<p>Year 1996 a new law was introduced in Sweden, the law of corporate restructuring, what purpose was to help companies in financial distress. Now, nine years later the procedure hasn’t been successful. This is what this thesis is trying to find out.</p><p>This thesis main question is: What distinguishes the companies that have filed for a corporate restructuring, according to the financial position?</p><p>The purpose of this thesis is to find out if key ratios can be used to distinguish the companies that filed for corporate restructuring. This is studied through a couple of key ratios which is calculated from four years (2000-2003) prior to the decision of corporate restructuring (2004). The key ratio that I have chosen is: a profitability ratio, return on assets, cash ratio and solvency.</p><p>The method I have used is a quantitative method and a hypothesis testing procedure is used to statistically distinguish the restructuring companies. Two control populations were used to compare with restructuring companies, bankrupt companies and companies that aren’t in financial distress. 21 restructuring companies, 79 bankrupt companies and 97 healthy companies were used in the research.</p><p>The result of the thesis shows that the companies that filed for corporate restructuring has a much weaker financial position than the healthy companies. This tells us that these companies are in a relatively deep financial distress. In comparison with the bankrupt companies so are the restructuring companies in a better financial position under the two years prior to the restructuring decision. During these years the bankrupt companies’ financial position worsens faster than the restructuring companies. This could be a sign, that with a slower impairment the companies should be reconstructed instead of putting it into bankruptcy.</p> / <p>Bakgrund: År 1996 infördes en ny lag i Sverige som skulle underlätta för företag i finansiell kris att kunna rekonstruera sin verksamhet för att få den lönsam igen. Lagen om företagsrekonstruktion ersatte den tidigare ackordslagen eftersom den inte hade blivit något bra alternativ till konkurs. Den nya lagens syfte var att inte bara rensa bland företagens skulder, som den tidigare ackordslagen varit till för, utan den skulle även underlätta en ändring av verksamheten i stort. I dag nästan nio år senare har den nya lagen inte frambringat fler företagsrekonstruktioner, utan det har till och med blivit färre. Problemet är att många företag hellre går i konkurs än rekonstruerar sina företag, vilket innebär onödiga kostnader för samhället och för företagarna. Ett annat problem är även att arbetstillfällena bli färre.</p><p>Varför är det då inte fler företag som rekonstrueras? Detta är frågan som var upprinnelsen till att denna uppsats blev till. För att försöka finna en klarhet i det här har följande problemformulering formulerats: Vad utmärker de företag som har ansökt om en företagsrekonstruktion, vad gäller den finansiella ställningen? Vilket är av intresse att få svar på då det skulle underlätta att urskilja vilken väg företaget borde ta innan den finansiella krisen blivit för djup.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om finansiella nyckeltal kan användas för att urskilja företagen som ansökt om företagsrekonstruktion, och om i så fall, när detta kan visa sig. Detta utförs genom ett antal utvalda nyckeltal som uträknats under fyra år (2000 - 2003) innan det år rekonstruktionen beslutats (2004).</p><p>Metod: Metoden som använts är en kvantitativ metod där hypotestestning använts för att urskilja rekonstruktionsföretagen. Två kontrollpopulationer sattes upp, konkursföretag och friska företag, för att jämföras med rekonstruktionsföretagen. 21 rekonstruktionsföretag, 79 konkursföretag och 97 friska företag ingick i undersökningen.</p><p>Genomförande: Nyckeltalen som valts ut för att svara på problemformuleringen är: Resultat före avskrivningar i % av omsättningen, Räntabilitet på totalt kapital, Kassalikviditet och Soliditet. Dessa nyckeltal för rekonstruktionsföretagen har jämförts med nyckeltal för de två kontrollpopulationerna och skillnaderna har statistiskt testats genom hypoteser.</p><p>Resultat och slutsatser: Rekonstruktionsföretagen visade sig skilja sig markant från de friska företagen för alla nyckeltalen. De är därmed företag som är i en relativt djup finansiell kris. I jämförelse med konkursföretagen så hade rekonstruktionsföretagen en bättre finansiell ställning de två åren innan rekonstruktionen beslutats. Under dessa år försämras konkursföretagens finansiella ställning snabbare än rekonstruktionsföretagen. Detta skulle vara ett tecken på att vid en långsammare finansiell försämring så borde företagen rekonstrueras istället för att försättas i konkurs.</p>

