I arbetet behandlas besiktningsklausuler vid fastighetsköp, vilka kan medtagas av parterna i köpehandlingen och som ger köparen rätt att genomföra besiktning av fastigheten efter köpet. Klausulen kan vidare föreskriva att köparen äger rätt att frånträda köpet eller rätt till prisavdrag för fel som upptäcks vid besiktningen. En klausul av det senare slaget kan utformas med eller utan en tröskel som anger att vissa fel måste föreligga för att klausulen ska kunna göras gällande. Besiktningsklausulen regleras inte uttryckligen i lagstiftningen och dess omnämnande i övriga rättskällor är sällsynta. Vidare har besiktningsklausuler med trösklar visat sig vara svåra att utforma vilket inte sällan orsakat tolkningssvårigheter för parterna. I arbetet utreds de lege lata avseende de olika typerna av besiktningsklausuler och det konstateras att besiktningsklausuler som stadgar om prisavdrag är tillåtna enligt 4 kap. 1 § jordabalken och besiktningsklausuler av återgångskaraktär enligt 3-4 §§. I arbetes analys konstateras inledningsvis att tillåtandet av besiktningsklausuler delvis motarbetar ändamålet med formkravet rörande fastighetsköp. Vidare konstateras att lagstiftningen avseende besiktningsklausuler av återgångskaraktär i viss utsträckning har en låg rättssäkerhet och rättseffektivitet, vilket medför höga kostnader för såväl parterna som samhället. Med anledning av detta diskuteras några förslag till lagändringar där det mest lämpliga anses vara införandet av ett andra stycke i 4 kap. 3 § jordabalken som gör besiktningsklausuler föremål för ett antal kriterier. Då det finns indikationer på att användandet av bristfälliga besiktningsklausuler håller på att minska konkluderas dock att någon lagändring inte bör vidtas i dagsläget, utan att det först bör utredas om dessa indikationer stämmer och om det i så fall rör sig om en tillfällig nedgång eller ej. / This paper concerns inspection clauses in real property, which may be included in the sales contract by the parties and which gives the buyer the right to inspect the property after the sale. The clause may state that the buyer can withdraw from the sale or obtain a price reduction for defects that are discovered during the inspection. A clause of the latter kind may be framed with or without a threshold that contains certain defects that must exist for the buyer to be able to invoke the clause. Inspection clauses are not explicitly regulated in the law and it is only scarcely mentioned in other legal sources. Furthermore the inspection clauses with thresholds have proven to be difficult to frame, which often have led to interpretation difficulties for the parties. The paper investigates the different kinds of inspection clauses de lege lata and establishes that price reduction clauses are allowed according to chapter 4 1 § jordabalken and regression clauses according to 3-4 §§. In the papers analysis it is initially established that the allowing of inspection clauses partly thwart the aim of the formal requirements regarding real property. Furthermore it is established that the law concerning the regression clauses to some extent has a low legal certainty and efficiency which entails high costs for both the parties and the society. Accordingly, some suggestions for law changes are discussed where the most appropriate one is deemed to be the adoption of a new rule in 3 §, which would make the inspection clause subject to certain criteria. However, since there are indications that suggests that the usage of inadequate inspection clauses is in decline, such a rule should not be adopted before further research about whether or not these indications are accurate and, if so, if it is just a temporary decline, have been made.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon skillnad i den abnormala avkastningen vid köp-och säljrekommendationer på aktier som finns noterade i Sverige och USA. Genomförande: En eventstudie genomfördes där den abnormala avkastningen, som uppstod till följd av köp- och säljrekommendationer, mättes från sex utvalda företag som är noterade i Sverige och USA. Resultaten för vardera land jämfördes för att undersöka i vilket land den abnormala avkastningen var störst. Studien utgick ifrån en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Avslutningsvis gjordes en hypotesprövning. Resultat: Resultaten visar att det är större abnormal avkastning vid köp-och säljrekommendationer i USA än i Sverige på en specifik aktie. Den abnormala avkastningen var störst vid säljrekommendationer. Resultaten har jämförts med tidigare forskning för att identifiera skillnader och likheter.

