Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt. Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle? På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen? Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt. Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner. I artiklarna hävdar förespråkarna å sin sida att FRA och FRA-lagen och den övervakning som myndigheten utför är positivt och nödvändigt i och med att dem finns till för att skydda de svenska medborgarna medan kritiker mot FRA och lagen hävdar att lagen och FRA:s arbetssätt kränker dem svenska medborgarnas personliga integritet. Dessa argument och teman har vi sedan kunnat ställa i relation till de begrepp som Foucault använder i sin teori och utifrån det diskutera och dra slutsatser.

I takt med att internet fått en allt mer självklar ställning i dagens samhälle uppkommer debatter om personlig integritet med jämna mellanrum. I rampljuset står ofta hur sociala medier belyser och behandlar användares integritet i den digitala miljön. Den här uppsatsen har undersökt hur personlig integritet konstrueras i användarvillkoren till tre av de största sociala medierna: Facebook, Twitter och Youtube. Kontexten i vilken studien tar avstamp är hämtad ur Giddens resonemang om ett senmodernt samhälle. Utifrån flera teoretikers definitioner av personlig integritet skapade vi en integritetsmodell med vilken begreppet operationaliserades. Kritisk diskursanalytisk metod och analysverktygen modalitet och transivitet har använts för att analysera texterna. Vi har även lagt stor vikt vid specifika ordval i användarvillkoren. Slutsatsen är att personlig integritet inte syns explicit i villkoren, utan istället genomsyras i hur organisationerna behandlar användarnas personuppgifter och personliga innehåll. Genom användarvillkoren positionerar sig organisationerna som olika roller, ibland som auktoritär figur och ibland som jämlik vän. Undersökningen visar hur personlig integritet i användarvillkoren även fokuserar på rättigheterna och ansvaret för webbplatsens innehåll. I texterna behåller användarna ansvaret för innehållet medan de skriver under på att organisationen får rättigheterna att använda innehållet. Gällande användarnas säkerhet är villkoren skrivna som att det är andra användares beteenden som kan vara integritetskränkande, medan organisationens handlande inte kan vara det.

Our everyday lives are getting more and more connected with the web, and with that emerges the so called Internet of Things paradigm. The main objective of digitalizing the physical environment is to streamline everyday tasks whether it is on an individual basis or on an industrial basis. The purpose of this study is to examine the security and privacy issues related to the Internet of Things and the challenges the industry faces when developing IoT-solutions. We carried out interviews with four respondents whom all were active in the IoT-industry. The result of our study shows that the ubiquitous nature of technology put more at stake, resulting in the industry having to responsibly handle security and privacy related issues in a different way than before. Also, because of the Internet of Things still being in such an early developmental stage, there are standardization issues at hand that complicates the development of IoT-solutions.

I dagsläget finns ingen specifik lagstiftning som reglerar vilka kontrollåtgärder en arbetsgivare får vidta i förhållande till sina arbetstagare. Utredningar om lagstiftning kring integritetsskyddet för arbetstagare har gjorts vilket tyder på att lagstiftning bör anses behövlig. Uppsatsen bygger på hypotesen om att lagstiftning på området ska tillkomma. Vid bedömning om en arbetsgivares kontrollåtgärd är tillåten då den inkräktar på en arbetstagares personliga integritet företas en intresseavvägning där arbetsgivarens intresse av åtgärden och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet vägs mot varandra. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur denna intresseavvägning ser ut i dagsläget samt att analysera hur intresseavvägningen bör regleras i en hypotetisk lagstiftning på området. En analys av intresseavvägningen i dagsläget leder till att en intresseavvägning i en hypotetisk lagstiftning bör iakttas på så sätt att det är arbetsgivarens syfte med kontrollåtgärden som ställs mot vilken grad kontrollåtgärden inkräkar på arbetstagarens personliga integritet. För att avgöra om en kontrollåtgärd får företas vägs dessa intressen mot varandra med bedömning av omständigheter som påverkar dessa intressen. De omständigheter som bör beaktas och bedömmas i förhållande till syftet med kontrollåtgärden är den valda metoden och eventuella alternativa metoder. Här bör även hänsyn tas till proportionalitetsprincipen. Verksamheten i sig och om arbetsgivaren har misstanke om att missbruk förekommer bör även beaktas. Den bedömningen bör sedan ställas mot vilken grad integritetskränkningen anses ha på arbetstagarens personliga integritet. Den senare bedömningen påverkas av omständigheter som av vem eller vilka som ska genomföra kontrollåtgärden, på vilket sätt utförandet går till och informationen som arbetstagaren bör ha fått om kontrollåtgärden. / There is no specific legislation governing what kind of control measures an employer may take. Preparatory works regarding privacy protection of employees have been made which suggestions that legislation should be seen as necessary. This paper is therefore based on the hypothesis that legislation will be applied. When determining whether an employer’s control measure is allowed when it intrudes a employee’s personal integrity a weighing of interests is made. This paper aims to describe and analyze how this weighing of interests is made in the current situation and how the weighing of interests should be regulated in a hypothetical legislation.

