Title: Scandalous directors - Should they stay or should they go? Background: Corporate scandals are a constant issue in today’s society, but it is still a relatively untouched subject. Studies on the matter have shown that the owner and the CEO often are blamed. But what happens to the board of directors, who are responsible for the governance and conduct of the company? Do they get to keep their jobs, are they fired or do they leave voluntarily in order to protect their own reputation? Purpose: The purpose of this study is to examine if directors associated with corporate scandals lose their board seats and to explain why Method: The study is based on a deductive research approach and has its theoretical base in agency theory, institutional theory, stigmatization theory and resource dependence theory. These are used in order to explain all of the different factors that affect the turnover of directors associated with a corporate scandal. A quantitative method has been used by collecting data concerning directors on the Swedish stock market. Conclusions: The result of the study shows that directors associated with a corporate scandal does not lose their board seats. Instead they have a higher number of directorships. These results indicate that there is no informal governance mechanism in Sweden that works to uphold norms and discipline directors. Stigmatization theory along with resource dependence theory explains why the board of directors are untouched by the scandal and why it is other individuals that is forced to leave. / Titel: Skandalassocierade styrelseledamöter - Får de stanna eller avgå? Bakgrund: Företagsskandaler är ett återkommande fenomen i samhället som, trots den stora mediala uppmärksamheten som uppstår, är ett relativt outforskat ämne. Frågan om vem som efter en skandal får stå till svars har dock undersökts och det har visat sig att både företagets ägare och VD hängs ut som syndabockar. Frågan om hur styrelseledamöterna, som är ytterst ansvariga för företagets förvaltning, sanktioneras i samband med en företagsskandal kvarstår. Får de behålla sina uppdrag, avskedas dem eller avgår de frivilligt för att skydda sitt eget rykte? Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om styrelseledamöter som associeras med en företagsskandal omsätts samt förklara varför. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats och har sin teoretiska grund i agentteorin, den institutionella teorin, teorin om stigmatisering och resursberoendeteorin. Teorierna bidrar med olika förklaringar till faktorer som påverkar utfallet för hur en styrelseledamot som associeras med en företagsskandal omsätts. En kvantitativ studie har utförts med hjälp av data om svenska börsnoterade företags styrelseledamöter. Slutsatser: Resultaten av denna studie visar att styrelseledamöter som associeras med en företagsskandal inte omsätts från sina uppdrag. De har istället fler uppdrag än styrelseledamöter som inte deltagit i en företagsskandal. Resultaten indikerar att det i Sverige inte existerar någon informell kontrollmekanism som upprätthåller normer och disciplinerar styrelseledamöter. Teorin om stigmatisering tillsammans med resursberoendeteorin förklarar varför styrelsens ledamöter sitter säkert och att det istället är andra individer som får lämna sitt uppdrag.

Styrelsen i ett företag är tänkt att utgöra en funktion för övervakning och rådgivning till den högsta ledningen. Det är styrelsens ansvar att förvaltningen av företaget sköts på bästa möjliga sätt. En faktor som påverkar hur bra styrelsens arbete blir är styrelsens sammansättning. Företagets framgång kan sägas hänga samman med styrelsens sammansättning och kompetens. Det är viktigt att styrelsen kan kommunicera och utbyta erfarenheter. Då en styrelse arbetar som en grupp och ansvarar för företagets organisation och förvaltning krävs det att denna grupp kan samarbeta och på ett aktivt och effektivt sätt arbeta, för att utveckla och förbättra företagets framtid. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och få en förståelse för hur en styrelse sätts samman. Vad det är som ligger bakom valet av styrelseledamöter samt vad styrelsens sammansättning har för betydelse för styrelsearbetet. Vi har avgränsat oss till att undersöka hur en styrelse sätts samman och vad denna sammansättning har för betydelse. Vi har därmed inte tittat på företaget som respektive styrelse arbetar för. Vi har heller inte undersökt hur styrelsearbetet har påverkat företagets verksamhet. Vår forskning har bedrivits explorativt och uppsatsen är skriven med en kvalitativ ansats. Vi har använt ett induktivt arbetssätt. Vårt arbete har följt den traditionella forskningsprocessen som består av olika steg som tar sin början i en frågeställning och slutligen mynnar ut i ett resultat som grundar sig på tolkningar. Befintliga teorier och en teoretisk referensram har används för att analysera det empiriska material som har samlats in genom intervjuer. Vi har kommit fram till att en styrelse sätts samman med hjälp av en valberedning eller utan valberedning då ägarna själva väljer ut styrelsemedlemmar. Det är bolagsstämman som tar det slutliga beslutet om vilka som ska sitta med i styrelsen. Vår uppfattning är att tillsättningen av styrelsen är mer formell i större bolag med fler ägare än i mindre och familjeägda bolag. Styrelseledamöterna väljs dels på grund av deras kompetens och dels för att de har god branschkännedom. De personliga egenskaperna väger tungt vid valet av ledamöter. Eftersom styrelsen arbetar tillsammans som en grupp är det viktigt att de olika medlemmarna fungerar tillsammans och kan samarbeta.