Handelsrestriktioner som innebär förbud att exportera vissa varor medför att köprättsliga förpliktelser inte kan fullgöras på det sätt som var tanken vid avtalsslutet. Några vanliga avtalsmässiga metoder för att hantera sådana situationer är att avtala om force majeure- och hardship-klausuler. Denna uppsats utreder vad som gäller enligt dispositiv rätt om parterna inte har hanterat frågan avtalsmässigt och avtalet alltså är ”tyst” om vad som ska gälla vid fullgörelsehindrande exportförbud. Uppsatsen utreder för det första om ett exportförbud har någon inverkan på köpavtalets civilrättsliga giltighet och för det andra om säljare kan befrias från sitt köprättsliga dröjsmålsansvar om ett exportförbud hindrar säljare från att fullgöra naturaförpliktelser. I undersökningen påvisas att ett beslut om exportförbud, oavsett totalförbud eller tillståndspliktig restriktion, troligtvis inte påverkar köpavtalets giltighet. En säljare ansvarar som utgångspunkt för det dröjsmål som till följd av exportförbudet uppstår, men detta gäller förmodligen inte om köparen i otillräcklig grad har medverkat vid en handläggning om exporttillstånd eller om köparen vid avtalsslutet känt till risken för kommande exportförbud. Det är oklart om en säljare kan befrias från fullgörelseansvar med stöd av CISG. Någon uttrycklig befrielsemöjlighet saknas, men mot bakgrund av i doktrinen framförda argument finns stöd för att befria säljaren från fullgörelseansvar i de fall exportförbudet anses utgöra en objektiv omöjlighet. Ett exportförbud torde utgöra fullgörelsehinder utom säljarens kontrollsfär. Befrielse från skadeståndsansvar förutsätter dock att säljaren vid avtalsslutet inte kunde förutse kommande exportförbud och att säljaren inte kunnat undvika eller övervinna fullgörelsehindret. Möjligheten att permanent befrias från dröjsmålsansvar, även efter att exportförbudet har upphört, verkar vara begränsad. För att i det enskilda fallet undvika tvivel kring det köprättsliga dröjsmålsansvaret bottnar uppsatsen i en allmän uppmaning till parter att i möjligaste mån uttryckligen hantera denna fråga inom ramen för köpavtalet.

Det finns olika strategier för företag att styra sitt sortiment och sortimentsstyrningen är av viktig betydelse för ett företags lönsamhet. Second-hand företag skiljer sig vanligtvis i sin sortimentsstyrning från hur man traditionellt sätt arbetar med att bygga upp ett sortiment. Det beror bland annat på att de oftast bygger upp sitt sortiment av skänkt gods vilket gör att de inte kan styra över sortimentets utseende på samma sätt som ett traditionellt företag kan. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur second-hand företag arbetar med sin sortimentsstyrning för att sedan sätta det i relation till det traditionella styrningssättet. Vi har valt att undersöka två olika second-hand företag, Emmaus Björkå, en ideell förening och Beyond Retro, ett vinstdrivande vintage företag som på olika sätt arbetar med att bygga upp sitt sortiment. Den teoretiska referensramen består främst av teorier ur Lönsamhet i butik (2010) som förklarar sortimentets uppbyggnad. Men även en del vetenskapliga artiklar som förklarar det traditionella sättet att styra ett sortiment så som Classification into levels for fashion apparel (2001). Vi har sammanställt det empiriska materialet om företagen genom att skriva om respektive företags sortimentsstyrningsarbete. I analysen har vi satt det empiriska materialet i relation till den teoretiska referensramen. Eftersom att vi inte kunde få in det djup av undersökningsmaterial från Beyond Retro som vi hade hoppats på har vi valt att främst analysera Emmaus Björkås sortiment. Det undersökningsmaterial som vi fått in från Beyond Retro har istället fungerat som kompletterande material för en jämförande analys av företagen som talar för deras likheter och olikheter. Vi kan konstatera att det finns olika sätt för second-hand företag att arbeta med sin sorti-mentsstyrning. Det vanligaste inom second-hand företag är att bygga upp sitt sortiment utifrån skänkt gods, det här sättet bidrar oftast till ett brett sortiment på grund av den stora mängd varor som man får in. Men det finns second-hand företag som har börjat ta efter det tradition-ella sättet att bygga upp sitt sortiment, vilket innebär att man köper in sina varor från noga utvalda leverantörer, man arbetar mer aktivt med service och kvalité samt exponering och inspiration i butiken. / <p>Program: Butikschef, textil och mode</p>

