Denna uppsats berör begreppet trygghet på en kommunal nivå med syfte att undersöka organisationerna i Halmstads kommuns syn på begreppet. Intervjuerna gjordes med sex personer från fem verksamheter i kommunen där intervjufrågorna utgick ifrån frågeställningarna om hur de uppfattar begreppet trygghet, hur de arbetar inom sin organisation med begreppet för att öka tryggheten i staden samt vad de själva inte kan göra för tryggheten som invånarna istället kan bidra med. Uppsatsen är framställd efter intervjuer och en rapport som har gjorts om trygghet i Halmstads kommun i relation till teorier, begrepp och tidigare forskning som alla berör ämnet trygghet på ett eller annat sätt. Teorierna berör trygghet på en lokal och kommunal nivå med begrepp som risksamhället, organisationskultur och det offentliga rummet. Resultatet visar på att det inte finns någon specifik definition av begreppet trygghet varken inom kommunen i helhet eller i organisationerna. Arbetet för trygghet är brett i staden främst med fokus på fysiska insatser och den fysiska miljön. Begreppet trygghet är avgränsad i uppsatsen till den upplevda tryggheten i offentlig miljö.

Övervakning har länge varit ett aktuellt ämne både i samhället och i sociologisk forskning, ofta i debatt mellan säkerhet genom övervakning kontra integritetsfrågor. Således syftar denna uppsats till att undersöka den svenska befolkningens inställning till statlig övervakning 2016 med hjälp av frågeställningarna: Vilken var den svenska befolkningens inställning till statlig övervakning år 2016 jämfört med resultat från 2023? Hur ser sambandet mellan vilken generation individen tillhör och deras inställning till statlig övervakning ut, kontrollerat för inställning till yttrandefrihet, förtroende för staten, antal utbildningsår samt kön? Uppsatsen har sin utgångspunkt i teori om risksamhället utifrån Ulrich Beck och Anthony Giddens, vilka bidrar med en förståelse för det moderna samhällets uppbyggnad av risker och riskbedömning som kan bidra med förståelse för debatten kring övervakning. David Lyon beskriver ett övervakningssamhälle där informationsutbyte, kameraövervakning med mera blivit normaliserat, vilket kan ses i dagens samhälle. Tidigare studier har undersökt inställning till övervakning utifrån en rad olika faktorer, exempelvis generation, yttrandefrihet, förtroende för staten. Data från den svenska delen av ISSP-undersökningen på ämnet den offentliga sektorn från 2016 har använts för att pröva tre hypoteser genom medelvärdesjämförelser och linjära regressioner. En fjärde hypotes jämför några av resultaten från 2016 med resultat från 2023 genom konfidensintervall. Resultat från regressionsanalyserna visar inte på några signifikanta samband mellan generation, yttrandefrihet, förtroende för staten men då kön inkluderas som kontrollvariabel framkommer att det finns en interaktion mellan yttrandefrihet och kön. Män som värnar om yttrandefrihet och att få uttrycka “extrema” åsikter verkar därmed mindre villiga att bli övervakade, detsamma verkar inte gälla för kvinnor. Jämförelsen av konfidensintervallen visar att en större andel av respondenterna från 2023 är statistiskt signifikant mer positiva till övervakningsåtgärder jämfört med 2016. Vidare kan det vara betydelsefullt för framtida forskning att lägga fokus på genus och attityder snarare än sociodemografiska variabler i studier på området övervakning.

<p>Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker. Alla deltagare vet inte var de ser sig själva om ett år framåt och vågar inte uttala sig om framtiden vad beträffar arbetslivet på den riktiga arbetsmarknaden. För att bredda förståelsen av det funna resultatet valde jag att återkoppla den till Beck Ulrichs teori om risksamhället samt Erving Goffmans stigmateori.</p>

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet. Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhällsförändring skett. Uppsatsen fastslår att det finns ett flertal skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering i frågor av denna typ mellan de två tidsperioderna. Antalet publicerade artiklar, experter samt expertuttalanden i Dagens Nyheter är väsentligt fler i fallet med Svininfluensan. Riskdefinitionerna är dessutom betydligt mer tvetydiga i detta fall vilket delvis torde bero på den mer differentierade grupp experter som uttalar sig i debatten samt att gruppens storlek ökat markant. Uppsatsen klargör vidare att fler marknader expanderat som resultat av svininfluensans utbredning än dess föregångare. Läkemedelsmarknaden särskiljer sig i denna analys och har troligen gynnats av den utökade riskrapporteringen och riskforskningen. Slutligen konstateras att den statliga maktutövningen ökat avsevärt i dessa frågor då betydligt fler statliga medel används vid hanteringen av Svininfluensan än Hongkonginfluensan. Denna avslutande analys visar vidare att hanteringen av de risker som pandemier medför gått från att i Hongkong-fallet ha varit en ren expertfråga till att i fallet med svininfluensan bli en politisk fråga med flertalet uttalanden från både svenska och utländska ministrar i rapporteringen.

