The purpose of this study is tounderstand the approach that the staff who works in the aftercare for juvenileoffenders have to the organizational structure in the organization they workin. SiS is the authority which is taking care of the juvenile offenders if theybeen sentence to closed youth institutional care, when they are done it is thesocial service were the adolescent live which is responsible for the aftercare.This is decided by the law since 1999, if a young person between 15 and 17commit a serious crime, they can be sentenced to closed youth institutionalcare. The interest for this study was the aftercare and what possibleparticipant was involved in the aftercare for this young people. By looking upearlier research in the area and doing six different interviews with bothsocial workers, staff on the SiS-institution and an organization for ex convictthe purpose was examines. To analyze the interviews the theory called newinstitutionalism was used. The study shows that aftercare is individual and notall of these young people need aftercare but if it is going to work the firstcondition is that the adolescent him/herself want to have support by socialservice. Another condition is that SiS and social service have a goodcooperation with each other, the adolescent, the family and other importantparticipant. Everything in the care for these young people has to be individualbecause no one is the same, everyone has their own needs and limits. The studyalso shows that the staff has a different approach to the organizationalstructure, depending on which organization they work in and what position theyhave in the organization. The most common approach in this study was that theyhave to do their job to fix these young people, but they always have tostruggle to that fact that it is other people who set the law and the rulesthat they are going work from.

<p>Sluten ungdomsvård infördes som påföljd för unga lagöverträdare 1999. Påföljden ersatte till stor del möjligheten att döma ungdomar till fängelse. 30 ungdomar som genomfört verkställigheten av sluten ungdomsvård tvångsomhändertogs direkt efteråt. Individen går då från straffrätt till socialrätt. Ingen tidigare forskning har genomförts kring denna övergång. Uppsatsens syfte var att klargöra och jämföra de olika lagstiftningarna. Syftet var vidare att undersöka hur personal på ungdomshemmen arbetar med och hanterar de svårigheter som kan uppstå då ungdomarna går från sluten ungdomsvård till socialvård. Uppsatsen är en rättsligt inriktad kvalitativ studie. Lagtext, förarbeten och betänkanden har studerats och därefter kompletterats med intervjuer med personal på ungdomshemmen. Studien visade att det finns grundläggande skillnader i de två olika lagstiftningarna, men att de påminner om varandra i verkställigheten. Resultaten visade vidare att behandlingspersonalen upplever svårigheter med övergången från sluten ungdomsvård till tvångsvård. Resultaten analyserades utifrån sociologiska teorier som satte forskningsproblemet i ett samhälleligt perspektiv. Utifrån Foucaults teorier kan övergången ses som en förlängning av straffet. Garland resonerar kring hur andra aktörer inlemmats i det straffande systemet. Studien har visat att socialrätten kan ses som ett exempel på detta.</p>

Sluten ungdomsvård infördes som påföljd för unga lagöverträdare 1999. Påföljden ersatte till stor del möjligheten att döma ungdomar till fängelse. 30 ungdomar som genomfört verkställigheten av sluten ungdomsvård tvångsomhändertogs direkt efteråt. Individen går då från straffrätt till socialrätt. Ingen tidigare forskning har genomförts kring denna övergång. Uppsatsens syfte var att klargöra och jämföra de olika lagstiftningarna. Syftet var vidare att undersöka hur personal på ungdomshemmen arbetar med och hanterar de svårigheter som kan uppstå då ungdomarna går från sluten ungdomsvård till socialvård. Uppsatsen är en rättsligt inriktad kvalitativ studie. Lagtext, förarbeten och betänkanden har studerats och därefter kompletterats med intervjuer med personal på ungdomshemmen. Studien visade att det finns grundläggande skillnader i de två olika lagstiftningarna, men att de påminner om varandra i verkställigheten. Resultaten visade vidare att behandlingspersonalen upplever svårigheter med övergången från sluten ungdomsvård till tvångsvård. Resultaten analyserades utifrån sociologiska teorier som satte forskningsproblemet i ett samhälleligt perspektiv. Utifrån Foucaults teorier kan övergången ses som en förlängning av straffet. Garland resonerar kring hur andra aktörer inlemmats i det straffande systemet. Studien har visat att socialrätten kan ses som ett exempel på detta.