<p><p>Att köpa en bostad brukar kallas för den största affären en människa gör i sitt liv. Detta gäller både köp av en fastighet och köp av bostadsrätt. Det finns många faktorer som kan påverka köpet av en bostadsrätt och det är viktigt att veta vad det är som egentligen köps när en bostads­rätt förvärvas. Köpet och besluten som tas under köpprocessen är extra viktiga för en förstagångsköpare. De har inte tidigare ägt en bostadsrätt och saknar egen erfarenhet kring bostadsrättsägandet. Att köpa en bostadsrätt är ett komplext köp och kunskapsnivån är i regel låg hos förstagångsköpare. Som bostadsrättsägare är man medlem i en bostadsrättsförening. Det finns skillnader mellan både olika föreningar och bostadsrätter som köparen bör tänka på. Det kan röra sig om fastighetens underhåll, föreningens ekonomi eller möjligheten att hyra ut i andra hand. Dessa skillnader påverkar medlemmarna och vi vill med denna uppsats göra allmänheten medveten om vilka risker de tar. Vi är intresserade av ta reda på vilken kunskaps­nivå en förstagångsköpare av en bostadsrätt befinner sig. Vi vill svara på om förstagångs­köparen egentligen vet vilken risk som tas och om de vet vad en bostadsrätt är? Vi kan sammanfatta frågan som hur en förstagångsköpare av en bostadsrätt agerar och varför. Detta svarar vi på genom att ta reda på vilka bakomliggande beslutssituationer som är avgörande för förstagångsköparen då denne väljer att köpa en bostadsrätt. Vi svarar också på hur förstagångsköparna ser på sina beslut i köpprocessen i efterhand. Vi har valt ett kvalitativt tillvägagångssätt för att samla empiri. Utifrån de fyra undergrupper vi hittat i vår population intervjuar vi tre-fyra respondenter. Vi har valt en kvalitativ undersökning för att få djupare information ur varje intervju.</p><p> </p><p>De flesta upplever att de äger sin lägenhet vilket egentligen inte är sant eftersom en bostads­rätt är rätten att nyttja en viss lägenhet. Det är få som vet vad en nyttjanderätt är, men även om de inte känner till begreppet verkar det som om många har klart för sig att de inte kan göra vad de vill med sin lägenhet. Många förstagångsköpare är inte bekanta med sin förenings stadgar innan köpet. Även efter köpet är kunskapen om vad stadgarna säger relativt låg trots att de själva är medlemmar i föreningen.</p><p> </p><p>Vanliga behovsindikationer för att köpa en bostadsrätt kan vara ålder, familjeförhållanden, sysselsättning eller ekonomisk situation. Köpet av bostad är ett viktigt och högt engagerande köp. 73 % av våra respondenter tycker att mäklaren informerar om allt de behövde veta. Objekts­beskrivningar på internet innehåller mycket information och minskar behovet för köparen att själv söka extern information. Olika sätt att söka extern information kan vara genom sökningar på internet, i tidningar och referenser från andra människor som äger en bostadsrätt. Det är väldigt få som efterfrågar information om föreningens stadgar trots att det där kan finnas begränsningar i deras nyttjanderätt.</p><p> </p><p>Några kännetecken för bostadsrättsköpet är att det är svårt att hitta jämförelseobjekt, köparen har låg kunskapsnivå och en hög risk tas. I värsta fall kan föreningen gå i konkurs och köparen förlora hela sin insats. Tillsammans är faktorerna ingen bra kombination för en lyckad köpprocess. Trots detta är alla våra respondenter nöjda eller mer än nöjda med sitt köp av bostadsrätt. Den positiva inställningen förekommer även hos dem som stött på problem i samband med sitt köp. En bostadsrätt är något en köpare kan identifiera sig med vilket gör det svårare att kritisera sina beslut.