No description available.

No description available.

I dagsläget kan enligt den svenska rättsordningen en skattskyldig på samma grund påföras skattetillägg och lagföras för någon form av skattebrott utan att dubbelbestraffning anses föreligga. Såväl den svenska lagstiftningen som Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna innehåller förbud mot dubbelbestraffning. Under flera decennier har till Europadomstolen förts mål som behandlar dubbelbestraffning och domstolen har framarbetat flera metoder att använda vid bedömningen av om ett förfarande strider mot dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen. Den 10 februari 2009 meddelade domstolen dom i målet Zolotukhin mot Ryssland. Domen meddelades i stor kammare och domstolen uttryckte att den såg ett behov av att förtydliga hur bedömningen skulle ske. I och med denna dom tog diskussionerna kring den svenska ordningens förenlighet med Europakonventionen fart. I Norge motsvarar sanktionssystem på skatteområdet i stor utsträckning det svenska. Regeringen har där lämnat ett förslag om förändring av lagstiftningen då Høyesterett funnit att den norska rättsordningen strider mot Europakonventionen. Mot denna bakgrund avser författaren att utreda huruvida den svenska rättsordningen på skatteområdet strider mot Europakonventionen samt om det finns ett behov av ny svensk lagstiftning och vilka huvuddrag denna i sådana fall skulle innehålla. Författarens slutsats är att rättsläget har förändrats i och med Zolotukhin-domen och att det, som framgår av domen, är huruvida de faktiska omständigheterna är identiska eller i det närmaste identiska som ska vara avgörande för bedömningen. Med anledning av detta anser författaren att det svenska sanktionssystemet på skatteområdet strider mot Europakonventionen och att det därmed finns ett behov av en ny lagstiftning på området. För att uppnå en rättsordning som är rättssäker och i enlighet med Europakonventionen samtidigt som påföljdernas straffmässiga och preventiva effekt upprätthålls anser författaren att utformningen av en ny lagstiftning bör utvecklas i likhet med det norska förslaget. Skatteverket ska, utifrån tydliga riktlinjer, bedöma huruvida rekvisiten för skattebrott är uppfyllda och, om det finner att så är fallet, överlämna ärendet till polisen för väckande av åtal. Om Skatteverket inte anser att det rör sig om grov vårdslöshet eller uppsåt, eller om domstolen eller polisen inte instämmer i bedömningen och återför ärendet till skattemyndigheten, kan skattetillägg påföras. Påförande av skattetillägg bör inte vara möjligt på enbart objektiva grunder, dock ska tolkningen av de subjektiva omständigheterna göras restriktivt.

<p>I dagsläget kan enligt den svenska rättsordningen en skattskyldig på samma grund påföras skattetillägg och lagföras för någon form av skattebrott utan att dubbelbestraffning anses föreligga. Såväl den svenska lagstiftningen som Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna innehåller förbud mot dubbelbestraffning. Under flera decennier har till Europadomstolen förts mål som behandlar dubbelbestraffning och domstolen har framarbetat flera metoder att använda vid bedömningen av om ett förfarande strider mot dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen. Den 10 februari 2009 meddelade domstolen dom i målet Zolotukhin mot Ryssland. Domen meddelades i stor kammare och domstolen uttryckte att den såg ett behov av att förtydliga hur bedömningen skulle ske. I och med denna dom tog diskussionerna kring den svenska ordningens förenlighet med Europakonventionen fart. I Norge motsvarar sanktionssystem på skatteområdet i stor utsträckning det svenska. Regeringen har där lämnat ett förslag om förändring av lagstiftningen då Høyesterett funnit att den norska rättsordningen strider mot Europakonventionen. Mot denna bakgrund avser författaren att utreda huruvida den svenska rättsordningen på skatteområdet strider mot Europakonventionen samt om det finns ett behov av ny svensk lagstiftning och vilka huvuddrag denna i sådana fall skulle innehålla.</p><p>Författarens slutsats är att rättsläget har förändrats i och med Zolotukhin-domen och att det, som framgår av domen, är huruvida de faktiska omständigheterna är identiska eller i det närmaste identiska som ska vara avgörande för bedömningen. Med anledning av detta anser författaren att det svenska sanktionssystemet på skatteområdet strider mot Europakonventionen och att det därmed finns ett behov av en ny lagstiftning på området. För att uppnå en rättsordning som är rättssäker och i enlighet med Europakonventionen samtidigt som påföljdernas straffmässiga och preventiva effekt upprätthålls anser författaren att utformningen av en ny lagstiftning bör utvecklas i likhet med det norska förslaget. Skatteverket ska, utifrån tydliga riktlinjer, bedöma huruvida rekvisiten för skattebrott är uppfyllda och, om det finner att så är fallet, överlämna ärendet till polisen för väckande av åtal. Om Skatteverket inte anser att det rör sig om grov vårdslöshet eller uppsåt, eller om domstolen eller polisen inte instämmer i bedömningen och återför ärendet till skattemyndigheten, kan skattetillägg påföras. Påförande av skattetillägg bör inte vara möjligt på enbart objektiva grunder, dock ska tolkningen av de subjektiva omständigheterna göras restriktivt.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att studera brott och straff i Martin Widmarks och Helena Willis’ barndeckarserie om LasseMajas detektivbyrå för att undersöka vilka normer gällande kriminalitet och vilka didaktiska samt moraliska värderingar som verken kan sägas förmedla. För att tydliggöra seriens relation dels till deckargenren överlag, dels till den verklighet i vilken böckerna skrivs och läses görs jämförelser också med kriminaliteten i deckare för vuxna och med verklig brottsstatistik.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att utreda under vilka förutsättningar prisavdrag och hävning kan aktualiseras enligt KöpL. Dessutom ska CISG:s förutsättningar för prisavdrag och hävning utredas. En jämförelse mellan de sekundära påföljderna i KöpL och CISG har gjorts. I denna uppsats ligger tyngdpunkten på svensk rätt. För att fastställa gällande rätt och besvara frågorna har en traditionell rättsdogmatisk metod använts. Det innebär att de allmänt accepterade rättskällorna har analyserats. Uppsatsen har avslutats med en analyserande del. I den analyserande delen har frågan beträffande förutsättningar för prisavdrag och hävning enligt KöpL och CISG behandlats. I den analyserande delen har även en jämförelse mellan KöpL och CISG gjorts.