Year 1996 a new law was introduced in Sweden, the law of corporate restructuring, what purpose was to help companies in financial distress. Now, nine years later the procedure hasn’t been successful. This is what this thesis is trying to find out. This thesis main question is: What distinguishes the companies that have filed for a corporate restructuring, according to the financial position? The purpose of this thesis is to find out if key ratios can be used to distinguish the companies that filed for corporate restructuring. This is studied through a couple of key ratios which is calculated from four years (2000-2003) prior to the decision of corporate restructuring (2004). The key ratio that I have chosen is: a profitability ratio, return on assets, cash ratio and solvency. The method I have used is a quantitative method and a hypothesis testing procedure is used to statistically distinguish the restructuring companies. Two control populations were used to compare with restructuring companies, bankrupt companies and companies that aren’t in financial distress. 21 restructuring companies, 79 bankrupt companies and 97 healthy companies were used in the research. The result of the thesis shows that the companies that filed for corporate restructuring has a much weaker financial position than the healthy companies. This tells us that these companies are in a relatively deep financial distress. In comparison with the bankrupt companies so are the restructuring companies in a better financial position under the two years prior to the restructuring decision. During these years the bankrupt companies’ financial position worsens faster than the restructuring companies. This could be a sign, that with a slower impairment the companies should be reconstructed instead of putting it into bankruptcy. / Bakgrund: År 1996 infördes en ny lag i Sverige som skulle underlätta för företag i finansiell kris att kunna rekonstruera sin verksamhet för att få den lönsam igen. Lagen om företagsrekonstruktion ersatte den tidigare ackordslagen eftersom den inte hade blivit något bra alternativ till konkurs. Den nya lagens syfte var att inte bara rensa bland företagens skulder, som den tidigare ackordslagen varit till för, utan den skulle även underlätta en ändring av verksamheten i stort. I dag nästan nio år senare har den nya lagen inte frambringat fler företagsrekonstruktioner, utan det har till och med blivit färre. Problemet är att många företag hellre går i konkurs än rekonstruerar sina företag, vilket innebär onödiga kostnader för samhället och för företagarna. Ett annat problem är även att arbetstillfällena bli färre. Varför är det då inte fler företag som rekonstrueras? Detta är frågan som var upprinnelsen till att denna uppsats blev till. För att försöka finna en klarhet i det här har följande problemformulering formulerats: Vad utmärker de företag som har ansökt om en företagsrekonstruktion, vad gäller den finansiella ställningen? Vilket är av intresse att få svar på då det skulle underlätta att urskilja vilken väg företaget borde ta innan den finansiella krisen blivit för djup. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om finansiella nyckeltal kan användas för att urskilja företagen som ansökt om företagsrekonstruktion, och om i så fall, när detta kan visa sig. Detta utförs genom ett antal utvalda nyckeltal som uträknats under fyra år (2000 - 2003) innan det år rekonstruktionen beslutats (2004). Metod: Metoden som använts är en kvantitativ metod där hypotestestning använts för att urskilja rekonstruktionsföretagen. Två kontrollpopulationer sattes upp, konkursföretag och friska företag, för att jämföras med rekonstruktionsföretagen. 21 rekonstruktionsföretag, 79 konkursföretag och 97 friska företag ingick i undersökningen. Genomförande: Nyckeltalen som valts ut för att svara på problemformuleringen är: Resultat före avskrivningar i % av omsättningen, Räntabilitet på totalt kapital, Kassalikviditet och Soliditet. Dessa nyckeltal för rekonstruktionsföretagen har jämförts med nyckeltal för de två kontrollpopulationerna och skillnaderna har statistiskt testats genom hypoteser. Resultat och slutsatser: Rekonstruktionsföretagen visade sig skilja sig markant från de friska företagen för alla nyckeltalen. De är därmed företag som är i en relativt djup finansiell kris. I jämförelse med konkursföretagen så hade rekonstruktionsföretagen en bättre finansiell ställning de två åren innan rekonstruktionen beslutats. Under dessa år försämras konkursföretagens finansiella ställning snabbare än rekonstruktionsföretagen. Detta skulle vara ett tecken på att vid en långsammare finansiell försämring så borde företagen rekonstrueras istället för att försättas i konkurs.

