Det har blivit allt vanligare att företag genomför aktieåterköp för att tillhandahålla aktier till incitamentsprogram. Tidigare forskning har visat att marknaden reagerar med en positiv avvikelseavkastning på 3-4 % kring annonseringen av ett återköpsprogram. Senare studier har funnit att återköpsprogram i samband med incitamentsprogram har en lägre positiv avvikelseavkastning kring annonseringsdagen. Syftet med vår studie är således att undersöka huruvida en avvikelseavkastning uppstår när ett företag annonserar att de ska starta ett återköpsprogram, där incitamentsprogram är den enda anledningen till aktieåterköpet. Vidare ämnar vi undersöka huruvida återköpsprogrammen minskar kostnaderna för företagets incitamentsprogram och såldes motiverar en positiv avvikelseavkastning. Resultatet i undersökningen visar ingen statistisk signifikant avvikelseavkastning under annonseringsdagen och nästföljande dag. Vidare finner vi att företagen genomsnittligt inte minskar kostnaderna för sina incitamentsprogram genom att genomföra återköpsprogram.

Slutsatserna man kan dra av händelserna är att det finns en effekt på företagens börskurser som ett resultat av tillkännagivandena av finansiella stödet till de berörda EU-länderna. Det generella utfallet är att publiceringen av dessa nyheter hade i likhet med tidigare studier om ekonomiska nyheter samma utfall, det vill säga att det finns en korrelation. I tre av fyra händelser för i diagrammet för samtliga branscher reagerar avkastningen negativt av tillkännagivandena. Det vi kan konstatera att samtliga branscher har reagerat negativt och att det finns ett samband mellan händelsen i tre av fyra. Hypotestesten visar att i 13 av 16 fall så förkastas nollhypotesen medan i 3 av 16 fall accepteras den. Detta stödjer tolkningen av diagrammen som visar på ett samband mellan tillkännagivandena inom varje händelse och respektive bransch. Sett till både diagrammen och hypotesprövningarna, som visar på ett samband av inte bara historisk information utan även offentligt sådan som påverkar och återspeglas på lutningen av varje diagram så kan man konstatera att marknaden kännetecknas av en halvstark form och därmed accepteras den effektiva marknadshypotesen enligt uppsatsen

Informationseffektiviteten i aktiemarknader och effektiviteti företagsförvärv som tillväxt-och lönsamhetsstrategi är två mycket omtvistade frågor inom finansiering. Anhängare av den effektiva marknadshypotesen(EMH)menar att investerare agerar rationellt vilket betyder att ny offentlig information alltid återspeglas i aktiepriset.Det leder till att avvikelseavkastning inte ska kunna erhållas av investerare. Anhängare från behavioral finance menar motsägelsefullt att aktiepriset kan avvika från sitt fundamentala värde då investerare tenderar att bedöma offentlig information på ett irrationellt sätt. Tidigare studier visar motsägelsefullaresultatangående aktiemarknadensreaktion vid nyheter om företagsförvärv. Företagsförvärv är en vanlig strategi för att skapa tillväxt och lönsamhet. Utifrån ovanstående bakgrundär denna uppsats problemformulering:Hur effektivt reagerar den svenska aktiemarknaden på Large Cap bolags pressreleaser vid företagsförvärv? Syftet med uppsatsen är att undersöka om avvikelseavkastning existerar på den svenska aktiemarknaden när pressreleaser om företagsförvärv offentliggörs. Delsyftet avser att undersöka om det finns en skillnad mellan utländska och inhemska förvärv.Metoden i denna undersökningär en kvantitativ metod med en deduktiv ansats.Undersökningen följer en eventstudiemetodologi där vi har samlat in aktiekurser och pressreleaser under perioden 2009-2014. Urvalet består av 53inhemska och 80 utländska företagsförvärv. Vi har studerat svenska aktiebolaglistade på StockholmsbörsensLarge Caplista.Uppsatsens teoretiskagrund återfinnsfrämsti den effektiva marknadshypotesen och behavioral finance. EMH menar att marknadseffektivitet råder medan behavioral finance påpekar att individers irrationella beteende leder till ineffektivitet på marknaden.Från empirin kan vi utläsa en signifikant positiv avvikelsavkastningunder ett tre dagar långt händelsefönster.Det betyder att EMH visar tendenser till bristande förklaring gällande reflektion av offentlig information i aktiens pris. När det gäller skillnaden mellan utländska och inhemska företagsförvärv visar empirinatt de inhemska genererar drygt 1 % högreavvikelsavkastning än deutländska förvärven. Även de inhemska förvärven faller utanför EMH:s förklaring. Aktiemarknadenöverreagerar på pressreleaser gällande inhemska företagsförvärvvilket leder till att avvikelseavkastning kan erhållas. De utländska förvärven är ej signifikanta vilket betyder attvi inte kan avvisa att marknadseffektivitet existerari dessa fall.Empirin visar att marknaden överreagera dagen efter pressreleasens offentliggörande.Slutsatsen blir därmed att den svenska aktiemarknaden inte agerar effektivt på pressreleaser om företagsförvärvunder ett händelsefönster på tre dagar.Empirinvisar att EMH tenderar att habrister och att behavioral finance kan vara ett lämpligare teoriområdesomförklara den avvikelsavkastning som presenteras. Däremot fann vi att under ett händelsefönster på elva dagar är resultatet ej signifikant och vi kan då inte argumentera för att marknaden är ineffektiv.

