<p>Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar. </p><p>Genomförande: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Fem auktoriserade revisorer och sex styrelseledamöter har intervjuats. </p><p>Slutsats: Revisorer och styrelseledamöter är av olika syn på vad som är revisorns ansvar. Styrelseledamöterna ålägger i vissa fall revisorn ett större ansvar än vad revisorerna själva åtar sig och vad som kan anses följa av lag och god revisionssed. Revisorernas uppfattning skiljer sig enbart nämnvärt från lag och sed.</p>

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar. Genomförande: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Fem auktoriserade revisorer och sex styrelseledamöter har intervjuats. Slutsats: Revisorer och styrelseledamöter är av olika syn på vad som är revisorns ansvar. Styrelseledamöterna ålägger i vissa fall revisorn ett större ansvar än vad revisorerna själva åtar sig och vad som kan anses följa av lag och god revisionssed. Revisorernas uppfattning skiljer sig enbart nämnvärt från lag och sed.

No description available.

Bakgrund: Penningtvätt har under de senaste åren ökat och fått mycket uppmärksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekämpa penningtvätt har tagits fram. För att uppnå målen har ett flertal organisationer skapats på nationell och international nivå. Flera tillsynsmyndigheter har fått uppdraget att medverka i bekämpning av penningtvätt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka revisorns förhållnings- sätt till lagen om penningtvätt. Studien syftar även till att redogöra för revisorns ansvar gentemot penningtvättslagen samt framhålla vad begreppet kundkännedom innebär för revisorn i förhållande till lagen. Metod: För att uppnå studiens syfte har denna undersökning använt sig av den kvalitativa metoden. Intervjuformen som tillämpas är semi-strukturerad och studiens urval är ett icke-sannolikhetsurval. Undersökningens oberoende variabler är penningtvättslagen, revisorns ansvar och kundkännedom. Resultat: Studien visar att penningtvättslagen inte i någon större uträckning påverkat revisorns förhållningssätt. Gällande revisorns ansvar i förhållande till lagen anses lagen tämligen verkningslös ur ett brottsbekämpande perspektiv men kan ha positiv verkan ur ett brottsförebyggande syfte. Slutligen visar studien att ett effektivt sätt att motverka penningtvätt är att ha en god relation till klienten. / Background: Money laundering has increased particularly in recent years and received much attention. New laws and regulations with the aim of preventing and combating money laundering have been introduced. To prevent and fight money laundering organizations have been created on international levels. On national levels different official regulators have received assignments to participate against money laundering. Purpose: The purpose of this study is to examine the auditors' approach to the law of money laundering. The study will also explain the auditor's liability to the anti money laundering act and emphasize what the concept of customer due diligence means for the auditor in relation to the law. Method: In order to achieve the purpose of the study this survey uses the qualitative method. The interview shape applied is semi-structured with a non-probability selection. The independent variables of the study are the laundering act, the auditors' responsibility and costumer due diligence. Conclusion: The study shows that the money laundering act not has affected the auditors' approach to any greater extent. Regarding the auditors' responsibility the law is considerable ineffective from a law enforcement perspective but can deliver positive results from a law enforcement purposes. Finally, the study shows that an effective way to prevent money laundering is to have a good relationship with the client.

Bakgrund: Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554) är de två primära lagarna som finns inom området redovisning och revision. Dessa lagar är vad som kallas för ramlagar varför det förekommer hänvisningar i lagen till god redovisningssed. År 1976 myntades begreppet god redovisningssed (prop. 1975:104) sedan dess har god redovisningssed utvecklats med anledning av ett flertal myndigheter och organisationer. Uppsatsen fokuserar på tillgångsvärdering i relation till god redovisningssed. Vad som är intressant för uppsatsen är i de fall förenligheten med god redovisningssed blivit ifrågasatt av Skatteverket samt de fall det konstaterats att god redovisningssed inte förelegat och på vilket sett det påverkar revisorns ansvar. Syfte: Syftet är att belysa spänningen som uppstår mellan parterna i rättsprocesser vid skilda meningar om årsredovisningens förenlighet med god redovisningssed avseende tillgångsvärdering samt att belysa det ansvar revisorn bär när det görs gällande att god redovisningssed inte förelegat. Vidare syftar uppsatsen till att bidra med att klargöra vad som ansetts utgöra god redovisningssed vid tillgångsvärderingen och vilka ståndpunkter som varit mest centrala i perspektivet av prejudikatinstanser. Metod: Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ metod. Vad som varit relevant är den text som återfinns i de rättsfall som utgör empirin däri det går att utläsa parternas tolkning, domstolens resonemang och avgörande varför dokument utgjort datakällan. Då rättsfall varit aktuella har även den traditionella rättskälleläran beaktats i syfte att kunna förstå de tolkningar som skett av domstolarna. Slutsats: Slutsatserna som presenteras i uppsatsen baseras på vad som framkommit av den använda analysmodellen i förhållande till respektive rättsfall. På så vis ges en skriftlig förklaring på vad som anses utgöra god redovisningssed vid tillgångsvärdering under vissa förutsättningar och omständigheter. Därtill beskrivs också vilket ansvar en revisor bär i fråga om felaktigheter vid utförandet av en revision. Bland samhälleliga och etiska aspekter lyfts ett resonemang kring redovisnings- och revisionsbranschen kopplat till förtroende. / Background:The Accounting Act (1999:1078) and the Annual Accounts Act (1995:1554) are the two primary laws that exist in accounting and auditing. These laws are what are called framework laws, which is why there are references in the law to generally accepted accounting principles (GAAP). In 1976, the concept GAAP was coined (prop. 1975: 104) since then, GAAP has been developed due to several authorities and organizations. The thesis focuses on asset valuation in relation to GAAP. What is interesting for the thesis is in cases where the compatibility with GAAP has been questioned by the Swedish Tax Agency and in cases where it has been established that GAAP did not exist and in what way it affects the auditor's responsibility. Purpose: The purpose is to shed light on the tension that arises between the parties in legal proceedings in different opinions about the annual report's compatibility with good accounting practice regarding asset valuation and to highlight the auditor's responsibility when it is claimed that GAAP did not exist. Furthermore, the thesis aims to help clarify what is considered as GAAP in asset valuation and which positions have been most central in the perspective of the judicial body. Method: The thesis has been carried out with a qualitative method. What has been relevant is the text that is found in the legal cases that constitute the empirical data in which it is possible to read the parties' interpretation, the court's reasoning and deciding therefore documents have been the data source. As lawsuits have been relevant, the traditional doctrine of legal sources has also been relevant to understand the interpretations made by the courts. Conclusion: The conclusions presented in the essay are based on what has emerged from the analysis model used in relation to the respective legal case. In this way, a written explanation is given of what is considered as GAAP in asset valuation under certain conditions and circumstances. In addition, it also describes the responsibility an auditor bears in relation to errors in performing an audit. Among societal and ethical aspects, a reasoning about the accounting and auditing industry linked to trust is highlighted.