och dialog. Genom distanseringseffekter i textens berättarperspektiv undersöks hur komplexitet i actiontexten påverkar läsarens engagemang, vilket påvisade att läsaren blir aktivt analyserande på grund av att berättaren skapar en ideologisk spänning genom att tvinga läsaren att sympatisera och samtidigt våldföra sig på Truman. Dialogen analyserades utefter hur karaktärers språkbruk skiftar beroende på vilken berättarnivå de tillhör och därav finner undersökningen att filmmanuset har vad som ska efterlikna konstruerat och autentiskt tal, vilket anknyter till narrativets makttematik. Undersökningen kommer fram till att tematiken är genomsyrad i manusets samtliga beståndsdelar och att komplexiteten i filmmanuset medför större engagemang genom att skapa en aktiv läsare. Slutligen presenteras olika konkreta verktyg som manusförfattare kan använda för att skapa komplexitet i filmmanus.