De små och medelstora företagen utgör en stor del av företagen i världen. Sett till hela världen är så mycket som 50 % av människorna anställda i denna kategori av företag. I utvecklingsländerna är siffran närmare 70 % (The World Bank, 2021). Det teoretiska ramverket visar att denna grupp av företag har svårt att hitta finansiering vid uppstart eller nya projekt. Bankerna har, efter finanskriserna, stramat upp utlåningsvillkoren, riskkapitalbolag söker större projekt och affärsänglar vill undvika stora risker. Genom de senaste 10 - 15 årens digitala utveckling har det uppkommit nya möjligheter att hitta finansiering till uppstart eller projekt, där Crowdfunding är ett sätt. Genom crowdfunding kan “vanliga människor” medverka till att olika projekt kan genomföras. En crowdfundingkampanj samlar in mindre belopp från många människor. Insamlingen kan handla om rena donationer, men ofta får ”bidragsgivaren” något i utbyte. I studien undersöks om crowdfunding påverkar kapitalstrukturen hos de bolag som väljer att använda metoden. Detta görs genom statistiska analyser av företagens kortfristiga skulder samt två nyckeltal: soliditet och kassalikviditet. Resultaten jämförs sedan med andra liknande bolag som inte använt sig av crowdfunding. För undersökningen används följande frågeställning: Hur påverkas kapitalstrukturen, sedd genom finansiella nyckeltal och kortfristiga skulder av Crowdfunding som finansieringsmetod i jämförelse med företag, som finansierat sin verksamhet och sina projekt på mer traditionellt sätt? För att undersöka frågeställningen ställdes tre hypoteser upp. Dessa gällde soliditet, kassalikviditet och kortfristiga skulder. Resultatet i undersökningen visade ett säkerställt statistiskt samband gällande att bolag som regelbundet använt sig av finansieringsmetoden hade mer i kortfristiga skulder. Bolagen som använt sig av crowdfunding hade en lägre medelålder, entreprenörerna har kanske fått nya möjligheter att överbrygga det finansiella gapet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska Small Cap-bolags kapitalstruktur ser ut år 2017. Detta jämfört med hur samma nyckeltal såg ut för bolagen under lågkonjunkturen som följde efter finanskrisen år 2008. Uppsatsen syftar även till att utifrån teoretiska modeller undersöka hur en eventuellt förändrad kapitalstruktur har påverkat den unika risken.  Metod: En kvantitativ undersökning med korrelation- och signifikansanalys. Uppsatsen bygger på en deduktiv ansats där ställda hypoteser testas mot befintliga teorier och tidigare forskning om kapitalstruktur. Referensram: Grundläggande teorier som Modigliani och Millers, trade off samt pecking order. Kompletterad med vetenskapliga artiklar som behandlar området kapitalstruktur. Empiri: Datamaterial från svenska Small Cap-bolags årsredovisningar från år 2010 samt år 2017 har samlats in och sammanställts, de presenteras i korrelations samt signifikans-tabeller. Slutsats: Small Cap-bolagens kapitalstruktur har utifrån undersökta variabler och nyckeltal inte påverkas i någon större utsträckning trots stora makroekonomiska förändringar. Studien visar att tre av fem oberoende variabler uppvisar signifikanta skillnader men med för låg korrelation för att ett samband ska kunna fastställas.

Uppsatsen avser undersöka vilka variabler som kan påverka sannolikheten för att ett aktieåterköp sker givet ett bemyndigande. Under år 2007 fick 93 stycken bolag bemyndigande av bolagsstämman att få utföra ett återköp av aktier. Av dem valde 59 % att utföra det. Vi inleder uppsatsen med att förklara teorier som kan ligga till grund för motiv till att utföra aktieåterköp. Därefter formulerar vi hypoteser som avser pröva teorierna. För att testa hypoteserna med en kvantitativ metod omvandlas de till variabler som testas både var för sig och gemensamt i en logistisk regressionsmodell. De variabler som utformats av teorierna är Kassalikviditet, Book-to-Market, Tidigare återköp, Andel immateriella tillgångar, samt Försäljningstillväxt från föregående år. Resultatet visar att Kassalikviditet och Book-to-Market är statistiskt signifikanta med en signifikansnivå om 10 %. Resterande variabler förkastas. I den gemensamma regressionen är resultatet statistiskt signifikant med signifikansnivå om 10 %. Trots att regressionen förkastar tre av fem variabler i de enskilda regressionerna är slutsatsen att bakomliggande teorier inte nödvändigtvis behöver förkastas då stickprovets omfattning är relativt liten och den valda tidsperioden kort. Därtill finns andra bakomliggande effekter som kan ha påverkat utfallet och som inte har tagits i beaktning i den här undersökningen. Slutsatsen är därmed att resultatet kan vara svårt att generalisera och därmed tillämpa på annan datauppsättning.

