Särbehandlingen av unga lagöverträdare har sedan lång tid varit en djupt förankrad del av det svenska straff- och påföljdssystemet. Grunden för denna särbehandling torde föranledas av ett flertal olika bakomliggande motiv, däribland bestraffningsideologiska hänseenden och forskning avseende unga individers psykologiska och neurologiska utveckling. Mot bakgrund av dessa bakomliggande motiv förefaller det tydligt att diskrepansen mellan en fullt utvecklad vuxen i förhållande till lagöverträdare i åldrarna 15–20 år är förhållandevis stor. Obeaktat detta valde regeringen ändock att under 2022 slopa ungdomsreduktionen för individer i åldrarna 18–20 år i samband med allvarlig brottslighet. Skälen bakom denna lagändring anfördes vara den alltmer eskalerande, grova gängbrottsligheten som idag pryder förstasidorna på svenska tidningar samt som debatteras flitigt i media. Motiveringen till detta slopande grundar sig inte i vare sig forskning eller empiriskt och erfarenhetsbaserat underlag. Utifrån bestraffningsideologiska hänseenden talade vidare mycket emot en sådan lagändring. Vidare ansågs det från flertalet håll att en sådan lagändring inte borde vidtas. Regeringen menade dock att vikten av att påföljder tydligt och proportionerligt följer av straffets svårhet är en viktig kugge för att inte underminera straffsystemets trovärdighet och legitimitet. Trots att lagändringen bemöttes av mycket kritik, samt till stor del saknade stöd utifrån bestraffningsideologiska hänseenden, utifrån forskning samt utifrån empiriskt och erfarenhetsbaserat underlag, tillsatte regeringen i juni 2023 ett utredningsuppdrag med avsikten att undersöka vidare förändringar på området unga lagöverträdare. Utredningsuppdraget ämnar undersöka om ungdomsreduktionen för 18–20 åringar helt ska slopas. Vidare ämnar utredningsuppdraget se över möjligheterna att inskränka ungdomsreduktionen för 15–17 åringar. Regeringen motiverade utredningsuppdraget med att de ändringar som företagits genom lagändringen 2022 för 18–20 åringar inte varit tillräckligt långtgående. Regeringen menade även att åldern 18 år i Sverige föranleder att individen behandlas som en vuxen i flertalet andra avseenden, varför det förefaller lämpligt att till fullo straffrättsligt behandlas som övriga vuxna. Vidare anfördes för individerna i åldern 15–17 år att det nuvarande straff- och påföljdssystemet lägger alltför stor vikt vid ålder, vilket föranleder dels att brottets allvarlighet inte proportionerligt återspeglas vid påföljdsvalet, dels att den unges omognad sätts framför andra i samhället viktiga intressen. Resultatet av detta torde enligt regeringen innebära att straffsystemets legitimitet och trovärdighet undermineras. Mot bakgrund av den kritik som riktades mot 2022 års lagändring förefaller det anmärkningsvärt att regeringen nu ämnar vidare undersöka förändringar på området unga lagöverträdare. Arbetet ämnar att utifrån en rättsdogmatisk metod redogöra för särbehandlingen av unga lagöverträdare. Metoden kommer vidare kompletteras av en rättsanalytisk metod. Arbetet genomsyras även av ett rättspolitiskt metodval mot bakgrund av arbetets samhällsaktualitet. Uppsatsen når slutsatsen att det utifrån de bakomliggande motiv som föranleder särbehandling av unga lagöverträdare saknas anledning att ändra befintligt regelverk. Uppsatsen konstaterar även att det svenska rättssystemet genomgår ett straffrättsligt fokusskifte till följd av den allt grövre brottsligheten i samhället.

