Uppsatsens innehåll handlar om kameraövervakning i anknytning till den personliga integriteten. En av uppsatsen huvudsyften är att utreda och identifiera gällande rätt kring kameraövervakning genom den rättsdogmatiska metoden. Det är avsiktligt att behandla illustrationen av kameraövervakningens intresse i både rätten till liv och skydd för egendom i förhållande till rätten till privatlivet, där den personliga integriteten omfattas. Fokus ligger i kameraövervakningslagen (2013:460) som är tillämplig vid platser dit allmänheter har tillträde. Men samtidigt är integritetsaspekten oerhört starkt vad gäller platser dit allmänheten inte har tillträde och därför ska konsekvenserna av behandling och bevaring av bild- och ljudupptagningar belyses i uppsatsen. Det är ytterst viktigt att belysa både områdena för att uppnå en riklig diskussion i uppsatsen. Övervakningsintresset och integritetsintresset jämförs på den europarättsliga- och nationella planet. Bilden av intresseavvägningen kompliceras vid tillämpningsfrågor i de högsta förvaltningsdomstolarna. Med en fortsatt syfte belyser uppsatsen problematiken i den nya kameraövervakningslagen (2013:460) vid bland annat tillstånds- och tillämpningsfrågor utifrån rättspraxis. Faktorerna som råder vid kameraövervakning i samband med de valda rättigheterna bedöms i en rättsfallsanalys. / The content of this essay is about video surveillance related to personal privacy. One of the essay main objectives is to investigate and identify the current law on video surveillance through the proper dogmatic approach. There is an intention to study the interest of video surveillance in both the right to life and protection of property in relation to the right to privacy, where personal integrity is covered. The focus is on kameraövervakningslagen (2013: 460) which is applicable at places where public units have access. But at the same time the privacy aspect is very strong in terms of places where the public units don’t have access and therefore the consequences of the treatment and storage of video and audio recordings are highlighted in the essay. It is extremely important to highlight both areas to achieve a rich discussion. The public interest and privacy interest will be compared on the European and national level regarding the selected rights. The questions concerning the balance of both the public and personal interests are complicated in the Supreme Administrative Courts. With a continued purpose, the essay will highlight the problems in the new kameraövervakningslagen (2013: 460) on permitting and enforcement issues based on case law. The prevailing factors at the new camera surveillance act will be associated with the selected rights and will be evaluated in a court case analysis.

No description available.

<p>Syftet har varit att undersöka hur ”barnets bästa” och ”samarbetssvårigheter mellan föräldrar” ska inverka vid beslut om gemensam eller ensam vårdnad. Underliggande syfte var att genom två rättsfall visa hur domstolarna tar hänsyn till ”barnets bästa” och ”samarbetssvårigheter mellan föräldrarna” vid vårdnadstvister. Metoden i uppsatsen är traditionell juridisk metod, vilket innebär att lag, förarbeten, rättsfall, praxis och doktrin som är relevant för området har behandlats. Peczeniks sju intellektuella operationer har använts vid rättsfallsanalyserna. Uppsatsen har avgränsats till de paragrafer som rör rättsfallen, dvs. 6 kap. 2 a och 5 § § FB. Det är även de paragrafer som nämnts när ändringarna av FB gås igenom. Resultaten pekade på att det kanske är på väg att bli lättare att döma till ensam vårdnad. Domstolarna kommer att ta större hänsyn till de konflikter som finns mellan föräldrar angående frågor som rör barnen. Barnets bästa anses inte vara gemensam vårdnad när konflikterna är stora, utan det är då bättre med ensam vårdnad.</p>

Syftet har varit att undersöka hur ”barnets bästa” och ”samarbetssvårigheter mellan föräldrar” ska inverka vid beslut om gemensam eller ensam vårdnad. Underliggande syfte var att genom två rättsfall visa hur domstolarna tar hänsyn till ”barnets bästa” och ”samarbetssvårigheter mellan föräldrarna” vid vårdnadstvister. Metoden i uppsatsen är traditionell juridisk metod, vilket innebär att lag, förarbeten, rättsfall, praxis och doktrin som är relevant för området har behandlats. Peczeniks sju intellektuella operationer har använts vid rättsfallsanalyserna. Uppsatsen har avgränsats till de paragrafer som rör rättsfallen, dvs. 6 kap. 2 a och 5 § § FB. Det är även de paragrafer som nämnts när ändringarna av FB gås igenom. Resultaten pekade på att det kanske är på väg att bli lättare att döma till ensam vårdnad. Domstolarna kommer att ta större hänsyn till de konflikter som finns mellan föräldrar angående frågor som rör barnen. Barnets bästa anses inte vara gemensam vårdnad när konflikterna är stora, utan det är då bättre med ensam vårdnad.

