Det har blivit allt vanligare att företag genomför aktieåterköp för att tillhandahålla aktier till incitamentsprogram. Tidigare forskning har visat att marknaden reagerar med en positiv avvikelseavkastning på 3-4 % kring annonseringen av ett återköpsprogram. Senare studier har funnit att återköpsprogram i samband med incitamentsprogram har en lägre positiv avvikelseavkastning kring annonseringsdagen. Syftet med vår studie är således att undersöka huruvida en avvikelseavkastning uppstår när ett företag annonserar att de ska starta ett återköpsprogram, där incitamentsprogram är den enda anledningen till aktieåterköpet. Vidare ämnar vi undersöka huruvida återköpsprogrammen minskar kostnaderna för företagets incitamentsprogram och såldes motiverar en positiv avvikelseavkastning. Resultatet i undersökningen visar ingen statistisk signifikant avvikelseavkastning under annonseringsdagen och nästföljande dag. Vidare finner vi att företagen genomsnittligt inte minskar kostnaderna för sina incitamentsprogram genom att genomföra återköpsprogram.

Företag på den svenska marknaden kan sedan år 2000 välja att köpa tillbaka egna aktier på en öppen marknad. Vid initieringen av aktieåterköp är företag obligerade att annonsera till marknaden att de planerar att återköpa aktier. Aktieåterköpsannonseringar har visat sig påverka aktiekursen positivt, detta tolkas som en signal till marknaden innehållandes relevant information från företagsledare. Sverige är ett av få länder där företag är obligerade att redogöra för motiv bakom återköp vilket gör det möjligt att undersöka hur marknaden reagerar beroende på angivna motiv. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida det finns skillnader i marknadens reaktion beroende på informationen i och kring annonseringar om aktieåterköpsprogram. Övrig information som undersöks i samband med annonseringen är aktiens prestation under perioden innan annonseringen, företags kassa samt storleken på företaget.  Den abnormala avkastningen används som ett mått för marknadens reaktion och tas fram genom en eventstudie. Resultatet från undersökningen visar att motivet kapitalstruktur påverkar den abnormala avkastningen. Vidare är effekten större för företag vars aktie upplevt negativ avkastning trettio dagar innan annonseringen. Studien visar även att företagsstorlek påverkar marknadens reaktion vid annonsering. Till sist visar resultatet att företags kassastorlek har påverkan på den abnormala avkastningen vid aktieåterköpsannonseringar.

<p>I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning som aktieåterköp använts hos svenska publika företag under åren 2001 till 2008 för att sedan se hur pass avgörande kassaflödet är för motiven bakom valet av utbetalningsmetod. Vi finner att återköp står för en liten del av företagens totala utbetalningar men att återköpen är mer volatila än utdelningarna. För analys av kassaflödena så jämför vi grupper bestående av återköpande och utdelningsökande företag mot varandra med hjälp av olika mått på operativt kassaflöde. Vi finner stöd för att kassaflödena är mer permanenta vid utdelningar medan återköp är förknippat med mer tillfälliga kassaflöden. Att tillfälliga kassaflöden är vanligare vid återköp beror förmodligen på flexibiliteten hos återköp som i motsatsen till utdelningar inte skapar förväntningar om återkommande framtida utdelningar.</p>

I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning som aktieåterköp använts hos svenska publika företag under åren 2001 till 2008 för att sedan se hur pass avgörande kassaflödet är för motiven bakom valet av utbetalningsmetod. Vi finner att återköp står för en liten del av företagens totala utbetalningar men att återköpen är mer volatila än utdelningarna. För analys av kassaflödena så jämför vi grupper bestående av återköpande och utdelningsökande företag mot varandra med hjälp av olika mått på operativt kassaflöde. Vi finner stöd för att kassaflödena är mer permanenta vid utdelningar medan återköp är förknippat med mer tillfälliga kassaflöden. Att tillfälliga kassaflöden är vanligare vid återköp beror förmodligen på flexibiliteten hos återköp som i motsatsen till utdelningar inte skapar förväntningar om återkommande framtida utdelningar.

Trots att ämnet utbetalningspolicy har studerats i över ett halvt sekel anses det ändå av forskare vara ett pågående pussel. Utbetalningspolicyn i publikt handlade företag innefattar olika val och interna riktlinjer vad gäller att distribuera finansiella medel till aktieägarna. För att öka värdet på investerarnas kapital gör företagen en årlig avvägning mellan att betala ut finansiella medel till aktieägarna och att kvarhålla dessa i företaget för att återinvestera i nya projekt. Efter denna avvägning finns två huvudsakliga sätt att betala ut återstående medel till aktieägarna, det vill säga kontant utdelning och återköp av egna aktier.   Studiens teoretiska referensram bygger på kontanta utdelningar som den traditionella formen av utbetalning till aktieägarna. Sedan återköp av egna aktier i USA tog fart under 1980-talet har dock senare forskning visat att utdelningar minskat och att återköp tagit över som distributionsmetod. Detta fenomen benämns substitutionshypotesen och innebär att företag i större utsträckning köper tillbaka egna aktier med finansiella medel som annars hade använts för att öka utdelningarna.   Vilken form av utbetalning som företagens investerare prefererar kan dock vara olika. För att optimera sina investeringar är det av vikt för dem att förstå vad som påverkar företagens beslut om utdelningar respektive återköp. Syftet med den här studien var därför att undersöka ämnet utbetalningspolicy bland svenska företag inom segmentet large cap. Utifrån detta formulerades följande frågeställning:   Hur har utbetalningspolicyn bland svenska large cap företag utvecklats samt vad förklarar deras beslut att distribuera finansiella medel genom utdelningar respektive återköp av egna aktier?   För att besvara denna fråga utformades hypoteser för att testa om det skett en signifikant förändring i företagens utbetalningspolicy mellan åren 2007–2016. Studien har även testat om det finns ett signifikant samband mellan ett företags utbetalningspolicy och de inom tidigare forskning mest frekvent förklarande variablerna årsresultat, lönsamhet, storlek samt historiska utdelningar/återköp.   Resultatet visar att det inte skett någon större förändring bland företagens utdelningar över den valda tioårsperioden. Däremot upptäcktes att återköpen av egna aktier signifikant minskat vilket motsäger vad tidigare teorier sagt om att återköp som utbetalningsform tagit över. Vidare konstaterades att de variabler som har en påverkan på företagens beslut om utdelningar respektive återköp är dess historiska nivåer. Resultatet från denna studie bidrar således till att investerarna får en vidare förståelse för vad som påverkar företagen i deras beslut om utdelningar respektive återköp för att i största mån välja att investera i företag som optimerar investeringarna baserat på deras egna preferenser.

