The purpose of this study is tounderstand the approach that the staff who works in the aftercare for juvenileoffenders have to the organizational structure in the organization they workin. SiS is the authority which is taking care of the juvenile offenders if theybeen sentence to closed youth institutional care, when they are done it is thesocial service were the adolescent live which is responsible for the aftercare.This is decided by the law since 1999, if a young person between 15 and 17commit a serious crime, they can be sentenced to closed youth institutionalcare. The interest for this study was the aftercare and what possibleparticipant was involved in the aftercare for this young people. By looking upearlier research in the area and doing six different interviews with bothsocial workers, staff on the SiS-institution and an organization for ex convictthe purpose was examines. To analyze the interviews the theory called newinstitutionalism was used. The study shows that aftercare is individual and notall of these young people need aftercare but if it is going to work the firstcondition is that the adolescent him/herself want to have support by socialservice. Another condition is that SiS and social service have a goodcooperation with each other, the adolescent, the family and other importantparticipant. Everything in the care for these young people has to be individualbecause no one is the same, everyone has their own needs and limits. The studyalso shows that the staff has a different approach to the organizationalstructure, depending on which organization they work in and what position theyhave in the organization. The most common approach in this study was that theyhave to do their job to fix these young people, but they always have tostruggle to that fact that it is other people who set the law and the rulesthat they are going work from.

Ungdomar som är placerade på Statens Institutionsstyrelse tillhör en av de mest utsatta grupperna i samhället. Det är därför av yttersta vikt att behandlingsarbetet på myndigheten präglas av professionalism och krav på god evidens gällande behandlingsmetoder. Att personalen som arbetar på dessa ungdomshem kontinuerligt får vidareutbildningar inom olika behandlingsmetoder och ges de rätta verktygen för att bemöta dessa ungdomar med svår social problematik, är en förutsättning för att verksamheten ska fungera. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur personalen som arbetar på SIS beskriver att behandlingsarbetet bedrivs, ifall arbetet sker evidensbaserat och personalens uppfattning om vad som krävs för en framgångsrik behandling. Den metodologi som använts för att samla in data är semistrukturerade intervjuer med en intervjudeltagare åt gången. För att analysera materialet använder sig studien av en tematisk analys, där intervjudeltagarnas svar och resonemang delas in koder och kategorier för att kunna identifiera likheter och skillnader. I resultatet framkommer det att ständig påverkan genom bland annat metoder som MI är centrala för behandlingsarbetet. Personlig lämplighet anses också vara viktigare än akademisk bakgrund för att kunna arbete med människor i behandlingen. Ambitionen för behandlingsarbetet är att man ska sträva efter att använda sig av evidensbaserade metoder, men alla inom personalstyrkan inte riktigt är fullt medvetna om det.

SammanfattningFlickor efter utslussning är en kvalitativ uppsats som undersöker unga flickors upplevelser av utslussning och eftervård på Statens institutionsstyrelses (SiS). Syftet i denna forskning är att förmedla hur flickorna upplevde att utslussning och eftervård har fungerat i praktiken. Viktiga frågor som kommer beröras är bland annat flickors delaktighet i behandlingsplanering, flickors rättigheter samt hur samarbetet hanterats mellan flickorna, SiS och socialtjänsten. Viktigt även att belysa vilka riktlinjer och lagtexter som gäller vid utslussning och barnets rätt samt vem som bär ansvaret att detta implementeras. I studien ingår även en undersökning av statistiker från SiS årsrapporter under de senaste åren och jämföra dessa med flickornas utlåtande som gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av tidigare forskningar kommer studien även belysa vilka problematik som uppstår vid utslussning. För att förstå flickornas verklighetsuppfattning har studien tagit hänsyn till två teorier. System teori som förklarar hur något kan påverka något annat utifrån olika system och social konstruktivism som förklarar att människor kan se på verkligenheten på olika sätt. Resultat visar på att myndigheter så som socialtjänsten och SiS behöver förbättra barnets rätt till delaktighet, ge tydligare information om deras rättigheter och prioritera flickornas återanpassning. När man som myndighet arbetar med individer som befinner sig i sin utvecklingsfas bör man ta hänsyn till vilka effekter detta skapar efter tvångsvård och vid utslussning, ur ett långsiktigt perspektiv. För att uppnå bästa resultat behöver myndigheternas rollspel och ansvarsfördelning vara tydliga och sträva efter ett och samma mål, flickornas tillvaro i institutionen och samhället.