Tänk dig att du plockar upp en tidning på vägen hem, tidningen har slående rubriker vilka tilltalar dig och du väljer att fördjupa dig och eventuellt ta till dig det som lyfts fram i artikeln. Det som den här i studien uppmärksammar är att konjunkturer spelar roll, och synen på konjunkturernas inverkan på samhället och individen lyfts fram i tidningsartiklarna. Det är en bild av en orolig framtid som lyfts fram i media och framtiden kan till och med uppfattas som hotfull genom exemplet lågkonjunktur. Lågkonjunkturen för med sig en samhällsförändring som uppmärksammas av media och genom att belysa denna samhällsförändring via diskursanalys och utvalda teoretiska utgångspunkter om risksamhället och om samhället som socialt konstruerat vilka lyfter fram föreställningarna kring lågkonjunkturen i relation till samhällets utveckling.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker. Alla deltagare vet inte var de ser sig själva om ett år framåt och vågar inte uttala sig om framtiden vad beträffar arbetslivet på den riktiga arbetsmarknaden. För att bredda förståelsen av det funna resultatet valde jag att återkoppla den till Beck Ulrichs teori om risksamhället samt Erving Goffmans stigmateori.

Rädsla för brott inverkar negativt både på ett individuellt plan och påsamhällsnivå och ses därför som ett aktuellt samhällsproblem. Tidigare forskninghar funnit att äldre, trots att de tillhör en grupp som har låg risk att utsättas förbrott, ändå uppvisar en hög grad av rädsla för brott. Forskningslitteraturen kringvilka faktorer som är associerade med äldres ökade rädsla för brott är intesamstämmig. Syftet med studien var att undersöka äldres rädsla eller orädsla föratt utsättas för brott i bostadsområdet eller hemmet, samt att undersöka äldresrädsla eller orädsla för att utsättas för egendoms- eller personbrott. Deltagarna istudien utgjordes av 110 äldre i Sundsvall mellan 58 och 94 år. Data samlades ingenom en enkät via bekvämlighetsurval på socialt aktiva äldre. Utöver rädslan förbrott undersöktes även faktorerna kön, inkomst,tidigare utsatthet, boendesituation,grannskapsvariabler, förmåga att försvara sig, och upplevd sannolikhet att utsättasför brott inom 12 månader. Detta för att undersöka hur dessa faktorer skilde sigmellan grupper med olika grad av orädsla eller rädsla. Dessutom kundesignifikanta resultat finnas gällande inkomst och upplevd sannolikhet att utsättasför brott inom 12 månader. Resultaten diskuteras i förhållande till teorin omrisksamhället. Vidare läggs förslag fram för framtida sociologisk ochkriminologisk forskning för att undersöka hur sociala aktiviteter spelar in pårädsla respektive orädsla för brott, och hur socialt aktiva bryter mot risksamhället. / <p>2013-11-26</p>