Denna rapport syftar till att utreda och klargöra de allmänna lämplighetsvillkoren vid fastighetsbildning (som finns beskrivna i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen) och hur denna paragraf ska tolkas vid lämplighetsprövning. Detta har gjorts genom en rättsfallsstudie, där fokus lagts på hur paragrafen har tolkats i rättspraxis. Rättsfallsstudien har sedan kompletterats med propositionsanalyser och litteraturstudier. I uppsatsen har de 58 rättsfall som legat till grund för rättsfallsstudien redovisats för sig för att sedan analyseras och tolkas. Slutsatserna av arbetet presenteras i form av riktlinjer för vad som ska beaktas vid lämplighetsprövning. Riktlinjerna bygger på observerade tolkningar i rättspraxis och är menade att underlätta tolkningen av paragrafen. Till att börja med kan det konstateras att det finns flera dimensioner på paragrafen och att den innehåller åtta krav gällande fastigheters belägenhet, omfång, utformning, tillgång till behövliga vägar, vatten- och avloppsanordningar för bebyggelsefastigheter, varaktighet, aktualitet samt tillvägagångssätt. Kraven som ställs och faktorerna som spelar in i bedömningen beror dels på vilket av dessa krav som behandlas samt vilket ändamål fastigheten ska ha. Kraven som ställs är även högre för en obebyggd fastighet än för en bebyggd fastighet när fastigheten ska användas för boendeändamål. I studien blir det även tydligt att kraven som ställs på fastigheter för fritidsändamål är högre än för fastigheter för permanent boende. Det kan även konstateras att jord- och skogsbruksfastigheters lämplighet regleras till stor del av 3 kap. 5 § FBL. / This bachelor thesis report aims to investigate and clarify the general conditions concerning suitability for property formation (as described in Chapter 3, section 1 Real Property Formation Act) and how these conditions are supposed to be interpreted. This has been done through a court case study, where the focus has been on how the conditions have been interpreted in case law. 58 court cases have been studied separately and then analyzed in the report. The conclusions are presented in the form of guidelines concerning what to consider for a suitability assessment with regard to the conditions in Chapter 3, section 1 Real Property Formation Act. The guidelines are based on observed interpretations in case law and are meant to facilitate the interpretation of the conditions. It should be noted that there are several dimensions to the general conditions concerning suitability and that there are eight conditions considering real estates’ location, size, design, access to necessary roads, water and sewage systems for residential properties, duration, timeliness and approach. Depending on which of these conditions are considered, the assessment will be made in accordance. The assessment will also depend on the purpose of the real estate. For example, the requirements are higher for a real estate for recreational purposes than for a real estate for permanent residence. The requirements are also higher for a real estate containing no buildings than for a real estate that already contains a residential building when the real estate is meant for accommodation purposes. It may also be noted that agriculture and forestry real estates’ suitability mostly depends on the conditions in Chapter 3, section 5 Real Property Formation Act. Title

Property formation is in principle an individual matter for the property owners. The starting point in the Real Property Formation Act (FBL) is therefore that most property formation measures shall be based on voluntariness. However, some property formation measures can be done without consent from the concerned property owners and rights holders. This does not occur at least at property reallotment. It is obviously a very big impact on the ownership to be forced to abstain or grant land. In order to protect the interested parties against unjustified interference with the ownership, there are a number of provisions in Chapter 5, 4-8 §§ FBL that must be satisfied in all compulsory property reallotment measures. These provisions require, among other things, profitability and efficiency in the execution at each property reallotment measure where not every interested party agree on the implementation of the measure. These provision mainly protects individual interests and is applied in addition to the provisions for the protection of public interests in Chapter 3. FBL This bachelor thesis aims to clarify how the provisions in Chapter 5, 4-8 §§ FBL should be interpreted. In order to do so, an analysis of 150 court cases has been made. Of these, 74 court cases that were deemed particularly relevant have been selected and presented in the essay. In addition, bills and legal writing have been studied. Afterwards, the court cases have been analyzed in order to find patterns in the court´s decision. The sections have been analyzed from several aspects and several conclusions have been drawn. Among these may be mentioned in particular that the consideration of Chapter 5, section 4, paragraph 1 FBL and Chapter 5, section 5, paragraph 1 FBL should be done regardless of who is currently the property owner. However, when considering Chapter 5, section 6, paragraph 2 FBL and Chapter 5, section 8 FBL, account can be taken to individual circumstances of the current property owner. / Fastighetsbildning är i princip en enskild angelägenhet för fastighetsägarna. Utgångspunkten i FBL är därmed att de flesta fastighetsbildningsförrättningar ska bygga på frivillighet. Trots det kan vissa fastighetsbildningsåtgärder genomföras tvångsvis, dvs. utan medgivande från enskilda fastighetsägare och rättighetsinnehavare. Detta förekommer inte minst vid fastighetsreglering. Det är naturligtvis ett mycket stor ingrepp i äganderätten att tvingas avstå eller upplåta mark. För att skydda sakägarna mot omotiverade ingrepp i äganderätten finns därför ett antal villkor i 5 kap. 4-8 §§ FBL som måste vara uppfyllda vid all tvångsvis fastighetsreglering. Dessa bestämmelser ställer krav på bland annat lönsamhet och utformning vid all fastighetsreglering där inte varje sakägare är överens om regleringens genomförande. Villkoren skyddar huvudsakligen enskilda intressen och tillämpas vid sidan av bestämmelserna till skydd för allmänna intressen i 3 kap. FBL Detta kandidatexamensarbete syftar till att klargöra hur villkoren i 5 kap 4-8 §§ FBL ska tolkas. För att uppnå detta syfte har en analys av 150 rättsfall gjorts. Av dessa har 74 rättsfall som ansetts vara särskilt relevanta valts ut och presenterats i uppsatsen. Dessutom har förarbeten och juridisk doktrin studerats. Rättsfallen har sedan analyserats utifrån förarbetena och den juridiska doktrinen i syfte att finna mönster i domskälen. Paragraferna har analyserats utifrån olika aspekter och ett flertal slutsatser presenteras i rapporten. Bland dessa kan särskilt nämnas att författaren bedömer att prövningen av båtnadsvillkoret (5 kap. 4 § 1 st. FBL) och förbättringskravet (5 kap. 5 § 1 st. FBL) ska göras oberoende av vem som för tillfället är fastighetsägare. Vid prövningen av 5 kap. 6 § 2 st. FBL och 5 kap. 8 § FBL, däremot, finns ett visst utrymme för att ta hänsyn till individuella omständigheter kring den aktuella fastighetsägaren.

