Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2006. / Härtill 5 uppsatser.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2010. / Härtill 7 uppsatser.

The discussion about climate change and how it affects the earth has existed for years and is still ongoing. The European Climate & Assessment Project conveys data related to climate, which has been used in this thesis to investigate climate changes. The aim of this thesis was to investigate trends in time series for specific indicators and stations. The climate indicator Consecutive Summer Days was chosen and the stations Stockholm and Munich were investigated. The main focus has been on the statistics used in this thesis to investigate the aim of the study. Conclusions regarding an appropriate distribution for the data and independence in the explanatory variable were necessary to conclude with statistical methodology. To reach the conclusions the Negative Binomial Distribution was fitted. An assumption about independence in the explanatory variable was also made. Regression modelling could therefore be performed at data to investigate possible trends. The results from the study demonstrate an ascending trend in the chosen indicator in both Stockholm and Munich. This master thesis is a contribution to the climate research. The methodology used and the results gained can be used to support future studies within the climate research or other areas. / Data samlas in inom en rad olika samhällsområden. Ett av dessa områden är klimat. Under de senaste åren har diskussionen om klimatförändringars existens och dess påverkan på vår jord varit högst aktuell och intresseväckande. European Climate & Assessment Project förmedlar data kring klimat och deras data har använts i detta arbete för att komma ett steg närmare en sanning kring klimatförändringar. Detta examensarbete är ett bidrag till klimatforskningen. Syftet var att undersöka trender i tidsserier för vald indikator och stationer. Indikatorn Consecutive Summer Days valdes och stationerna Stockholm och München undersöktes. Det största fokuset och tiden i arbetet har lagts på den statistik som använts för att undersöka syftet. För att kunna undersöka trender var slutsats kring lämplig fördelning för data samt oberoende i den förklarande variabeln nödvändigt att säkerställas med statistiska metoder. För att komma fram till slutsatsen anpassades den Negativa Binomialfördelningen. Ett antagande om oberoende i den förklarande variabeln kunde även göras. Regressionsmodeller kunde därmed anpassas på data för att undersöka eventuella trender. Resultaten visade en uppåtgående trend i den valda indikatorn i både Stockholm och München. Det var dock inte möjligt att dra en slutsats kring om denna trend är naturlig eller om den beror på människans konsumtion av jordens resurser. Det var inte heller möjligt att dra en generell slutsats kring klimatförändringar då arbetet enbart undersöker en indikator på två stationer. Metoden som använts och resultaten som genererats kan dock användas som ett stöd i framtida studier inom klimatforskning eller annat intressant område.

No description available.

Svenskars syn på samt konsumtion av alkohol har under de senaste decennierna förändrats till att bli allt mer positiv. Detta tros vara en följd av det svenska inträde i Europa Unionen vilket har inneburit en allt mer liberal alkoholpolitik och även påverkat gemene mans attityd till alkohol. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar attityder till alkoholkonsumtion. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär där datamaterialet kommer från en studie utförd av SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) vid Stockholms universitet, år 2002, där svenskarnas alkoholvanor har kartlagts. 7899 individer 17–80 år gamla som slumpmässigt valdes ut från Statistiska centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) intervjuades via telefon. Respondenterna har bland annat fått tagit ställning till hur mycket som är acceptabelt att dricka vid 11 skilda specifika tillfällen. Dessa 11 påståenden har efter en faktorsanalys samt reabilitetstest slagitssamman till ett attityd-index vars syfte är att mäta attityden till situationsbunden alkoholkonsumtion. De oberoende variablerna som tros påverka attityden till alkoholkonsumtion är kön, ålder, civilstatus, barn samt egen konsumtion. Dessa variabler har utifrån tidigare forskning kring dem genererat i fem hypotser som med hjälp av Pearsons Chi 2-testsamt Logistiskregressionsanalys testats. Resulatet visar att om individen är man eller kvinna, vilket ålderspann denne infinner sig i, huruvida den är gift eller ej är faktorer som påverkar attityden till alkoholkonsumtion.