</p><p> </p><p>Många bostadsrättsägare anser att ekonomin i deras förening är god även om de har svårt att motivera varför. Förstagångsköparens kunskapsnivå för att behandla information om föreningens ekonomi och att kunna ta till sig årsredovisningens information är låg. De har ett stort behov av extern information och att någon berättar för dem om föreningens ekonomi är stabil. De viktigaste kriterierna för förstagångsköparna är pris och läge. Vi tror att när förstagångs­köparen blir en andragångsköpare kommer föreningens ekonomi och stadgar ha en större betydelse för valet. Förstagångsköparen följer köpprocessens steg, men det är dock att föredra att höja sin kunskapsnivå innan köpprocessen inleds.</p><p> </p><p>Slutligen kan vi konstatera att en förstagångsköpare har relativt god vetskap om vad det innebär att bo i en bostadsrätt men de har inte någon närmare vetskap om vad det innebär att vara medlem i just den förening de själva är medlemmar i.</p></p>

Att köpa en bostad brukar kallas för den största affären en människa gör i sitt liv. Detta gäller både köp av en fastighet och köp av bostadsrätt. Det finns många faktorer som kan påverka köpet av en bostadsrätt och det är viktigt att veta vad det är som egentligen köps när en bostads­rätt förvärvas. Köpet och besluten som tas under köpprocessen är extra viktiga för en förstagångsköpare. De har inte tidigare ägt en bostadsrätt och saknar egen erfarenhet kring bostadsrättsägandet. Att köpa en bostadsrätt är ett komplext köp och kunskapsnivån är i regel låg hos förstagångsköpare. Som bostadsrättsägare är man medlem i en bostadsrättsförening. Det finns skillnader mellan både olika föreningar och bostadsrätter som köparen bör tänka på. Det kan röra sig om fastighetens underhåll, föreningens ekonomi eller möjligheten att hyra ut i andra hand. Dessa skillnader påverkar medlemmarna och vi vill med denna uppsats göra allmänheten medveten om vilka risker de tar. Vi är intresserade av ta reda på vilken kunskaps­nivå en förstagångsköpare av en bostadsrätt befinner sig. Vi vill svara på om förstagångs­köparen egentligen vet vilken risk som tas och om de vet vad en bostadsrätt är? Vi kan sammanfatta frågan som hur en förstagångsköpare av en bostadsrätt agerar och varför. Detta svarar vi på genom att ta reda på vilka bakomliggande beslutssituationer som är avgörande för förstagångsköparen då denne väljer att köpa en bostadsrätt. Vi svarar också på hur förstagångsköparna ser på sina beslut i köpprocessen i efterhand. Vi har valt ett kvalitativt tillvägagångssätt för att samla empiri. Utifrån de fyra undergrupper vi hittat i vår population intervjuar vi tre-fyra respondenter. Vi har valt en kvalitativ undersökning för att få djupare information ur varje intervju.   De flesta upplever att de äger sin lägenhet vilket egentligen inte är sant eftersom en bostads­rätt är rätten att nyttja en viss lägenhet. Det är få som vet vad en nyttjanderätt är, men även om de inte känner till begreppet verkar det som om många har klart för sig att de inte kan göra vad de vill med sin lägenhet. Många förstagångsköpare är inte bekanta med sin förenings stadgar innan köpet. Även efter köpet är kunskapen om vad stadgarna säger relativt låg trots att de själva är medlemmar i föreningen.   Vanliga behovsindikationer för att köpa en bostadsrätt kan vara ålder, familjeförhållanden, sysselsättning eller ekonomisk situation. Köpet av bostad är ett viktigt och högt engagerande köp. 73 % av våra respondenter tycker att mäklaren informerar om allt de behövde veta. Objekts­beskrivningar på internet innehåller mycket information och minskar behovet för köparen att själv söka extern information. Olika sätt att söka extern information kan vara genom sökningar på internet, i tidningar och referenser från andra människor som äger en bostadsrätt. Det är väldigt få som efterfrågar information om föreningens stadgar trots att det där kan finnas begränsningar i deras nyttjanderätt.   