Bakgrund: Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554) är de två primära lagarna som finns inom området redovisning och revision. Dessa lagar är vad som kallas för ramlagar varför det förekommer hänvisningar i lagen till god redovisningssed. År 1976 myntades begreppet god redovisningssed (prop. 1975:104) sedan dess har god redovisningssed utvecklats med anledning av ett flertal myndigheter och organisationer. Uppsatsen fokuserar på tillgångsvärdering i relation till god redovisningssed. Vad som är intressant för uppsatsen är i de fall förenligheten med god redovisningssed blivit ifrågasatt av Skatteverket samt de fall det konstaterats att god redovisningssed inte förelegat och på vilket sett det påverkar revisorns ansvar. Syfte: Syftet är att belysa spänningen som uppstår mellan parterna i rättsprocesser vid skilda meningar om årsredovisningens förenlighet med god redovisningssed avseende tillgångsvärdering samt att belysa det ansvar revisorn bär när det görs gällande att god redovisningssed inte förelegat. Vidare syftar uppsatsen till att bidra med att klargöra vad som ansetts utgöra god redovisningssed vid tillgångsvärderingen och vilka ståndpunkter som varit mest centrala i perspektivet av prejudikatinstanser. Metod: Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ metod. Vad som varit relevant är den text som återfinns i de rättsfall som utgör empirin däri det går att utläsa parternas tolkning, domstolens resonemang och avgörande varför dokument utgjort datakällan. Då rättsfall varit aktuella har även den traditionella rättskälleläran beaktats i syfte att kunna förstå de tolkningar som skett av domstolarna. Slutsats: Slutsatserna som presenteras i uppsatsen baseras på vad som framkommit av den använda analysmodellen i förhållande till respektive rättsfall. På så vis ges en skriftlig förklaring på vad som anses utgöra god redovisningssed vid tillgångsvärdering under vissa förutsättningar och omständigheter. Därtill beskrivs också vilket ansvar en revisor bär i fråga om felaktigheter vid utförandet av en revision. Bland samhälleliga och etiska aspekter lyfts ett resonemang kring redovisnings- och revisionsbranschen kopplat till förtroende. / Background:The Accounting Act (1999:1078) and the Annual Accounts Act (1995:1554) are the two primary laws that exist in accounting and auditing. These laws are what are called framework laws, which is why there are references in the law to generally accepted accounting principles (GAAP). In 1976, the concept GAAP was coined (prop. 1975: 104) since then, GAAP has been developed due to several authorities and organizations. The thesis focuses on asset valuation in relation to GAAP. What is interesting for the thesis is in cases where the compatibility with GAAP has been questioned by the Swedish Tax Agency and in cases where it has been established that GAAP did not exist and in what way it affects the auditor's responsibility. Purpose: The purpose is to shed light on the tension that arises between the parties in legal proceedings in different opinions about the annual report's compatibility with good accounting practice regarding asset valuation and to highlight the auditor's responsibility when it is claimed that GAAP did not exist. Furthermore, the thesis aims to help clarify what is considered as GAAP in asset valuation and which positions have been most central in the perspective of the judicial body. Method: The thesis has been carried out with a qualitative method. What has been relevant is the text that is found in the legal cases that constitute the empirical data in which it is possible to read the parties' interpretation, the court's reasoning and deciding therefore documents have been the data source. As lawsuits have been relevant, the traditional doctrine of legal sources has also been relevant to understand the interpretations made by the courts. Conclusion: The conclusions presented in the essay are based on what has emerged from the analysis model used in relation to the respective legal case. In this way, a written explanation is given of what is considered as GAAP in asset valuation under certain conditions and circumstances. In addition, it also describes the responsibility an auditor bears in relation to errors in performing an audit. Among societal and ethical aspects, a reasoning about the accounting and auditing industry linked to trust is highlighted.