Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2004. / Härtill appendix + 8 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

<p>Den kommunala avfallstaxan är den avgift kommunen tar ut för att hantera hushållens avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant är att tillhandahålla vägning av det vanliga brännbara avfallet, hushållet faktureras därefter utifrån hur mycket det har slängt i soporna. Frågan är om invånarnas källsortering påverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende på om det är glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som källsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen. Resultatet tyder på att en viktbaserad taxa ökar källsorteringen av plast- och pappersförpackningar samt tidningar, men för glas är resultatet inte statistiskt signifikant. Resultaten försvagas dock något av brister i det statistiska underlaget.</p>

No description available.

<p>In Sweden, responsibility for the collection and recycling of packaging and newspapers lies with the producers. Therefore, the major producers created a joint</p><p>collection with 5800 recycling stations. The stations are the responsibility of a coordinating body, Förpacknings och Tidningsinsamlingen (FTI) which ensures Government regulations are adhered to by the producers.</p><p>In 2006, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) carried out an evaluation of the collection of packaging and newspapers. EPA´s research showed</p><p>that 80 percent of households were satisfied with the collection but that there were also shortcomings, including problems with littering at the recycling stations.</p><p>We have tried to approach the litter issue from different angles in order to suggest</p><p>possible measures to reduce the problem. An important aspect proved to be uncertainties regarding the concept of operators.</p><p>As there are currently many parties involved in the collection process this lead to the issue of who is legally considered as the operator of the recycling stations. We discovered, when we studied the subject, that there had been some reorganization of FTI's activities, which we believe contributes to making the question of who is to be</p><p>regarded as operators clearer.</p><p>We have also examined FTI's and the municipalities environmental offices’ approach to the problem. Overall, the survey shows that the degree of cooperation between FTI and the environmental offices is at a satisfactory level, but that there are differences in how the problem is perceived, particularly in regard to the cause of the litter.</p><p>Based on the investigation, we have come up with some suggestions for actions that may contribute to a reduction in litter and further enhance cooperation between the</p><p>municipalities’ environmental offices and FTI.</p><p>Some conclusions we have reached are that EPA should provide clearer guidance on the question of what constitutes an appropriate collection and that the municipalities’ environmental offices should be invited to the consultations between FTI and the municipalities regarding the recycling stations on a regular basis.</p>

In Sweden, responsibility for the collection and recycling of packaging and newspapers lies with the producers. Therefore, the major producers created a joint collection with 5800 recycling stations. The stations are the responsibility of a coordinating body, Förpacknings och Tidningsinsamlingen (FTI) which ensures Government regulations are adhered to by the producers. In 2006, the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) carried out an evaluation of the collection of packaging and newspapers. EPA´s research showed that 80 percent of households were satisfied with the collection but that there were also shortcomings, including problems with littering at the recycling stations. We have tried to approach the litter issue from different angles in order to suggest possible measures to reduce the problem. An important aspect proved to be uncertainties regarding the concept of operators. As there are currently many parties involved in the collection process this lead to the issue of who is legally considered as the operator of the recycling stations. We discovered, when we studied the subject, that there had been some reorganization of FTI's activities, which we believe contributes to making the question of who is to be regarded as operators clearer. We have also examined FTI's and the municipalities environmental offices’ approach to the problem. Overall, the survey shows that the degree of cooperation between FTI and the environmental offices is at a satisfactory level, but that there are differences in how the problem is perceived, particularly in regard to the cause of the litter. Based on the investigation, we have come up with some suggestions for actions that may contribute to a reduction in litter and further enhance cooperation between the municipalities’ environmental offices and FTI. Some conclusions we have reached are that EPA should provide clearer guidance on the question of what constitutes an appropriate collection and that the municipalities’ environmental offices should be invited to the consultations between FTI and the municipalities regarding the recycling stations on a regular basis.

Den kommunala avfallstaxan är den avgift kommunen tar ut för att hantera hushållens avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant är att tillhandahålla vägning av det vanliga brännbara avfallet, hushållet faktureras därefter utifrån hur mycket det har slängt i soporna. Frågan är om invånarnas källsortering påverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende på om det är glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som källsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen. Resultatet tyder på att en viktbaserad taxa ökar källsorteringen av plast- och pappersförpackningar samt tidningar, men för glas är resultatet inte statistiskt signifikant. Resultaten försvagas dock något av brister i det statistiska underlaget.

