Den här studiens syfte är att ta reda på hur den personliga integriteten påverkas av datalagringsdirektivet som trädde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter från internet och telefoni upp till sex månader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige är med i EU så var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som är för datalagringsdirektivet och de som är emot men det har varit mycket lättare att hitta material och artiklar som är emot direktivet av förklarliga skäl. Syftet med lagen är att polisen lättare ska kunna komma åt terrorism och grov brottslighet och även kunna samarbeta mellan länder. Våra frågeställningar som vi kommer att försöka besvara är hur den personliga integriteten påverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebär för den personliga integriteten, om det innebär ökad eller minskad personlig integritet. Vi har valt att analysera vår studie utifrån den hegemoniska diskursen som ses som den ledande diskursen samt motdiskurser till den hegemoniska. Vi har studerat detta utifrån ett politiskt och moralfilosofiskt perspektiv. För det politiska perspektivet har vi tolkat regeringens proposition 2010/11:46 som är för direktivet samt Vänsterpartiet och Miljöpartiets motioner som är emot. Från moralfilosofin valde vi två inriktningar, den konsekventetiska lära som förespråkas av utilitarismen och den regeletiska lära som rättighetsetiken förespråkar och som mer fokuserar på personlig integritet. Foucault och Castells teorier har vi valt för att besvara frågeställningarna. Vi har kommit fram till att de flesta är mer eller mindre överens om att den personliga integriteten kan kränkas men att man när man lagstiftat om detta försökt att ta hänsyn till den personliga integriteten så mycket man kunnat. Det är den grova brottsligheten man vill komma åt med lagen inte den enskilde individen. Ett öppet samhälle med övervakning är också ett rättssäkert samhälle, det är insynen och kontrollen som gör samhället rättssäkert för medborgarna menar filosofen Tännsjö.

Övervakning har länge varit ett aktuellt ämne både i samhället och i sociologisk forskning, ofta i debatt mellan säkerhet genom övervakning kontra integritetsfrågor. Således syftar denna uppsats till att undersöka den svenska befolkningens inställning till statlig övervakning 2016 med hjälp av frågeställningarna: Vilken var den svenska befolkningens inställning till statlig övervakning år 2016 jämfört med resultat från 2023? Hur ser sambandet mellan vilken generation individen tillhör och deras inställning till statlig övervakning ut, kontrollerat för inställning till yttrandefrihet, förtroende för staten, antal utbildningsår samt kön? Uppsatsen har sin utgångspunkt i teori om risksamhället utifrån Ulrich Beck och Anthony Giddens, vilka bidrar med en förståelse för det moderna samhällets uppbyggnad av risker och riskbedömning som kan bidra med förståelse för debatten kring övervakning. David Lyon beskriver ett övervakningssamhälle där informationsutbyte, kameraövervakning med mera blivit normaliserat, vilket kan ses i dagens samhälle. Tidigare studier har undersökt inställning till övervakning utifrån en rad olika faktorer, exempelvis generation, yttrandefrihet, förtroende för staten. Data från den svenska delen av ISSP-undersökningen på ämnet den offentliga sektorn från 2016 har använts för att pröva tre hypoteser genom medelvärdesjämförelser och linjära regressioner. En fjärde hypotes jämför några av resultaten från 2016 med resultat från 2023 genom konfidensintervall. Resultat från regressionsanalyserna visar inte på några signifikanta samband mellan generation, yttrandefrihet, förtroende för staten men då kön inkluderas som kontrollvariabel framkommer att det finns en interaktion mellan yttrandefrihet och kön. Män som värnar om yttrandefrihet och att få uttrycka “extrema” åsikter verkar därmed mindre villiga att bli övervakade, detsamma verkar inte gälla för kvinnor. Jämförelsen av konfidensintervallen visar att en större andel av respondenterna från 2023 är statistiskt signifikant mer positiva till övervakningsåtgärder jämfört med 2016. Vidare kan det vara betydelsefullt för framtida forskning att lägga fokus på genus och attityder snarare än sociodemografiska variabler i studier på området övervakning.

