Handelsrestriktioner som innebär förbud att exportera vissa varor medför att köprättsliga förpliktelser inte kan fullgöras på det sätt som var tanken vid avtalsslutet. Några vanliga avtalsmässiga metoder för att hantera sådana situationer är att avtala om force majeure- och hardship-klausuler. Denna uppsats utreder vad som gäller enligt dispositiv rätt om parterna inte har hanterat frågan avtalsmässigt och avtalet alltså är ”tyst” om vad som ska gälla vid fullgörelsehindrande exportförbud. Uppsatsen utreder för det första om ett exportförbud har någon inverkan på köpavtalets civilrättsliga giltighet och för det andra om säljare kan befrias från sitt köprättsliga dröjsmålsansvar om ett exportförbud hindrar säljare från att fullgöra naturaförpliktelser. I undersökningen påvisas att ett beslut om exportförbud, oavsett totalförbud eller tillståndspliktig restriktion, troligtvis inte påverkar köpavtalets giltighet. En säljare ansvarar som utgångspunkt för det dröjsmål som till följd av exportförbudet uppstår, men detta gäller förmodligen inte om köparen i otillräcklig grad har medverkat vid en handläggning om exporttillstånd eller om köparen vid avtalsslutet känt till risken för kommande exportförbud. Det är oklart om en säljare kan befrias från fullgörelseansvar med stöd av CISG. Någon uttrycklig befrielsemöjlighet saknas, men mot bakgrund av i doktrinen framförda argument finns stöd för att befria säljaren från fullgörelseansvar i de fall exportförbudet anses utgöra en objektiv omöjlighet. Ett exportförbud torde utgöra fullgörelsehinder utom säljarens kontrollsfär. Befrielse från skadeståndsansvar förutsätter dock att säljaren vid avtalsslutet inte kunde förutse kommande exportförbud och att säljaren inte kunnat undvika eller övervinna fullgörelsehindret. Möjligheten att permanent befrias från dröjsmålsansvar, även efter att exportförbudet har upphört, verkar vara begränsad. För att i det enskilda fallet undvika tvivel kring det köprättsliga dröjsmålsansvaret bottnar uppsatsen i en allmän uppmaning till parter att i möjligaste mån uttryckligen hantera denna fråga inom ramen för köpavtalet.

Sverige och Europa genomgår en omställning till högre andel förnybar el, samtidigt har Europas elpriser varit rekordhöga de senaste åren och den sammankopplade elhandeln i EU har bidragit till höga elpriser i Sverige. Litteraturstudien har avsett att redogöra för hur strategier som begränsar elhandeln mellan Sverige och EU påverkar Sveriges försörjningstrygghet, elpriser och konkurrenskraft samt hur miljön påverkas av dessa strategier. Studien kartlägger elhandeln i Sverige och Europa, både den fysiska och marknadsmässiga samt de legala faktorer som påverkar den. Balansen mellan försörjningstrygghet, miljö, ekonomiska faktorer och internationell elhandel undersöks. Dessutom introduceras några strategier för att begränsa och kontrollera den internationella elhandeln, de främsta var fysisk begränsning av elöverföringen samt olika prissättningsstrategier. Resultaten visar att en fysisk begränsning av gränsöverskridande elhandel inte är möjlig givet de regelverk som finns på plats men skulle drabba försörjningstryggheten samt medföra osäkerheter på lång sikt i ekonomiska faktorer som konkurrenskraft och elpriser i Sverige. Dessutom skulle en fysisk begränsning försvåra övergången till mer förnybar energi i Sverige och Europa och på så vis påverka miljön negativt. Det framstår därför som mer gynnsamt på kort sikt att istället kontrollera elhandeln med olika prissättningsstrategier såsom lägre priser för inhemska konsumenter, för att på så sätt dra nytta av inkomsterna och miljönyttan som internationell elhandel innebär utan att de nationella elpriserna drabbas i samma utsträckning. Beroende på prissättningsstrategi innebär det att den negativa påverkan på antingen hushållens eller industriernas elpriser reduceras, varav framför allt det senare innebär att konkurrenskraften inte påverkas lika negativt. Dock visar studien att en sådan modell kräver ytterligare forskning för att utvärdera dess genomförbarhet och potentiella effekter. Slutsatsen av studien indikerar att både bibehålla den nuvarande situationen och implementera alternativa strategier medför olika för- och nackdelar avseende försörjningstrygghet, elpriser, den svenska industrins konkurrenskraft och miljöpåverkan. För att identifiera den mest optimala strategin krävs ytterligare forskning samt en noggrann avvägning av de potentiella konsekvenserna. / Sweden and Europe are increasingly shifting towards renewable electricity. However, Europe has recently seen record-high electricity prices, with the interconnected electricity trade within EU contributing to high prices in Sweden. This literature review aims to elucidate the impacts of strategies restricting electricity trade between Sweden and the EU on Sweden’s energy security, electricity prices, competitiveness, and the environment. The study maps the physical and market dynamics of electricity trade in Sweden and Europe and examines the legal factors influencing it. It also explores the balance between energy security, environmental considerations, economic factors, and international electricity trade. Various strategies for limiting and controlling international electricity trade are introduced, focusing on physical restrictions on electricity transmission and different pricing strategies. The findings suggest that physically restricting cross-border electricity trade is not feasible under current regulations and would harm energy security, leading to long-term uncertainties in economic factors such as competitiveness and electricity prices in Sweden. Additionally, such restrictions would impede the transition to renewable energy in Sweden and Europe, adversely affecting the environment. Therefore, controlling electricity trade through various pricing strategies, such as lower prices for domestic consumers, seems more advantageous in the short run. This approach allows for leveraging the economic and environmental benefits of international electricity trade without significantly impacting national electricity prices. Depending on the pricing strategy, the negative impact on either household or industrial electricity prices is mitigated, with the latter primarily ensuring competitiveness remains less affected. However, further research is needed to evaluate the feasibility and potential effects of this model. The study concludes that both maintaining the current situation and implementing alternative strategies entail various advantages and disadvantages concerning energy security, electricity prices, the competitiveness of Swedish industry, and environmental impact. To identify the most optimal strategy, further research and a careful assessment of the potential consequences are required.