Det finns ett ökat hot för kränkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhälle. Både enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhållanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra välfärdstjänster och ta myndighetsbeslut. För att inte känslig information ska hamna i orätta händer finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jämför Finlands och Sveriges rättsordningar utifrån materiell och formell rättsäkerhet gällande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte. Genom att kompararera två rättsordningar får analysen ytterligare en dimension – vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen är att beroende på hur rättsystemet utformats utifrån grundläggande värden får det varierande effekt på den enskildes integritetsskydd. Finland har konstruerat sin rättsordning utifrån värdet integritet vilket ger den enskilde juridiskt skydd på flera nivåer i rättsordningen och med ett omfattande materiellt innehåll. Sekretessen följer handlingen genom alla myndigheter. Sverige däremot har byggt en rättsordning utifrån värdet offentlighet, där sekretessen är undantaget från huvudregeln. Det gör att det finns en ökad risk för rättsbrist om inte sekretess täcker alla situationer. En lösning på ett av det svenska systemets problem, skulle kunna vara att i sekretesslagen hänvisa till artikel 8 om privatliv i Europakonventionen om de mänskliga fri-och rättigheterna. Ytterligare en svensk svaghet är hur sekretesskyddet varierar mellan myndigheter, från att inte överföras alls, till att ges antingen ett starkare eller svagare skydd.

Uppsatsens innehåll handlar om kameraövervakning i anknytning till den personliga integriteten. En av uppsatsen huvudsyften är att utreda och identifiera gällande rätt kring kameraövervakning genom den rättsdogmatiska metoden. Det är avsiktligt att behandla illustrationen av kameraövervakningens intresse i både rätten till liv och skydd för egendom i förhållande till rätten till privatlivet, där den personliga integriteten omfattas. Fokus ligger i kameraövervakningslagen (2013:460) som är tillämplig vid platser dit allmänheter har tillträde. Men samtidigt är integritetsaspekten oerhört starkt vad gäller platser dit allmänheten inte har tillträde och därför ska konsekvenserna av behandling och bevaring av bild- och ljudupptagningar belyses i uppsatsen. Det är ytterst viktigt att belysa både områdena för att uppnå en riklig diskussion i uppsatsen. Övervakningsintresset och integritetsintresset jämförs på den europarättsliga- och nationella planet. Bilden av intresseavvägningen kompliceras vid tillämpningsfrågor i de högsta förvaltningsdomstolarna. Med en fortsatt syfte belyser uppsatsen problematiken i den nya kameraövervakningslagen (2013:460) vid bland annat tillstånds- och tillämpningsfrågor utifrån rättspraxis. Faktorerna som råder vid kameraövervakning i samband med de valda rättigheterna bedöms i en rättsfallsanalys. / The content of this essay is about video surveillance related to personal privacy. One of the essay main objectives is to investigate and identify the current law on video surveillance through the proper dogmatic approach. There is an intention to study the interest of video surveillance in both the right to life and protection of property in relation to the right to privacy, where personal integrity is covered. The focus is on kameraövervakningslagen (2013: 460) which is applicable at places where public units have access. But at the same time the privacy aspect is very strong in terms of places where the public units don’t have access and therefore the consequences of the treatment and storage of video and audio recordings are highlighted in the essay. It is extremely important to highlight both areas to achieve a rich discussion. The public interest and privacy interest will be compared on the European and national level regarding the selected rights. The questions concerning the balance of both the public and personal interests are complicated in the Supreme Administrative Courts. With a continued purpose, the essay will highlight the problems in the new kameraövervakningslagen (2013: 460) on permitting and enforcement issues based on case law. The prevailing factors at the new camera surveillance act will be associated with the selected rights and will be evaluated in a court case analysis.