Företag på den svenska marknaden kan sedan år 2000 välja att köpa tillbaka egna aktier på en öppen marknad. Vid initieringen av aktieåterköp är företag obligerade att annonsera till marknaden att de planerar att återköpa aktier. Aktieåterköpsannonseringar har visat sig påverka aktiekursen positivt, detta tolkas som en signal till marknaden innehållandes relevant information från företagsledare. Sverige är ett av få länder där företag är obligerade att redogöra för motiv bakom återköp vilket gör det möjligt att undersöka hur marknaden reagerar beroende på angivna motiv. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida det finns skillnader i marknadens reaktion beroende på informationen i och kring annonseringar om aktieåterköpsprogram. Övrig information som undersöks i samband med annonseringen är aktiens prestation under perioden innan annonseringen, företags kassa samt storleken på företaget.  Den abnormala avkastningen används som ett mått för marknadens reaktion och tas fram genom en eventstudie. Resultatet från undersökningen visar att motivet kapitalstruktur påverkar den abnormala avkastningen. Vidare är effekten större för företag vars aktie upplevt negativ avkastning trettio dagar innan annonseringen. Studien visar även att företagsstorlek påverkar marknadens reaktion vid annonsering. Till sist visar resultatet att företags kassastorlek har påverkan på den abnormala avkastningen vid aktieåterköpsannonseringar.

The study intends to examine the degree of market efficiency on the Swedish biometrics market. By carrying out an event study based on a typical selection of press releases, it has been proven that the Swedish biometrics market follows a semi-strong form of efficiency. As a subsequent factor that the market is semi-strong efficient, it is impossible to generate abnormal returns by technical and fundamental analysis. It has also been proven that information does not leak out to the public before the news is released publicly. Finally, it should be noted that the Swedish biometrics market is not a stock market built on cheating.

<p>Huruvida aktiemarknaden är effektiv eller inte har implikationer för hur världens samlade besparingar bäst ska allokeras. Den här uppsatsen försöker finna anomalier genom att använda kända nyckeltal. För att undvika dubbelhypotesproblemet genomförs studien med två inriktningar, dels att använda årsavkastningsdata och dels att använda avkastningsdata runt rapportdatum som approximation av årsavkastningen. Över lag erhålls insignifikanta resultat för nyckeltalen. Avkastningen runt rapportdatum är endast svagt korrellerad med årsavkastningen. Med justerade signifikansgränser för att ta hänsyn till att söka över flera variabler för att finna de med bäst förklaringsgrad är det tveksamt om något av nyckeltalen tillför något till den ursprungliga CAPM.</p>

Huruvida aktiemarknaden är effektiv eller inte har implikationer för hur världens samlade besparingar bäst ska allokeras. Den här uppsatsen försöker finna anomalier genom att använda kända nyckeltal. För att undvika dubbelhypotesproblemet genomförs studien med två inriktningar, dels att använda årsavkastningsdata och dels att använda avkastningsdata runt rapportdatum som approximation av årsavkastningen. Över lag erhålls insignifikanta resultat för nyckeltalen. Avkastningen runt rapportdatum är endast svagt korrellerad med årsavkastningen. Med justerade signifikansgränser för att ta hänsyn till att söka över flera variabler för att finna de med bäst förklaringsgrad är det tveksamt om något av nyckeltalen tillför något till den ursprungliga CAPM.

Studien syftar till att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan den svenska reporäntan och prisbildningen av aktier inkluderade i indexet OMXS30. Datamaterialet täcker perioden 2004 till 2012 och hämtas direkt från NASDAQ OMX Nordic. Genom en eventstudie och med hjälp av Marknadsmodellen estimeras en abnormal avkastning för händelseperioderna. För att ta hänsyn till de estimeringsproblem som finns associerade med finansiell tidsseriedata och dess varians används en EGARCH-modell. Resultatet tyder på en signifikant negativ korrelation mellan reporäntan och marknadspriserna på Stockholmsbörsen. Det finns även indikationer på att en asymmetri existerar vad gäller negativa och positiva nyheters inverkan på variansen.

Från år 2005 är det obligatoriskt för börsnoterade bolag i Sverige att tillämpa IFRS-reglerna. Enligt de nya reglerna IFRS 3 och IAS 36 får goodwill inte längre skrivas av utan ska istället nedskrivningsprövas minst en gång per år. Huruvida de nya reglerna har gjort det lättare eller svårare för analytiker och investerare att tolka de bakomliggande orsakerna till en goodwillnedskrivning är flitigt omdebatterat. Studier på den amerikanska marknaden har visat att en nedskrivning av goodwill har en begränsad effekt på bolagens börskurser. Studiens syfte är att undersöka goodwillnedskrivningars effekt på den svenska aktiemarknaden. Frågeställningen som avses besvaras lyder ”Påverkar en nedskrivning av goodwill svenska företags aktiekurs, och har i så fall företagets resultat, storlek och branschtillhörighet någon betydelse för hur börskursen påverkas?”

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon skillnad i den abnormala avkastningen vid köp-och säljrekommendationer på aktier som finns noterade i Sverige och USA. Genomförande: En eventstudie genomfördes där den abnormala avkastningen, som uppstod till följd av köp- och säljrekommendationer, mättes från sex utvalda företag som är noterade i Sverige och USA. Resultaten för vardera land jämfördes för att undersöka i vilket land den abnormala avkastningen var störst. Studien utgick ifrån en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Avslutningsvis gjordes en hypotesprövning. Resultat: Resultaten visar att det är större abnormal avkastning vid köp-och säljrekommendationer i USA än i Sverige på en specifik aktie. Den abnormala avkastningen var störst vid säljrekommendationer. Resultaten har jämförts med tidigare forskning för att identifiera skillnader och likheter.