As waste quantities increased in the Swedish society households were encouraged to sort their household waste in the 1980s. This was due to the fact that it had been shown that physical processing of unsorted waste risk spreading hazardous substances. Today, only 29% of all plastic packaging is recycled and as a result of poor waste management, we have had to accept the consequences such as the global warming. The purpose of this study was to investigate how sorting of waste differs depending on whether a person is located in their permanent residence or in their holiday accommodation, and the reason behind potential differences. For this investigation, a survey was conducted, where owners of summer cottages and mountain cottages were asked to answer the questionnaire in order to study whether the sorting of household waste in people’s permanent residence differs from their sorting of household waste in their holiday accommodation’s. The results showed that there is a significant difference between the sorting in the permanent home and in the holiday home. More people sorted their waste when they were located at their permanent residence in comparison to their holiday accomodations. However, there was no significant difference between the sorting of waste in summer cottages in comparison to mountain cottages. The reasons why more people sort in their permanent residence were, among other things, the shorter distance to recycling stations, the larger space, and the fact that there is currently no collection system for food waste for holiday homes in some municipalities.

<p>Uppsatsen behandlar producentansvar för elektriska och elektroniska artiklar, konsumenten och risksamhället (Ulrich Beck). Syftet är att belysa producentansvaret för el-produkter ur ett konsumentperspektiv. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ intervju med kommunal tjänsteman vid Norrköping kommun, intervjuer med återförsäljare i Norrköping, flödesschema över el-produkter och information och slutligen har producentansvaret för el- produkter analyserats med utgångspunkt i Becks verk Risksamhället. El-produkter inebär tidstypiska risker för den reflexiva moderniseringsprocessen. Producentansvaret för el-produkter kan ses som ett försök att lösa problematiken kring resurser som hamnat på fel plats. För ökad insamlingsfrekvens av el-produkter är information viktig, liksom ökad närhet för konsumenten till insamlingssystemet. För att öka närheten till insamlingssystemet har hyresvärdar och kommun en viktig uppgift att fylla. Återförsäljare har genom sin dagliga kontakt med konsumenterna en viktig uppgift som förmedlare av information i systemet för producentansvar på el- produkter. Tyvärr kan en del återförsäljare inte ge en lokal prägel på informationen.</p>

The purpose of this thesis to increase the understanding of how Extended Producer Responsibility (EPR) affects the economy. EPR is a principle stating that producers should be responsible for the environmental impact of their products throughout the life cycle. In four out of five essays, scrapping of end-of-life vehicles in Sweden is used as an example. In Essay I the interdependency of the consumers’ and the producers’ responsibilities are stressed. It is concluded that the financial solution should be separated from the producer in order to ensure that future liabilities can be met. The main contribution of Essay II is that an increased premium will result in an increased number of returned vehicles. In Essay III it is shown that when the environmental harm is constant and relatively low, a deposit-refund system is preferred to an unfounded system. In cases where high environmental harm occurs the optimal choice would be a system combining both deposits and fines. Essay IV concludes that a funded system would have been a better way to finance the premium than an unfunded system in terms of higher rate of return. In Essay V the analysis is no longer limited to ELVs, and a model with endogenous growth is applied to the case where all the products in the economy are covered by EPR. It is found that both the growth and the level of output is favoured by the choice of a funded scheme. / Syftet med avhandlingen är att studera hur ekonomin påverkas av utökat producentansvar. Utökat producentansvar är ett sätt att internalisera miljökostnader i marknadspriset. Producentansvaret för bilar, så som det implementerats i den svenska lagstiftningen, har lagts till den tidigare lagstiftningen utan några större anpassningar. Effekterna av detta har inte tidigare utretts. Först analyseras dess konsekvenser i en översiktlig artikel. Därefter följer en ekonometrisk artikel vars syfte är att testa effekten av den nuvarande bilskrotningspremien. Det visade sig att en höjd premie ökar antalet återlämnade fordon. Sedan används en rättsekonomisk ansats för att förutsättningslöst, dvs. utan att ta den befintliga lagstiftning som utgångspunkt, analysera nedskräpningsproblematiken. Möjligheten att använda ett pantsystem jämförs med att använda böter för att styra individernas beteende. Det visade sig att om miljöpåverkan är relativt liten så är ett pantsystem att föredra, men om även fall med stor miljöpåverkan inkluderas skulle det optimala vara att använda både böter och pant. Därefter jämförs två alternativa sätt att finansiera premien, ett fonderat system jämförs med ett ”Pay-As–You-Go” system. Resultatet indikerar att ett fonderat system hade varit att föredra under den studerade perioden. Slutligen studeras effekterna av producenternas framtida åtaganden till följd av det utökade producentansvaret med hjälp av modell med endogen tillväxt. Det visade sig att både tillväxttakten och nivån på produktionen skulle ha gynnats av ett fonderat system.