<p>Personlig integritet och övervakning är något som starkt berör våra arbetsplatser idag. Vi påverkas av den ständiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vår personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats är att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post på en kommunal arbetsplats. Jag använder mig av den hermeneutiska ansatsen och där jag ser till mina fem respondenters tolkning och förståelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har använt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet. Att se till den rådande teknik och de juridiska apekter är en stor del av arbetet men också respondenternas upplevelser och utsagor utifrån den hermeneutiska metoden. Intervjuerna är gjorda på svenska arbetsplatser men i den tidigare forskningen används både svenska och engelska artiklar. Där presenteras relevant forskning inom området vilken delats upp i fyra teman. Dessa teman är kännedom om lagstiftning, elektronisk övervakning gällande Internet och e-post, personlig integritet samt övervakning mellan olika länder. Den teoretiska referensramen består av Michel Foucaults teori kring övervakning och straff och David Lyons teori kring den teknologiska övervakningen och hans vidareutveckling av Foucaults teorier.</p><p>Den moderna teknik som idag råder gör att vi kan övervaka den enskilde arbetstagaren på arbetsplatsen, det bringar total kontroll genom att övervaka den anställdes arbetsuppgifter. Personlig integritet är svår definerat men en gemensam nämnare är att alla människor har rätt till ett privatliv och att kunna känna ett avstånd till andra människor.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka om man kan påverka en användares förtroende för e-handel genom att med hjälp av PRIME erbjuda användaren en funktion för att återkalla eller ändra personuppgifter hos ett e-handelsföretag. PRIME är ett verktyg för att skydda användarens personuppgifter, t.ex namn, adress och kreditkortsnummer, på Internet. Användaren ska själv ha kontroll över, och veta vem som har fått tillgång till hans/hennes personuppgifter. PRIME är ännu på prototypstadiet och undersökningen genomfördes med hjälp av animationer som avslutades med Wizard of Oz-baserad interaktion med en liten mock-up. Tio personer deltog i testet. Enkätbaserade intervjuer användes både före och efter experimentet.</p><p>De tester som genomförts har inte lyckats påvisa att man kan påverka användarens förtroende genom att öka funktionaliteten och därigenom användbarheten på en tjänst. Oavsett erfarenhet av Internet och e-handel så var det företagets varumärke och testdeltagarnas egna tidigare erfarenheter och andras erfarenheter som var den starkaste förtroendeskapande faktorn menade testpersonerna. Att kunna återkalla eller ändra information är funktioner som man borde kunna förvänta sig av en tjänst som PRIME, menade flera av testpersonerna. De flesta (8 av 10) tyckte att det var bra funktioner, men 5 av 10 (3 av de 8) såg inget behov av att använda sådana funktioner eftersom man bara handlar av företag som man litar på.</p>

No description available.

Personlig integritet och övervakning är något som starkt berör våra arbetsplatser idag. Vi påverkas av den ständiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vår personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats är att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post på en kommunal arbetsplats. Jag använder mig av den hermeneutiska ansatsen och där jag ser till mina fem respondenters tolkning och förståelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har använt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet. Att se till den rådande teknik och de juridiska apekter är en stor del av arbetet men också respondenternas upplevelser och utsagor utifrån den hermeneutiska metoden. Intervjuerna är gjorda på svenska arbetsplatser men i den tidigare forskningen används både svenska och engelska artiklar. Där presenteras relevant forskning inom området vilken delats upp i fyra teman. Dessa teman är kännedom om lagstiftning, elektronisk övervakning gällande Internet och e-post, personlig integritet samt övervakning mellan olika länder. Den teoretiska referensramen består av Michel Foucaults teori kring övervakning och straff och David Lyons teori kring den teknologiska övervakningen och hans vidareutveckling av Foucaults teorier. Den moderna teknik som idag råder gör att vi kan övervaka den enskilde arbetstagaren på arbetsplatsen, det bringar total kontroll genom att övervaka den anställdes arbetsuppgifter. Personlig integritet är svår definerat men en gemensam nämnare är att alla människor har rätt till ett privatliv och att kunna känna ett avstånd till andra människor.