Samhällsomhändertagna unga är en utsatt grupp i samhället, särskilt ungdomar placerade på Statens Institutionsstyrelse (SiS) som bedriver tvångsvård för ungdomar med allvarlig psykosocial problematik. Dessa elever har upplevt långvariga skolmisslyckanden men börjar oftast lyckas i skolan på SiS. En fungerande skolgång är en oerhört viktig skyddsfaktor för att undvika social exkludering varför jag i denna studie undersöker hur man inom SiS arbetar för att eleverna skall nå långsiktig skolframgång. Därtill identifieras framgångsfaktorer och hinder.Forskning visar att elevgruppen har många och stora problem vilka försvårar skolframgång men även att de kan lyckas men då med rätt stöd, med samverkan och genom att lära att de kan lära och hur de lär. Stora hinder på samhällsnivå framkommer i forskning (t.ex. bristande utbildning för alla involverade, bristande stöd och låga studiemässiga förväntningar) varför ett perspektivskifte behövs.Studien, som har en sociokulturell bas, är en kvalitativ intervjustudie där datan bearbetats genom tematisk analys. Resultaten visar att informanterna gör ett viktigt jobb med att grunda för skolframgång både studiemässigt och socialt genom att bryta skolmotståndet och vända skoltrenden. Detta görs via bemötande, relation, och en flexibel individanpassad skolorganisation där eleverna får lyckas och fokusera på grundläggande kunskaper och färdigheter vilka är centrala för att klara skola och studier. Vid flytt betonas vikten av gedigna överlämningar. Försvårande faktorer kommer efter flytt och ligger utanför det som man inom SiS kan påverka. Dessa handlar om svårigheter att ge samma stöd som på SiS, frekventa skolbyten, bristande samverkan, bristande stöttning och låga studiemässiga förväntningar.Slutsatsen dras att man i SiS skola gör så gott man kan med den tid man har med fokus på att lägga en grund, men på grund av korta placeringar hinner inte kunskaper och färdigheter cementeras utan måste tas vidare till nästa skola, något som ofta brister. För att göra skillnad på riktigt behövs ett perspektivskifte med högre prioritet och mer fokus på skolgången för samhällsplacerade ungdomar.

No description available.

Studien utgår från den Kompetensförsörjningsplan (bilaga 1) som Statens institutionsstyrelse (SiS) tagit fram efter ett regeringsbeslut 2021 (S2021/02861). Kompetensförsörjningsplanen är en strategi för att säkerställa rätt kompetens på rätt plats inom organisationen. Den förväntas därmed kunna bidra till att bemöta den kritik som legat till grund för regeringsbeslutet och i förlängningen kunna skapa en tryggare vård, bättre arbetsmiljö och högre säkerhet, samt klara de etiska krav som lyfts på hur verksamheten bör bedriva sin vård. En kunskapsöversikt undersöker innehåll och relevans, samt implementeringen av planen. Då tidigare forskning på implementering inom SiS saknas, redovisar studien relevant forskning kopplad till ämnet för att belysa förutsättningar och framgångsfaktorer. De teoretiska utgångspunkterna som används för att strukturera upp och analysera innehållet i kompetensförsörjningsplanen är programteori. ARUBA modellen som SiS valt som strategi för utvecklingsarbetet är därför grunden för hur vi använder programteorin, samt hur vi semistrukturerat de kvalitativa intervjuerna vi genomförde med personal inom SiS. För att förklara de inverkande faktorerna för implementering i stort, samt de specifika förutsättningar som SiS organisation har, använder vi organisationsteori och implementeringsteori. Vår slutsats är att flera delar av SiS fungerar väl och de har ambitionen samt en del förutsättningar för att åtgärda utmaningar som uppkommer. Dock finns det förbättringsområden inom delar av implementering, uppföljning och utvärdering. Vi menar att om myndigheten mobiliserar sig inom detta område skulle det öka förutsättningarna för implementeringen av kompetensförsörjningsplanen samt för framtida implementering av utvecklingsarbete. Genom normerade metoder och centraliserad styrning av utvecklingsarbetet skulle det öka enhetligheten som myndighet.