The topic of this thesis relates to the equity factor advanced age which is set forth in Section 5.2 of Chapter 29 of the Swedish Penal Code. According to this equity factor, the court shall give reasonable consideration when determining the appropriate punishment to whether the accused in consequence of advanced age would suffer unreasonable hardship by a punishment imposed in accordance with the penal value of the crime.[1] If the court reaches the conclusion that this might be the case, the sentence should be mitigated. This mitigation can happen either through reducing the sanction or by choosing a less intervening punishment than prison, according to Section 4 in Chapter 30 of the Swedish Penal Code. When deciding what an appropriate punishment should be due to the advanced age, the court also has to take some other circumstances into account, such as whether it is a matter of recidivism, if the crime is considered to be of a special type and if the penal value is high or low. The purpose of this thesis is to establish when and how the court should consider an accused’s advanced age. Furthermore, the thesis also aims to establish why advanced age is a mitigating circumstance when deciding within the Swedish penal system. To achieve with answering this, the essay accounts for all the, according to established law, different circumstances which influence the possibility to take the criminal offender’s high age into account, to establish what is the law. The analysis is conducted through the application of a legal dogmatic approach. To fully examine the equity factor advanced age the thesis describes the course of action which the court has to follow when determining punishment and the choice of sanction. It also describes and analyzes the regulation of equity factors and why they are considered when determining a punishment or choosing a sanction.  Furthermore, there are several elements regarding the equity factor advanced age which are not stated in the law. Because of this, the thesis analyzes how the regulation of this equity factor, considering what has been accounted to be established as the law, might influence the mitigation in cases where the law is indefinite. Because of this, the thesis also contains an analysis about why this is the case and how these questions might be answered. [1] The translation has been made in accordance with ‘Ds 1999:36’.

Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle. Uppsatsen tar även upp sluten ungdomsvård och hur straff och behandlig förenas på institutionerna. De resultat som framkommer i uppsatsen är att de behandlingsmetoder som visat sig vara effektiva för gruppen unga lagöverträdare är Kognitiv beteendeterapi baserade program och familjebaserade insatser. De insatser som visats fungera bättre än andra utmärks genom att de inriktar sig på att påverka den unges sätt att tänka, känna och bete sig. Det innebär att det är mer effektivt att ge den unge någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd. Uppsatsen visar även en utveckling av olika slags påföljder för unga lagöverträdare eftersom olika straffteorier har tillämpats genom tiden. Samt hur samhällets åtgärder för unga lagöverträdare förändrats. / Young and thoughtless is a literature which deals with penalties for young offenders. It gives an overview of the current system of sanctions and to history in the legislation and measures relating to young offenders in Sweden. The purpose of this paper is to examine how our society handles young offenders. Why does our system of penalties the way they do? The focus of the work lies in the development of the sanctions and that it has moved from criminal to a more treatment-oriented society. The essay also takes up secure youth and how punishment and treatment united in institutions. The results obtained in the paper is that the methods of treatment proved effective for the group of young offenders is cognitive-behavioral therapy-based programs and family-based interventions. The actions demonstrated work better than others, characterized by the focus on to influence the young person's way of thinking, feeling and behaving. That means it is more effective to give the kids some type of skilled therapy beyond a legal sanction. The essay also shows a development of different types of sanctions for young offenders because various criminal theories have been applied through time. And how society measures for young offenders has changed.

Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle. Uppsatsen tar även upp sluten ungdomsvård och hur straff och behandlig förenas på institutionerna. De resultat som framkommer i uppsatsen är att de behandlingsmetoder som visat sig vara effektiva för gruppen unga lagöverträdare är Kognitiv beteendeterapi baserade program och familjebaserade insatser. De insatser som visats fungera bättre än andra utmärks genom att de inriktar sig på att påverka den unges sätt att tänka, känna och bete sig. Det innebär att det är mer effektivt att ge den unge någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd. Uppsatsen visar även en utveckling av olika slags påföljder för unga lagöverträdare eftersom olika straffteorier har tillämpats genom tiden. Samt hur samhällets åtgärder för unga lagöverträdare förändrats.