Några kännetecken för bostadsrättsköpet är att det är svårt att hitta jämförelseobjekt, köparen har låg kunskapsnivå och en hög risk tas. I värsta fall kan föreningen gå i konkurs och köparen förlora hela sin insats. Tillsammans är faktorerna ingen bra kombination för en lyckad köpprocess. Trots detta är alla våra respondenter nöjda eller mer än nöjda med sitt köp av bostadsrätt. Den positiva inställningen förekommer även hos dem som stött på problem i samband med sitt köp. En bostadsrätt är något en köpare kan identifiera sig med vilket gör det svårare att kritisera sina beslut.   Många bostadsrättsägare anser att ekonomin i deras förening är god även om de har svårt att motivera varför. Förstagångsköparens kunskapsnivå för att behandla information om föreningens ekonomi och att kunna ta till sig årsredovisningens information är låg. De har ett stort behov av extern information och att någon berättar för dem om föreningens ekonomi är stabil. De viktigaste kriterierna för förstagångsköparna är pris och läge. Vi tror att när förstagångs­köparen blir en andragångsköpare kommer föreningens ekonomi och stadgar ha en större betydelse för valet. Förstagångsköparen följer köpprocessens steg, men det är dock att föredra att höja sin kunskapsnivå innan köpprocessen inleds.   Slutligen kan vi konstatera att en förstagångsköpare har relativt god vetskap om vad det innebär att bo i en bostadsrätt men de har inte någon närmare vetskap om vad det innebär att vara medlem i just den förening de själva är medlemmar i.

Studien handlar om hur en butiksmiljö där alla fem sinnena är stimulerade påverkar konsumenternas shoppingupplevelse och om hur det kan påverka avslut till köp. Hypotesen är att besökaren kommer att ha en bättre shoppingupplevelse i den stimulerande miljön samt att de kunder som handlar gör fler avslut till köp. Studien bygger på ett experiment i en butik där alla sinnen utom synen tillförs eftersom det redan är stimulerat i butiksmiljön. Vi har valt att dela upp besökare och kunder i butiken i två olika grupper, där ena gruppen vet om det pågående experimentet och den andra gruppen vet inget. Dessa grupper ska jämföras för att visa hur de upplevde den nya miljön i butiken och om det finns skillnader mellan resultaten i respektive grupp. Vår studie visar inga resultat som stärker vår hypotes.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara förstagångsköpares upplevda risker vid strategiska köp samt analysera deras val av informationskälla vid reducering av den upplevda risken. Metod: Denna studie har bedrivits genom en kvantitativ undersökning där data har samlats in via en webbaserad enkätundersökning. Den insamlade datan har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS där en deskriptiv statistik, faktoranalys, klusteranalys samt en korrelationsanalys utfördes. Resultat &amp; slutsats: Vi kan utifrån undersökningens resultat konstatera att förstagångsköparna i denna studie i synnerhet inte är oroliga över de dimensioner av upplevd risk som ett bostadsköp kan innebära. Den risk som resulterat i högst värden är dock den fysiska risken, vilket innebär att vi kan förklara förstagångsköparna som främst oroade över fel på bostaden. Vi har även uppmärksammat samband mellan de upplevda riskerna och ett flertal informationskällor, dock föredrar förstagångsköparna främst de personliga informationskällorna. Förslag till fortsatt forskning: Den aktuella studien fokuserar på bostadsköpet och förstagångsköpare. Det skulle därav vara av intresse att både undersöka andra strategiska produkter samt mer erfarna köpare. Detta kan bidra till ytterligare perspektiv inom teorin om upplevd risk och riskminskningsstrategier. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att utföra en kvalitativ metod för att nå ett djupare och mer tolkande resultat. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad kunskap om förstagångsköpares upplevda risker och riskminskningsbeteende. Vi fyller ut de befintliga men begränsade studier som omfattar strategiska köp, samt skapar en ökad förståelse för svårigheter i det individuella beslutsfattandet. Vi hoppas att fastighetsmäklare genom denna studie tar vara på möjligheten att kunna anpassa sin verksamhet och sina marknadsföringsaktiviteter efter olika individer, samt förstår sin betydelse vid förstagångsköpares reducering av risk.