<p><strong>Syfte: </strong>Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; <em>Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? </em>samt <em>följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? </em></p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex.</p><p><strong>Teori: </strong>Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.</p><p><strong>Empiri: </strong>Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR. Åren 1991, -99, -07, -08 och -09 fick ett positivt AAR medan åren 1992, -93, -00 och -01 fick ett negativt AAR. Varje status AAR blev 0,123 för de starka, -0,124 för de svaga och 0,011 för de neutrala.</p><p><strong>Analys/Slutsats </strong></p><ul><li>Då en rapport offentliggörs kan en reaktion på aktiemarknaden generellt urskiljas. </li><li>I majoriteten av fallen har rapporten medfört svagt positiva priseffekter vid offentliggörandet av en stark rapport, svagt negativa effekter vid en svag rapport och ingen signifikant reaktion vid en neutral rapport som inte bringar några större nyheter. </li><li>Det finns dock inget statistiskt samband mellan marknadsreaktionen och rapportens status vid en korrelationsanalys. Detta kan bero på att antalet studieobjekten kan ha varit för få och avvikelserna har därmed fått ett stort inflytande på det totala resultatet.</li><li>På det hela taget motsäger sig inte studien den effektiva marknadshypotesen, det skapas reaktioner av olika storlek vid offentliggörandet men för att kunna fastställa ett säkert samband mellan status och reaktioner krävs en djupare och bredare undersökning. </li></ul> / <p><strong>Purpose: </strong>The aim of this study is to investigate the significance of financial reports through stock market reactions when financial reports become public. This is broken down into two part purposes; <em>do annual reports create reactions on the Swedish stock market OMX for the date of public enunciation?</em> and <em>does the reaction on the Swedish stock market follow the nature of the financial report?</em></p><p><strong>Methods: </strong>The study has two methodological aspects. The first one consists of a ratio analysis, of 81 financial reports between 1991-2009, in order to determine the report's status. The second one is an event study that deals with share developments for the time of annual reports public enunciation. The study has a quantitative approach where the empirical data consists of information from annual reports, interim reports and share price index.</p><p><strong>Theoretical: </strong>This paper relies on the efficient market hypothesis, signal theory and the theory perspectives of insider information.</p><p><strong>Empirical</strong>: Out of 81 examined annual reports 32 had a strong approach, 27 had weak and 22 had neutral. All the reports event windows for time of public enunciation had either a positive or negative AAR. The years 1991, -99, -07, -08 and -09 had a positive AAR while the years 1992, -93, -00 and -01 had a negative AAR. Every natures AAR become, 0,123 for the strong, -0,124 for the weak and 0,011 for the neutral.</p><p><strong>Conclusion</strong></p><ul><li>When a financial report is published and becomes available to stakeholders a reaction on the stock market tends to occur. </li><li>In the majority of cases the report provides positive reactions on the stock market when the underlying report is of a strong nature, negative reactions when the report is weak and no significant reaction when it is neutral. </li><li>There is, however, no immediate correlation between the market reaction and the nature of the report.  This may be due to the number of research objects that can have been too few and there for have gotten an excessive influence on the overall result. </li><li>Overall, the study does not contradict the efficient market hypothesis, reactions do accrue but to determine the correlation between the nature of the report and the effects on stock direction it require a deeper and wider study then this. </li></ul>