Syfte: Studiens syfte är att identifiera om och eventuellt hur redovisningsvalet att genomföra aktieåterköp påverkar aktieägarvärde hos noterade bolag på Stockholmsbörsens Large Cap segment. Det undersöks genom en kartläggning av genomförda aktieåterköp samt respektive akties prisutveckling på sikt. Metod: Studien genomförs enligt en kvantitativ metod genom två enkla linjära regressionsanalyser, Pearsons korrelation samt indexering. Primärdata har samlats in manuellt via Nasdaq OMX S hemsida. Primärdata utgörs av aktieåterköpen som bolagen utfört vid första återköps tillfället år 2015. Sekundärdata utgörs av en lista av alla bolag som återfanns på OMX S Large Cap i början av 2015, listan tillhandhölls genom direkt kontakt med Nasdaq. Slutsats: Studien visar på att aktieåterköp har ett negativt samband med avkastning jämfört med de som inte genomfört aktieåterköp. Detta gällde på både 36- och 48 månaders sikt. Därav konstaterar studiens resultat att redovisningsvalet att genomföra aktieåterköp inte gynnar aktieägarvärdet på tre till fyra års sikt för bolag som ingår i OMX S Large Cap segment.

Uppsatsen avser undersöka vilka variabler som kan påverka sannolikheten för att ett aktieåterköp sker givet ett bemyndigande. Under år 2007 fick 93 stycken bolag bemyndigande av bolagsstämman att få utföra ett återköp av aktier. Av dem valde 59 % att utföra det. Vi inleder uppsatsen med att förklara teorier som kan ligga till grund för motiv till att utföra aktieåterköp. Därefter formulerar vi hypoteser som avser pröva teorierna. För att testa hypoteserna med en kvantitativ metod omvandlas de till variabler som testas både var för sig och gemensamt i en logistisk regressionsmodell. De variabler som utformats av teorierna är Kassalikviditet, Book-to-Market, Tidigare återköp, Andel immateriella tillgångar, samt Försäljningstillväxt från föregående år. Resultatet visar att Kassalikviditet och Book-to-Market är statistiskt signifikanta med en signifikansnivå om 10 %. Resterande variabler förkastas. I den gemensamma regressionen är resultatet statistiskt signifikant med signifikansnivå om 10 %. Trots att regressionen förkastar tre av fem variabler i de enskilda regressionerna är slutsatsen att bakomliggande teorier inte nödvändigtvis behöver förkastas då stickprovets omfattning är relativt liten och den valda tidsperioden kort. Därtill finns andra bakomliggande effekter som kan ha påverkat utfallet och som inte har tagits i beaktning i den här undersökningen. Slutsatsen är därmed att resultatet kan vara svårt att generalisera och därmed tillämpa på annan datauppsättning.

En eventstudie har genomförts för att undersöka om det förekommer positiv onormal avkastning efter genomförda aktieåterköp på Nasdaq OMX Stockholm på kort respektive lång sikt, samt om branschtillhörighet påverkar utfallet på kort sikt. Urvalet bestod av genomförda aktieåterköp mellan åren 2004-2013 inom branscherna finans och industri. Resultaten från studien visade att det förekommer positiv onormal avkastning efter aktieåterköp på kort sikt med en statistisk signifikans på 5 %. Då marknaden reagerade utan fördröjning på kort sikt och tog hänsyn till den nya informationen tolkades det som att Stockholmsbörsen reagerade effektivt på händelsen. På lång sikt förekommer det inte en positiv onormal avkastning. Vidare visade studiens resultat att det även förekommer en viss skillnad i onormal avkastning mellan branscherna finans och industri på kort sikt där finansbranschen gav en högre onormal avkastning.

<p>This paper tests the information signalling hypothesis on a sample of firms making open market stock repurchases. Using an earnings-based valuation model, we find that a majority of repurchasing firms are undervalued relative to their economic value. This result is consistent with previous academic studies, which claim that undervaluation is the prevalent factor explaining the observed abnormal return following the announcement of a repurchase program. We do not, however, find any evidence that the repurchase is consciously made by management to provide the market with new information.</p><p> </p>

This paper tests the information signalling hypothesis on a sample of firms making open market stock repurchases. Using an earnings-based valuation model, we find that a majority of repurchasing firms are undervalued relative to their economic value. This result is consistent with previous academic studies, which claim that undervaluation is the prevalent factor explaining the observed abnormal return following the announcement of a repurchase program. We do not, however, find any evidence that the repurchase is consciously made by management to provide the market with new information.