Denna studie undersöker sambandet mellan korruption och ekonomisk tillväxt för perioden 2004-2014. Regressionsanalys tillämpas med data från 102 länder i vilken beroende variabeln är förändring i real BNP per capita och används som mått på ekonomisk tillväxt. Oberoende variabler är humankapital, privata investeringar, statlig konsumtion, handelsöppenhet och politisk instabilitet. Dessa variabler representerar överföringskanaler. Andra oberoende variabler är korruption, populationstillväxt och initial BNP per capita. Syftet med uppsatsen är att göra en tydlig skillnad mellan direkt och indirekt effekt av korruption på ekonomisk tillväxt. Indirekt effekt av korruption på tillväxt sker genom överföringskanaler. Särskilt fokus ligger på betydelsen av olika överföringskanaler. Resultat från regressionsanalysen visar ett signifikant negativt direkt samband mellan korruption och tillväxt, till skillnad från tidigare forskning. De viktigaste överföringskanalerna genom vilka korruption påverkar tillväxten negativt, är privata investeringar och handelsöppenhet. Resultatet visar även positiva indirekta effekter av korruption på tillväxt genom statlig konsumtion och politisk instabilitet. Total inverkan av en enhetsökning på korruptionsskalan resulterar i 0,086 % lägre tillväxttakt.

Syfte: Studien har två delsyften, det första delsyftet ämnar att testa ett kvantitativt tillvägagångssätt för att undersöka individers attityder till medborgargarden. Det andra delsyftet ämnar att hitta indikatorer på vad som kan tänkas ligga bakom individers attityder till medborgargarden. Studien har två frågeställningar, den första berör respondenternas förtroende till samhällsaktörer och attityden mot medborgargarden. Den andra frågeställningen berör respondenternas upplevda trygghet och attityden mot medborgargarden. Data/Metod: Studien använde sig av en webbenkät som skapats specifikt för studien. Enkäten lades ut på webbforumet Familjeliv och grannsamverkansgrupper på Facebook. Studien använde sig av ett bekvämlighetsurval vilket innebär att resultaten inte kunde generaliseras till en större population. För att mäta individernas attityder till medborgargarden konstruerades fyra scenariofrågor där respondenter fick avgöra om det som försiggick i respektive scenario var rätt eller fel. Enkätfrågor som berörde förtroende, upplevd trygghet, upplevd brottslighet och brottsutveckling var inspirerade av den tidigare forskningen. Resultat: Samband kunde fastställas mellan förtroendet till samhällsaktörer och en negativ attityd mot medborgargarden. Detta samband kvarstod efter kontroll för andra variabler i datamaterialet. Inte lika tydliga samband kunde konstateras för studiens andra frågeställning där varken upplevd brottslighet i bostadsområdet eller upplevd trygghet i bostadsområdet uppvisade tydliga samband. Samband kunde dock konstateras mellan rädslan för att gå ut när det är mörkt och inte bära större mängder kontanter samt attityden mot medborgargarden. Slutsats: Attityden till medborgargarden kunde delvis förklaras genom förtroendet till samhällsaktörer samt den upplevda tryggheten. Resultaten i studien gick i samma riktning som studiens teori och den tidigare forskningen och därmed återfanns indikatorer för vad som kan tänkas påverka attityden mot medborgargarden.

<p>Den kommunala avfallstaxan är den avgift kommunen tar ut för att hantera hushållens avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant är att tillhandahålla vägning av det vanliga brännbara avfallet, hushållet faktureras därefter utifrån hur mycket det har slängt i soporna. Frågan är om invånarnas källsortering påverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende på om det är glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som källsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen. Resultatet tyder på att en viktbaserad taxa ökar källsorteringen av plast- och pappersförpackningar samt tidningar, men för glas är resultatet inte statistiskt signifikant. Resultaten försvagas dock något av brister i det statistiska underlaget.</p>