Under hösten 2009 vaccinerades mer än fem miljoner svenskar med vaccinet Pandemrix för att skyddas mot svininfluensan som då spreds som en löpeld. Tyvärr uppdagades det senare att vaccinet ökade risken för att utveckla den neurologiska sjukdomen narkolepsi, sjukdomsbilden innebär symptom som påtaglig sömnighet eller upplevelsen av att musklerna är kraftlösa. Detta är någonting som kommit att skapa en misstro mot vaccinationer rent generellt. I flertalet europeiska länder har dessutom de senaste åren utbrott av mässling förekommit, världshälsoorganisationen uttrycker i sammanhanget en oro över sjunkande vaccinationstäckningar och ett ökat motstånd mot vaccin överlag. Framväxten av internet har möjliggjort att information för de allra flesta är lättillgänglig, i fotspåren av denna utveckling skapades även Webb 2.0. Webb 2.0 utmärker sig i den benämning att den skapar möjligheter för användarna att interagera med varandra, de kan skapa, dela med sig och diskutera information. Inom ramen för denna studie är det av intresse att undersöka vilken roll de två sociala medierna Facebook och Twitter spelar i frågan om att diskutera och sprida information om vaccin. Studiens syfte är att undersöka hur information om vaccin skildras på sociala medier, samt hur dessa förhåller sig till myndigheters och experters information och rekommendationer rörande vaccin. Metoden som ligger till grund för genomförandet av studien är en netnografi, vilket som metod innebär att undersöka sociala och kulturella sammanhang över internet. I fallet för denna studie har det empiriska materialet samlats in från Facebook och Twitter för att sedan analyseras med utgångspunkt i Anthony Giddens teoretiska begrepp tillit och expertsystem samt Ulrich Beck och Giddens teoretisering av begreppet risk.  Studiens resultat pekar på att individer med en negativ inställning till vaccin tenderar att hysa en misstro mot den information och de råd som kommer från myndigheter och medicinska experter. Samtidigt råder ett motsatt förhållande när det kommer till individer som uttrycker en positiv inställning till vaccin, dessa individer finner informationen samt råden pålitlig och utgör i många fall en grund för argumentation i diskussion om potentiella risker med vaccin. I studien identifierades två huvudsakliga argument som framfördes i frågan varför föräldrar inte bör vaccinera sina barn. Det ena argumentet baserades på att läkemedelsföretag, läkare, myndigheter eller andra aktörer som på något vis kan gynnas ekonomiskt på den information och de råd som ges om vaccin inte går att lita på. Det andra huvudsakliga argumentet tog utgångspunkt i att vaccin innehåller gifter som skadar barnen, detta argument förstärkte användarna i många fall genom att sprida bilder eller filmklipp på sjuka barn tillsammans med en text där vaccin utgavs vara orsaken till sjukdomstillståndet.

Klimatförändringarna är en av vår tids största frågor. Hur länder, företag och individer ställer sig inför de pågående klimatförändringarna, är en viktig fråga för samhällsvetenskapen att analysera. De klimatpolicys som den svenska regeringen behöver ta ställning till kan ge förödande konsekvenser om dessa inte genomförs. Mycket tyder även på att kvinnor kommer att påverkas hårdare av klimatförändringarna samtidigt som att kvinnor i en svensk kontext är mer positivt inställda till klimatpolicys än män. Studiens syfte är att undersöka vilka egenskaper som skapar en mer eller mindre positiv inställning till klimatpolicys och huruvida dessa egenskaper skiljer sig mellan män och kvinnor. De teorier som studien använt sig av är könssocialisationsteorin, teorin om hegemonisk maskulinitet och Giddens teori om risksamhället. Studiens frågeställningar och hypoteser analyseras med enkätdata från SOM-undersökningen från 2021. Urvalet består av 1180 individer i 16 till 85 års ålder som år 2021 bodde i Sverige. För att pröva studiens hypoteser utfördes sex linjära regressioner. Två av dessa gjordes på hela urvalet och fyra av dessa gjordes separat för män och kvinnor. Resultaten visade ett signifikant samband mellan inställning till klimatpolicys och kön. När oro inkluderades för hela urvalet påvisades ett signifikant samband mellan inställning till klimatpolicys, kön och oro för klimatförändringarna. Resultatet för den uppdelade analysen visade att variablerna hade små men olika effekter på män och kvinnors inställning till klimatpolicys. För män uppvisades signifikanta samband för alla oberoende variabler (förutom för politisk inställning något till vänster). För kvinnor uppvisades signifikanta samband för alla variabler förutom ålder och socioekonomisk status. Regressionsmodellen med alla variabler inkluderade hade en sämre förklaringskraft för kvinnors inställning till klimatpolicys än för män. Att förklara vad som kan forma kvinnors inställning till klimatpolicys är en därför en viktig fråga för framtida forskning att ta vid.

This study aims to explain the phenomenon of fear of crime among students at the Linnaeus University campus area in Växjö. More precisely, the study deals with social trust between people, and the connection between trust and the fear of being subjected to crime. In recurrent national surveys, the results have shown that about one-third of the population in Sweden is largely concerned about being subjected to crime. Our hypothesis is that low interpersonal trust and low trust in social institutions creates anxiety and fear of it’s and society's well-being, which increases the fear of being subjected to crime. In multiple linear regression analyzes, we investigate whether there is any connection between trust and fear of being subjected to crime. The results are analyzed with the help of Anthony Giddens and Ulrich Beck and compared with results generated in previous research. The main result shows that connections exist, but it is not so strong and further studies are required in the area. The respondents feel confident in people in general, and rely on the institutions of society, but at the same time are concerned about everyday crime, going out alone late at night in the campus area and over sexual harassment aimed at women.