In this study, we examine how marketing actors using programmatic advertising manages consumer integrity. The context of our study is the possibilities current technology entails relative to the fact that people today live in a surveillance culture. Programmatic has emerged through the possibilities of technology to increase efficiency through personalized advertising by collecting customer data. This raises the question, how do actors collecting consumer data and using programmatic advertising manage not to lose the trust of the consumer in a society where we, in various ways, are under constant surveillance? Our study is based on material collected through qualitative interviews with actors relevant to our subject who in various ways come in contact with programmatic advertising in their work.  We could conclude that it is important to programmatic actors to manage the integrity issue correctly and to be transparent with their consumers, but that they do have interests which often overshadows the issue to varying degrees. We also noted that personal integrity is a complex concept which makes the issue difficult for actors to discuss and deal with in a palpable manner. The study identified the opinion of all actors that there is plenty of room to discuss the issue in to a greater extent than what is being done today.

<p>The purpose with this essay is to examine how arts and politics integrate to raise urgent messages and call upon social changes. Performance art as an artistic manifestation against the surveillance society has been studied to clarify this integration and through an empirical examination of the anarchistic performance group <i>The Surveillance Camera Players</i>. This group formed in New York City 1996 as a manifestation against the increased use of surveillance cameras in public places in Manhattan. Through performance in front of these cameras, The Surveillance Camera Players are able to express their protest against the surveillance society which, occurring to them, violates citizens constitutionally right to privacy. The development and signification of the surveillance society are examined through theoretical perspective by foremost Michel Foucault, but also by contemporary scientist in that field. Theories about political art have been studied for the understanding of the work of <i>The Surveillance Camera Players</i>.</p> / <p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur konst och politik integreras i syfte att föra fram ett budskap och på så sätt försöka påverka till samhällsförändringar. För att tydliggöra detta studeras performancekonst som ett konstnärligt motstånd mot övervakningssamhället och detta exemplifieras genom en empirisk undersökning av den anarkistiska teatergruppen <i>The Surveillance Camera Players, SCP</i>. Denna grupp bildades i New York City 1996, som en manifestation mot det ökande användandet av övervakningskameror på offentliga platser på Manhattan. Genom performance, framför dessa kameror, ger SCP uttryck för sitt motstånd mot övervakningssamhället, som enligt dem, kränker medborgarnas konstitutionella rätt till privatliv. I uppsatsen studeras övervakningssamhällets utveckling och betydelse genom ett teoretiskt perspektiv av framförallt Michel Foucault och även samtida forskare inom området. För förståelsen av <i>The Surveillance Camera Players</i> verksamhet studeras teorier kring politiskt medveten konst. </p>

The purpose with this essay is to examine how arts and politics integrate to raise urgent messages and call upon social changes. Performance art as an artistic manifestation against the surveillance society has been studied to clarify this integration and through an empirical examination of the anarchistic performance group The Surveillance Camera Players. This group formed in New York City 1996 as a manifestation against the increased use of surveillance cameras in public places in Manhattan. Through performance in front of these cameras, The Surveillance Camera Players are able to express their protest against the surveillance society which, occurring to them, violates citizens constitutionally right to privacy. The development and signification of the surveillance society are examined through theoretical perspective by foremost Michel Foucault, but also by contemporary scientist in that field. Theories about political art have been studied for the understanding of the work of The Surveillance Camera Players. / Uppsatsens syfte är att undersöka hur konst och politik integreras i syfte att föra fram ett budskap och på så sätt försöka påverka till samhällsförändringar. För att tydliggöra detta studeras performancekonst som ett konstnärligt motstånd mot övervakningssamhället och detta exemplifieras genom en empirisk undersökning av den anarkistiska teatergruppen The Surveillance Camera Players, SCP. Denna grupp bildades i New York City 1996, som en manifestation mot det ökande användandet av övervakningskameror på offentliga platser på Manhattan. Genom performance, framför dessa kameror, ger SCP uttryck för sitt motstånd mot övervakningssamhället, som enligt dem, kränker medborgarnas konstitutionella rätt till privatliv. I uppsatsen studeras övervakningssamhällets utveckling och betydelse genom ett teoretiskt perspektiv av framförallt Michel Foucault och även samtida forskare inom området. För förståelsen av The Surveillance Camera Players verksamhet studeras teorier kring politiskt medveten konst.