Det inte är förrän på senare tid forskning inriktat sig på vad för effekter Corporate Social Responsibility (CSR) får på konsumenter och deras attityd. Dock finns endast ett fåtal studier som ägnat sig åt detta forskningsområde varför det existerar ett behov av att, i större utsträckning, studera konsumentattityder till CSR. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur konsumenters attityd gentemot etiska köp ser ut och om dessa kan skilja sig åt beroende på vilken bransch företagen är verksamma inom. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer genomförts. Den empiriska redogörelsen kopplas sedan samman med vedertagen teori med utgångspunkt från Carrigan och Attallas (2001) attitydmodell. Resultatet av underökningen visar tydliga skillnader i attityderna mellan branscherna. Det fanns både en högre köpavsikt och medvetenhet inom livsmedelsbranschen än i klädbranschen. Sammanfattningsvis visade det sig finnas indikationer på att en attityd kunde skilja sig åt beroende på sammanhanget, vilket påvisar svårigheterna att kategorisera attityder utifrån den valda modellen.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Titel: </strong>Studie i företagsvärdering - En granskning av värderarens                         situation vid företagsvärdering.</p><p><strong>Datum: </strong>Västerås 2009-05-29<strong><em></em></strong></p><p><strong>Kurs: </strong>Kandidatuppsats i företagsekonomi. 15 hp.</p><p><strong>Författare: </strong>Daniel Bäckström, Lars Formgren.</p><p><strong>Handledare: </strong>Riitta Lehtisalo.<strong></strong></p><p><strong>Nyckel ord: </strong>Objektivitet, påverkan, värdering, köp- och säljsituationer,                         värderare, uppdragsgivare.<strong></strong></p><p><strong>Frågeställning: </strong>Hur ser värderare på objektivitet vid företagsvärdering?<strong></strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Vårt syfte är att ta reda på faktorer som kan påverka en värdering samt förklara dem.<strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen bygger på primär- och sekundärdata då vi valt att använda en kvalitativ metod med tanke på att vi använder oss utav intervjuer för att besvara vårt syfte. Vi har även gjort litteratursökningar via olika databaser för att införskaffa material. <strong></strong></p><p><strong>Teori: </strong>Vi har valt att utgå ifrån, enligt vår mening, de vanligast förekommande värderingsmetoderna. Substansvärdemetoden och Avkastningsvärdemetoden samt deras underliggande metoder. Vi tar även upp värderingsbegrepp så som likvidationsvärde, kritiskt värde samt goodwill.<strong></strong></p><p><strong>Slutsats:</strong> Vår slutsats är att det är svårt att vara helt objektiv vid en                         företagsvärdering. Det finns faktorer som både direkt och indirekt påverkar en värderare. Men vi tror samtidigt att en värderares subjektiva bedömning, med hjälp av erfarenhet       och branschvana, leder till en mer trovärdig värdering än vad en helt objektiv värdering gör.</p>