<p>Syftet med studien var att få en förståelse för hur ungdomar dömda till sluten ungdomsvård uppfattar sig själva och hur institutionstiden påverkar deras självuppfattning. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och det teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation (Mead, 1977 & Berger & Luckmann, 1979), Stämpling och avvikelse (Becker, 1991) samt Totalainstitutioner (Goffman, 1961). Studien bygger på kvalitativa semistruktureradeintervjuer med fem ungdomar dömda till sluten ungdomsvård och som vid intervjutillfället avtjänade sina straff på ett av Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Slutsatser som kunde dras av studien var att ungdomarna upplevde sig som avvikande och var rädda för att stämplas som avvikare efter sin tid på institutionen. Vidare upplevde ungdomarna att de förändrats under tiden på institutionen och att de övriga intagna var viktiga för ungdomarnas välbefinnande.</p>

Syftet med studien var att få en förståelse för hur ungdomar dömda till sluten ungdomsvård uppfattar sig själva och hur institutionstiden påverkar deras självuppfattning. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och det teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation (Mead, 1977 &amp; Berger &amp; Luckmann, 1979), Stämpling och avvikelse (Becker, 1991) samt Totalainstitutioner (Goffman, 1961). Studien bygger på kvalitativa semistruktureradeintervjuer med fem ungdomar dömda till sluten ungdomsvård och som vid intervjutillfället avtjänade sina straff på ett av Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Slutsatser som kunde dras av studien var att ungdomarna upplevde sig som avvikande och var rädda för att stämplas som avvikare efter sin tid på institutionen. Vidare upplevde ungdomarna att de förändrats under tiden på institutionen och att de övriga intagna var viktiga för ungdomarnas välbefinnande.

Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle. Uppsatsen tar även upp sluten ungdomsvård och hur straff och behandlig förenas på institutionerna. De resultat som framkommer i uppsatsen är att de behandlingsmetoder som visat sig vara effektiva för gruppen unga lagöverträdare är Kognitiv beteendeterapi baserade program och familjebaserade insatser. De insatser som visats fungera bättre än andra utmärks genom att de inriktar sig på att påverka den unges sätt att tänka, känna och bete sig. Det innebär att det är mer effektivt att ge den unge någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd. Uppsatsen visar även en utveckling av olika slags påföljder för unga lagöverträdare eftersom olika straffteorier har tillämpats genom tiden. Samt hur samhällets åtgärder för unga lagöverträdare förändrats. / Young and thoughtless is a literature which deals with penalties for young offenders. It gives an overview of the current system of sanctions and to history in the legislation and measures relating to young offenders in Sweden. The purpose of this paper is to examine how our society handles young offenders. Why does our system of penalties the way they do? The focus of the work lies in the development of the sanctions and that it has moved from criminal to a more treatment-oriented society. The essay also takes up secure youth and how punishment and treatment united in institutions. The results obtained in the paper is that the methods of treatment proved effective for the group of young offenders is cognitive-behavioral therapy-based programs and family-based interventions. The actions demonstrated work better than others, characterized by the focus on to influence the young person's way of thinking, feeling and behaving. That means it is more effective to give the kids some type of skilled therapy beyond a legal sanction. The essay also shows a development of different types of sanctions for young offenders because various criminal theories have been applied through time. And how society measures for young offenders has changed.

Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle. Uppsatsen tar även upp sluten ungdomsvård och hur straff och behandlig förenas på institutionerna. De resultat som framkommer i uppsatsen är att de behandlingsmetoder som visat sig vara effektiva för gruppen unga lagöverträdare är Kognitiv beteendeterapi baserade program och familjebaserade insatser. De insatser som visats fungera bättre än andra utmärks genom att de inriktar sig på att påverka den unges sätt att tänka, känna och bete sig. Det innebär att det är mer effektivt att ge den unge någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd. Uppsatsen visar även en utveckling av olika slags påföljder för unga lagöverträdare eftersom olika straffteorier har tillämpats genom tiden. Samt hur samhällets åtgärder för unga lagöverträdare förändrats.