SammanfattningAndersson, Helen (2018). Plats för förändring – en studie om Statens institutionsstyrelse och specialpedagogiken (Place for Change- a Study of The Swedish National Board of Institutional Care and Special Education). Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet.Förväntat kunskapsbidragStudien är av intresse då det inte finns någon tidigare forskning kring detta ämnesval inom Statens institutionsstyrelse (SiS). Mycket av den forskning som gjorts på SiS har fokus på behandling medan skolverksamheten inom SiS fortfarande är ett relativt outforskat område. Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om rektorernas, specialpedagogernas och speciallärarnas tankar om den specialpedagogik som bedrivs på SiS skolor samt att ta tillvara på respondenternas svar för att vidareutveckla skolverksamheten. Frågeställningar är vilka förväntningar specialpedagogerna/ speciallärarna och rektorerna uttrycker om det special-pedagogiska uppdraget och hur kompetensen tas tillvara samt hur detta förhåller sig till examensmålen för specialpedagogutbildningen. TeoriSystemteori har valts som teoretisk utgångspunkt. Teorin betraktar inte människan ur ett individuellt perspektiv utan ser hen som en del i ett system. Inom systemet, t.ex. SiS-skola, sker hela tiden en växelvis påverkan på alla som finns i det. Med systemteorin tydliggörs nivåerna som samverkar med varandra. Teorin lämpar sig väl i studien av SiS-skolor. Inom SiS organisation arbetar och samverkar många olika professioner på olika nivåer.MetodValet av metod föll dels på intervjuer med två rektorer samt två empiriska undersökningar som innebar insamling, bearbetning och analys av data från två olika frågeformulär riktade till rektorer och specialpedagoger/speciallärare inom SiS. Denna empiriska undersökning, bestående av både en kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod, genomfördes med hjälp av frågor med möjlighet till fritextsvar på en del av frågeställningarna.ResultatNågra av de mindre institutionerna hade inte tillgång till specialpedagogisk kompetens. Specialpedagogerna/ speciallärarna som var anställda inom SiS uppgav att större delen av arbetstiden (ca 54 %) ägnades åt undervisning av elever. Detta stämmer tämligen väl överens med tidigare gjorda undersökningar på andra skolor. Kartläggning i form av utredningar, upprättande av åtgärdsprogram och dokumentation ägnades ca 15 % av arbetstiden. På drygt hälften av institutionerna arrangerades handledning som antingen ingick i specialpedagogens uppdrag eller anlitades externa handledare. De institutioner som deltog i kompetensutvecklingsinsatsen ”Specialpedagogik för lärande” ansåg att ett ökat kollegialt lärande, samverkan och reflektion över det egna lärandet var de värdefullaste bidragen. Ledare för utvecklingsinsatsen var specialpedagogen. Flertalet specialpedagoger/ speciallärare ansåg att det var mycket viktigt att arbeta med skolutveckling, förebyggande skolproblematik och att hjälpa barn och unga/ vuxna i utsatta situationer. Vad som läggs in i begreppet skolutveckling har stor betydelse för resultatet. Sko-lutveckling ansåg specialpedagogerna/ speciallärarna ägnades liten tid. Ett utvecklingsområde som både rektorer och specialpedagoger/ speciallärare uppgav var det pågående arbetet med att utveckla elevhälsan inom SiS. Det fanns ett upplevt behov av en ökad samsyn kring SiS-skola för alla professioner på in-stitutionerna. Specialpedagogiska implikationerSamarbetets betydelse och det kollegiala lärandet är ett återkommande tema hos rektorerna, specialpedagogerna och speciallärarna i studien. Behandlingsassistenterna är en slags ställföreträdande förälder för ungdomarna under vistelsetiden på SiS. Genom att öka den specialpedagogiska kompetensen för all personal på SiS fås ett värdefullt gemensamt förhållningssätt till elevernas skolgång på SiS.