Bakgrund: Trots Sveriges positiva jämställdhetsutveckling, att sysselsättningsgraden är jämn mellan könen samt att kvinnor är högutbildade i större utsträckning än män är det fortfarande männen som sitter på de högsta positionerna i näringslivet. Samhällsdebatten om könskvotering i styrelser påskyndade utvecklingen men sedan den försvann har utvecklingen stått stilla. För att få till en verklig förändring är första steget att företagen själva inser betydelsen av och potentialen hos en jämställd styrelse och fler ledande kvinnor. Syfte: Syftet är att analysera och förklara hur svenska börsnoterade företags kapitalstruktur påverkas av kvinnor i styrelse och ledning. Metod: Studien har ett objektivt synsätt med en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Data från årsredovisningar för 898 svenska börsnoterade företag insamlas och analyseras i univariata, bivariata samt multivariata analyser. Genom hypotesprövning och signifikanstest leder studien fram till ett förklarande resultat. Slutsats: Trots att inga signifikanta resultat framförs visar studien att kvinnor i styrelse och ledning åtminstone inte har någon betydande påverkan på företags kapitalstruktur, varken på andelen skulder eller kassalikviditet. Studien tyder på att olika individer beter sig liknande på grund av den position de sitter på samt den kunskap de innehar. Studien kan därmed vara ett argument för att kvinnor har lika rätt som män att sitta i företagens styrelse eller ledning och kan användas för att understödja företagens egen jämställdhetsutveckling.

Ekonomiska problem kan ses som den främsta anledningen till att företag går i konkurs och startskottet är oftast förknippat med likviditetsbrist. Tidigare forskning om likviditetens betydelse är inte entydig. Empiriska resultat tyder snarare på att det kan finnas en avvägning mellan likviditet och lönsamhet. Denna studie avser att utveckla och testa teoretiska förklaringar för att visa vilket inflytande kassalikviditeten har för företagsprestationer. Studien syftar även till att utveckla en förståelse för vilka faktorer som i sin tur påverkar ett företags kassalikviditet. Empiriskt baseras studien därför dels på en kvantitativ del där data från 8 608 aktiebolag i Norrbotten användes i syfte att analysera hur kassalikviditet påverkar företagsprestationer. Den andra delen är en kvalitativ analys baserad på intervjuer utförda på 10 företagsledare. Syftet med den kvalitativa analysen är att ta reda på hur respondenterna ser på kassalikviditet och vilka faktorer som dem främst ser påverkar den. Resultat från regressionsanalyser visar på signifikanta samband mellan företags kassalikviditet och dess prestationer. Resultaten visar att sambanden är icke-linjära och att de följer formen för så kallade inverterade U, vilket innebär att företags kassalikviditet är positivt relaterat till företagets prestationer upp till en viss punkt varefter ökad likviditet påverkar vidare prestationer negativt. Resultat från den kvalitativa analysen visar att en stor del av skillnaden i hur kassalikviditet används som styrmått ligger i vilket perspektiv ledningsgruppen har på nyckeltalet. Respondenter som uttalar sig för företag med hög kassalikviditet anger överlag att likviditet ska fungera som en buffert och säkerhet mot framtida marknadsförändringar medan respondenter som uttalar sig för företag med låg kassalikviditet anger att likviditet framförallt ska arbeta och vara verksamt. Studien visar att kassalikviditet är ett centralt nyckeltal som kan påverka ett företagsprestationer såväl positivt som negativt och det framgår att nyckeltalet används olika beroende på företagsledningens inställning till likviditet som arbetande resurs alternativt som riskbuffert. Studiens resultat har implikationer för utformning av ekonomisk styrning.

Objective: The study will investigate whether cash liquidity have a negative affect on profitability and share value of companies, listed on Nasdaq OMX Stockholm 2008-2011. Part of the purpose is also to show if the industry risk is of importance for treasury management of these companies. Method: The methodology for the study is key analysis through hypothesis testing and regression analysis Conclusion: The liquidity ratio affects profitability in a negative direction on the entire sample. No other conclusion can be drawn. / Syfte: Studiens syfte är att undersöka om kassalikviditeten har en negativ påverkan på lönsamhet och aktievärde, hos företag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm mellan åren 2008 till 2011. Delsyftet är att undersöka om branschrisken har ett positivt samband med kassalikviditeten för dessa företag. Metod: Metoden för studien är nyckeltalsanalys med hjälp av hypotesprövning och regressionsanalys, för företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Slutsats: Kassalikviditeten påverkar lönsamheten i negativ riktning på hela urvalet. Inga andra slutsatser kan dras.

No description available.