Sverige står inför en reform inom det straffrättsliga påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Regeringen har meddelat att sluten ungdomsvård som påföljd ska tas bort ur det svenska påföljdssystemet och ersättas med ungdomsfängelser med Kriminalvården som verkställande myndighet. Syftet med studien var att, utifrån ett barnperspektiv, studera de motiveringar som återfinns i regeringsdokument som föranledde sluten ungdomsvård respektive ungdomsfängelser i Sverige. Studien är en dokumentstudie där riktad innehållsanalys har använts som analysmetod. Materialet som analyserats består av regeringsdokument från Statens offentliga utredningar samt propositioner, som behandlar införandet av sluten ungdomsvård respektive förslag på införandet av ungdomsfängelse. Två teoretiska binära begrepp "det farliga barnet" och "barn i fara" med hemvist i Donzelots (1979) teori, samt barnkonventionen och nyliberalism utgör teoretiska ramverk i denna uppsats. Studien identifierar sex huvudsakliga teman bestående av motiveringar för införandet av ungdomsfängelser. Dessa sex teman utgör också utgångspunkten för analys av regeringsdokumenten som föranlett sluten ungdomsvård. De teman som identifierats är följande: Samhällsskydd, särskiljande mellan vård och straff, flexibilitet kring åldersstruktur, tillräckligt ingripande reaktioner, SiS förutsättningar samt Kriminalvårdens förutsättningar. Denna uppsats illustrerar hur perspektivet “barn i fara” i högre grad genomsyrar de regeringsdokument som föranlett sluten ungdomsvård medan “det farliga barnet” framträder mer i motiveringarna för införandet av ungdomsfängelser. Utvecklingen kan förstås i relation till nyliberalism genom det ökade fokuset på barns individuella ansvar för sina handlingar. Barnkonventionen får en omfattande plats i regeringsdokumentet med förslag om att införa ungdomsfängelser till skillnad från de regeringsdokument som föranledde sluten ungdomsvård där barnkonventionen får mer begränsad plats. Baserat på utredningsförslaget om ungdomsfängelser visar vår studie på områden där barnkonventionen inte kommer att kunna efterlevas.

<p>The intention of this study was to examine the interaction between authorities. More specifically it had a purpose to look at the ongoing cooperation between social workers and staff of special homes of closed institutional youth care. The sanction system for young offenders’ reform of 1999 where young people between the ages of 15-17 who have committed serious crimes, can be sentenced to secure institutional treatment instead of prison, aims to counteract the harm which can result from a stay in prison. The social welfare board in the young person´s local authority and the national board of institutional care shall cooperate during the youth’s placement at the special home of closed institutional youth care. This study was based on eight qualitative interviews with social workers chosen randomly from all over Sweden and staff members from different special homes of closed institutional youth care. To interpret the material we have been using theory of collaboration and cooperation of Danermark and Kullberg. We have also used earlier studies within the area. The study has resulted that the social welfare board are more satisfied with the corporation than the national board of institutional care are. The study also shows that there has been an improvement. Significant reasons for this result has proved to be; the two different employers with different mission statement who are cooperating, unclear guidelines and the lack of knowledge within in the social services. Today there’s an ongoing cooperation that needs to be developed.</p>

The intention of this study was to examine the interaction between authorities. More specifically it had a purpose to look at the ongoing cooperation between social workers and staff of special homes of closed institutional youth care. The sanction system for young offenders’ reform of 1999 where young people between the ages of 15-17 who have committed serious crimes, can be sentenced to secure institutional treatment instead of prison, aims to counteract the harm which can result from a stay in prison. The social welfare board in the young person´s local authority and the national board of institutional care shall cooperate during the youth’s placement at the special home of closed institutional youth care. This study was based on eight qualitative interviews with social workers chosen randomly from all over Sweden and staff members from different special homes of closed institutional youth care. To interpret the material we have been using theory of collaboration and cooperation of Danermark and Kullberg. We have also used earlier studies within the area. The study has resulted that the social welfare board are more satisfied with the corporation than the national board of institutional care are. The study also shows that there has been an improvement. Significant reasons for this result has proved to be; the two different employers with different mission statement who are cooperating, unclear guidelines and the lack of knowledge within in the social services. Today there’s an ongoing cooperation that needs to be developed.