Varje år placeras cirka 1000 barn och ungdomar på något av (SiS) Statensinstitutionsstyrelse särskilda ungdomshem. Merparten av ungdomarna har en problematisk skolbakgrund och deras framtid är oklar. Forskning visar att framgång i skolan har en skyddande effekt, speciellt för socialt utsatta ungdomar. Tillgången tillstudie- och yrkesvägledning är en förutsättning för hur väl eleverna utvecklar förmågan att samla, analysera och organisera information relaterad till sina studie- och yrkesmässiga livsövergångar. Den tidigare forskningen belyser även vikten av en god relationen mellan behandlare och placerade ungdomar. Det kan dock vara en utmaning för studie- och yrkesvägledaren att bygga en relation till ungdomar som präglas av svek från vuxenvärlden. Vägledande insatser kan därav vara avgörande för hur deras framtidformas. Syftet med examensarbetet är bidra till en ökad förståelse för hur det vägledningsinrktade arbetet med placerade barn och ungdomar inom (SiS) Statensinstitutionsstyrelse särskilda ungdomshem ser ut, genom att använda följande frågeställning: Vad och hur berättar yrkesverksamma studie- och yrkesvägledarna om sitt arbete inom (SiS) Statens institutionsstyrelse särskilda ungdomshem? Vägledarnas berättelser lyfter hur arbetet påverkas av hur länge ungdomen är placerad, och hur samtalen påverkas av ungdomens bakgrund med hänvisningar till missbruk och kriminalitet. Genom att synliggöra studie- och yrkesvägledarnas livsvärld igenomberättelser, och samtidigt belysa den tidigare forskningen så skapas en tydligare bild av utvecklingsområden inom vägledningsarbetet med placerade ungdomar. Examensarbetet kan därav användas som en kartläggande grund för fortsatt forskning inom vägledningsarbetet med institutionaliserad barn och unga.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. Kartläggning av NO-undervisningen på fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med examensarbetet är att få en ökad kunskap om hur NO-undervisningen på institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag på hur man kan utveckla NO-undervisningen på institutionerna. Den här undersökningen är baserad på djupintervjuer med fyra informanter som arbetar på var sin institution inom SiS i Södra regionen. Som kompletterande metod har observationer använts. Resultatet av undersökningen är att NO-undervisning finns, men den varierar. Orsakerna bakom variationerna är otillräckliga resurser inom organisationen. Hit räknas bristen på behöriga NO-lärare, för få lärare samt begränsad och snäv planeringstid. Även inställningen hos delar av den pedagogiska personalen gentemot NO-ämnena spelar stor roll. Varierande form av NO-undervisning existerar, utvecklingsmöjligheterna är påtagliga och viktigast av allt är att viljan att utvecklas hos lärarna inom Statens institutionsstyrelse är substantiell.

Varje år kommer ungefär 1100 ungdomar till Statens institutionsstyrelse när de frivilliga insatserna för vård och behandling inte ansetts varit tillräckliga. En placering på en låst enhet inom SiS förutsätter ett beslut om vård enligt LVU §§3 eller 6 och/eller har dömts till LSU. Sedan 2003 ger SiS årligen ut en bok, där placerade ungdomar får möjlighet att skriva en valfri text där många unga väljer att skriva om tiden på institutionen eller hur de hamnade där. Denna uppsats är en textanalys av ungdomarnas egna texter i syfte att belysa hur tvångsvårdade unga beskriver sina livserfarenheter och sin upplevelse av tillvaron på en institution. Den här uppsatsen belyser hur ungdomarna uppfattar sin situation med hjälp av Goffmans teori om stigma och totala institutionen, samt med hjälp av Bowlby och Ainsworth anknytningsteori. De unga upplever att de saknar makt över sina liv, de upplever att de saknar egen kontroll, samtidigt som de är utlämnade åt sig själva. Det börjar oftast med fel umgänge som kan leda till en start med droger eller kriminella handlingar. Det är vanligt förekommande att ungdomarna blir sexuellt utnyttjade redan i tidig barndom, i vissa fall av en närstående. Många av ungdomarna har hunnit uppleva mycket i en tidig ålder. En familj med bristande tillsyn eller mycket föräldrakonflikter är en riskfaktor. Det är vanligt förekommande att samhället ser de unga som en risk för både omgivningen och för sig själva. Studien är viktig för socialt arbete eftersom det är många olika aktörer som är delaktiga i ungdomarnas liv när de placeras på ett särskilt ungdomshem. Det är viktigt för socialt arbete att man aldrig glömmer hur svårt det kan vara för barnet som är i situationen att eventuellt tas ifrån sin familj och placeras på en institution. / Each year, about 1,100 young people come to the State Institution Board when the voluntary efforts for care and treatment have not been successful. A placement on a locked unit within SiS requires a decision on care according to LVU or LSU. Since 2003, SiS has published a book, where placed youths have the opportunity to write a text about things that is important for them to share, for example about their time at the institution or how they ended up inside. The essay is a text analysis of young people´s own texts with the aim of illustrating how forced young people describe their life experiences and their experience of being inside an institution. This essay illustrates how young people perceive their situation with the help of Goffman's theory of stigma and the overall institution, and with the help of Bowlby and Ainsworth attachment theory. The youths feel that they lack control over their lives, they feel that they lack self-control, at the same time that they are left to themselves. It usually starts with interacting with the wrong people and may lead to drug addiction and criminal behavior. It is common for young people to be sexually abused as early as childhood, in some cases by a close relative. Many of the youths have had to experience a lot at an early age. A family with inadequate supervision or a lot of parental conflicts is a risk factor. It is common for society to see young people as a risk to both themselves and the surroundings. The study is important for social work because there are many different actors who are involved in young people’s lives when they are placed in a Juvenile institution. It is important for social work that you never forget how difficult it can be for the child who is in the situation to possibly be taken away from his or her family and placed inside an institution.