The purpose of this study is to provide an overview of the development of violent crime in the geographical area belonging to the district courts of Mellersta- and Västra Värends, as well as Växjö Magistrate´s Court, during the period 1960—1970. The questions addressed include: What was the demographic distribution among crime victims and perpetrators in terms of gender, age, possible alcohol influence during the crime, and the relationships between the victim and the perpetrator? To what extent were young people perpetrators? How have the number of judgements changed over time? How can crime history be utilized in high school education? The prime material used consists of judgements from court records, and the theoretical frameworks include social vulnerability, peer influence and socialization, among others. The method employed is primarily quantitative, with the results presented in tabular form. The study confirms previous research on violent crimes, revealing that the majority of those convicted or victimized by violence during the period were men. However, one woman faced charges of rape but was ultimately convicted for assault, a charge outside the scope of sexual offences. The highest average age (31,8 years), including both men and women was found in Växjö Magistrate´s Court and stood out in the study. Concerning youth offenders, the study revealed that in Västra Värends district court, the majority (36,6 %) were in the 15—20 age group. Alcohol emerged as a recurring factor in the study. Of the total cases in Mellersta Värends district court, 65,6 % were influenced by alcohol at the time of the defense. In conclusion, the study confirms that socialization, peer influence and alcohol played significant roles in shaping the characteristics of violent crimes during this period.

<p>Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys analysera fem tingsrättsdomar där kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rättsväsendet framställer de kvinnliga gärningsmännen utifrån ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var också att studera huruvida kvinnorna framställer sig på något av endera sätten. Våra teoretiska utgångspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet.</p><p>Resultatet av uppsatsen visar på att ett flertal av tingsrättsdomarna tenderade att fokusera på kringliggande omständigheter i de kvinnliga förövarnas liv istället för den brottsliga gärningen. De omständigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrätten ser kvinnorna som offer hellre än som gärningsmän. Resultatet visar också på att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framställa sina brottsliga gärningar utifrån att tillskriva sig själva vedertagna kvinnliga attribut.</p>

<p>The purpose with this essay has been to describe and understand why youth community service became a penalty in Sweden. The political discourse in which youth community service was established has been analyzed with Laclau & Mouffe´s discourse theory. A social constructivist onset and a discourse analysis were the methodological tools of the essay. The result is two folded. Youth community service was created to strengthen the constitutional state, combined with high beliefs of the social services competence. Furthermore the images of the youth offenders had an impact on the argumentation, as well as an ambition to keep the youths outside of the correctional treatment system. The evaluation ten years later showed good results from the new penalty, and wanted to increase the legal security for the youth offenders by making youth community service prescribed by law. The content as well as the intended group the penalty was designed for, has been changed a lot since 1997 when the idea was born.</p>

The purpose with this essay has been to describe and understand why youth community service became a penalty in Sweden. The political discourse in which youth community service was established has been analyzed with Laclau &amp; Mouffe´s discourse theory. A social constructivist onset and a discourse analysis were the methodological tools of the essay. The result is two folded. Youth community service was created to strengthen the constitutional state, combined with high beliefs of the social services competence. Furthermore the images of the youth offenders had an impact on the argumentation, as well as an ambition to keep the youths outside of the correctional treatment system. The evaluation ten years later showed good results from the new penalty, and wanted to increase the legal security for the youth offenders by making youth community service prescribed by law. The content as well as the intended group the penalty was designed for, has been changed a lot since 1997 when the idea was born.