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex. Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation. Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR. Åren 1991, -99, -07, -08 och -09 fick ett positivt AAR medan åren 1992, -93, -00 och -01 fick ett negativt AAR. Varje status AAR blev 0,123 för de starka, -0,124 för de svaga och 0,011 för de neutrala. Analys/Slutsats Då en rapport offentliggörs kan en reaktion på aktiemarknaden generellt urskiljas. I majoriteten av fallen har rapporten medfört svagt positiva priseffekter vid offentliggörandet av en stark rapport, svagt negativa effekter vid en svag rapport och ingen signifikant reaktion vid en neutral rapport som inte bringar några större nyheter. Det finns dock inget statistiskt samband mellan marknadsreaktionen och rapportens status vid en korrelationsanalys. Detta kan bero på att antalet studieobjekten kan ha varit för få och avvikelserna har därmed fått ett stort inflytande på det totala resultatet. På det hela taget motsäger sig inte studien den effektiva marknadshypotesen, det skapas reaktioner av olika storlek vid offentliggörandet men för att kunna fastställa ett säkert samband mellan status och reaktioner krävs en djupare och bredare undersökning. / Purpose: The aim of this study is to investigate the significance of financial reports through stock market reactions when financial reports become public. This is broken down into two part purposes; do annual reports create reactions on the Swedish stock market OMX for the date of public enunciation? and does the reaction on the Swedish stock market follow the nature of the financial report? Methods: The study has two methodological aspects. The first one consists of a ratio analysis, of 81 financial reports between 1991-2009, in order to determine the report's status. The second one is an event study that deals with share developments for the time of annual reports public enunciation. The study has a quantitative approach where the empirical data consists of information from annual reports, interim reports and share price index. Theoretical: This paper relies on the efficient market hypothesis, signal theory and the theory perspectives of insider information. Empirical: Out of 81 examined annual reports 32 had a strong approach, 27 had weak and 22 had neutral. All the reports event windows for time of public enunciation had either a positive or negative AAR. The years 1991, -99, -07, -08 and -09 had a positive AAR while the years 1992, -93, -00 and -01 had a negative AAR. Every natures AAR become, 0,123 for the strong, -0,124 for the weak and 0,011 for the neutral. Conclusion When a financial report is published and becomes available to stakeholders a reaction on the stock market tends to occur. In the majority of cases the report provides positive reactions on the stock market when the underlying report is of a strong nature, negative reactions when the report is weak and no significant reaction when it is neutral. There is, however, no immediate correlation between the market reaction and the nature of the report.  This may be due to the number of research objects that can have been too few and there for have gotten an excessive influence on the overall result. Overall, the study does not contradict the efficient market hypothesis, reactions do accrue but to determine the correlation between the nature of the report and the effects on stock direction it require a deeper and wider study then this.

Objective: The study will investigate whether cash liquidity have a negative affect on profitability and share value of companies, listed on Nasdaq OMX Stockholm 2008-2011. Part of the purpose is also to show if the industry risk is of importance for treasury management of these companies. Method: The methodology for the study is key analysis through hypothesis testing and regression analysis Conclusion: The liquidity ratio affects profitability in a negative direction on the entire sample. No other conclusion can be drawn. / Syfte: Studiens syfte är att undersöka om kassalikviditeten har en negativ påverkan på lönsamhet och aktievärde, hos företag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm mellan åren 2008 till 2011. Delsyftet är att undersöka om branschrisken har ett positivt samband med kassalikviditeten för dessa företag. Metod: Metoden för studien är nyckeltalsanalys med hjälp av hypotesprövning och regressionsanalys, för företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Slutsats: Kassalikviditeten påverkar lönsamheten i negativ riktning på hela urvalet. Inga andra slutsatser kan dras.