<p>Styrelsen i ett företag är tänkt att utgöra en funktion för övervakning och rådgivning till den högsta ledningen. Det är styrelsens ansvar att förvaltningen av företaget sköts på bästa möjliga sätt. En faktor som påverkar hur bra styrelsens arbete blir är styrelsens sammansättning. Företagets framgång kan sägas hänga samman med styrelsens sammansättning och kompetens. Det är viktigt att styrelsen kan kommunicera och utbyta erfarenheter. Då en styrelse arbetar som en grupp och ansvarar för företagets organisation och förvaltning krävs det att denna grupp kan samarbeta och på ett aktivt och effektivt sätt arbeta, för att utveckla och förbättra företagets framtid.<strong></strong></p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och få en förståelse för hur en styrelse sätts samman. Vad det är som ligger bakom valet av styrelseledamöter samt vad styrelsens sammansättning har för betydelse för styrelsearbetet. Vi har avgränsat oss till att undersöka hur en styrelse sätts samman och vad denna sammansättning har för betydelse. Vi har därmed inte tittat på företaget som respektive styrelse arbetar för. Vi har heller inte undersökt hur styrelsearbetet har påverkat företagets verksamhet.</p><p>Vår forskning har bedrivits explorativt och uppsatsen är skriven med en kvalitativ ansats. Vi har använt ett induktivt arbetssätt. Vårt arbete har följt den traditionella forskningsprocessen som består av olika steg som tar sin början i en frågeställning och slutligen mynnar ut i ett resultat som grundar sig på tolkningar. Befintliga teorier och en teoretisk referensram har används för att analysera det empiriska material som har samlats in genom intervjuer.</p><p>Vi har kommit fram till att en styrelse sätts samman med hjälp av en valberedning eller utan valberedning då ägarna själva väljer ut styrelsemedlemmar. Det är bolagsstämman som tar det slutliga beslutet om vilka som ska sitta med i styrelsen. Vår uppfattning är att tillsättningen av styrelsen är mer formell i större bolag med fler ägare än i mindre och familjeägda bolag. Styrelseledamöterna väljs dels på grund av deras kompetens och dels för att de har god branschkännedom. De personliga egenskaperna väger tungt vid valet av ledamöter. Eftersom styrelsen arbetar tillsammans som en grupp är det viktigt att de olika medlemmarna fungerar tillsammans och kan samarbeta.</p><p> </p>

No description available.

Det har under en tid diskuterats huruvida den princip som i amerikansk rätt kallas the business judgment rule även förekommer i svensk rätt. Frågan har varit föremål för diskussion i flertalet artiklar och det är därför relevant att utreda huruvida principen förekommer i svensk rätt samt om en sådan princip kan anses vara förenlig med det skadeståndsansvar som styrelseledamöter har enligt 29 kap. 1 § ABL. Denna framställning syftar därför till att ge ett svar på om en princip likt the business judgment rule som förkommer i amerikansk rätt även förekommer i det svenska rättssystemet och om en sådan princip kan anses vara förenlig med 29 kap. 1 § ABL. För att utreda rättsläget har två metoder använts, den rättsdogmatiska metoden och den komparativa metoden, och den juridiska argumentationen i framställningen bygger på lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin. The business judgment rule förekommer i den amerikanska aktiebolagsrätten och principen är en presumtion om att bolagsledningen vid beslutsfattande agerat utifrån en väl informerade grund, i god tro samt i övertygelsen om att beslutet fattats för aktiebolagets bästa. Principen har kommit att ta sin form genom the Supreme Courts i USA och inte direkt genom skriven lag vilket beror på att USA är ett s.k. common law land där rättstillämparen även är skaparen av rättsreglerna. För att principen ska vara tillämplig krävs att fyra rekvisit uppfylls, dessa är att det ska röra sig om ett beslut som fattats av en styrelseledamot och the triads of fiduciary duties. I svensk rätt regleras styrelseledamöters skadeståndsansvar i 29 kap. 1 § ABL och av paragrafen framkommer att en styrelseledamot som inom sitt uppdrag bringar skada till aktiebolaget, aktieägare eller tredje man genom uppsåt eller av oaktsamhet ska ersätta denna skada. Inom ramen för styrelseledamöters skadeståndsansvar enligt 29 kap. 1 § ABL finns såväl ett externt som ett internt skadeståndsansvar. För att en styrelseledamot ska kunna ställas ansvarig för en skada krävs att styrelseledamoten agerat oaktsamt, eller genom uppsåt, samt att det föreligger adekvat kausalitet mellan handlandet och den uppkomna skadan. Efter en genomgång av lagstiftning, förarbeten, prejudikat och doktrin på såväl det amerikanska som det svenska området kan konstateras att the business judgment rule som presumtion inte förekommer i de svenska regleringarna på området, varken i den allmänna skadeståndsrätten eller i ABL. Vissa rekvisit som förekommer i the business judgment rule kan däremot anses förekomma i såväl 29 kap. 1 § ABL som i rättstillämparens bedömningar. Rekvisitet för duty of care kan liknas med den culpabedömning som sker vid utredningen av om en person varit oaktsam i sitt handlande. Högsta domstolen har även i några rättsfall framfört att om en person fattar ett beslut som varit väl motiverat och med en informerad basis bör inte beslutet ifrågasättas, vilket även detta kan liknas med rekvisitet för duty of care samt det tankesätt som finns gällande the business judgment rule. Det kan även konstateras att om en princip likt the business judgment rule skulle komma att bli allmänt vedertagen i svensk rätt torde detta inte stå i strid med 29 kap. 1 § ABL.

<p>Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar. </p><p>Genomförande: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Fem auktoriserade revisorer och sex styrelseledamöter har intervjuats. </p><p>Slutsats: Revisorer och styrelseledamöter är av olika syn på vad som är revisorns ansvar. Styrelseledamöterna ålägger i vissa fall revisorn ett större ansvar än vad revisorerna själva åtar sig och vad som kan anses följa av lag och god revisionssed. Revisorernas uppfattning skiljer sig enbart nämnvärt från lag och sed.</p>

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar. Genomförande: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Fem auktoriserade revisorer och sex styrelseledamöter har intervjuats. Slutsats: Revisorer och styrelseledamöter är av olika syn på vad som är revisorns ansvar. Styrelseledamöterna ålägger i vissa fall revisorn ett större ansvar än vad revisorerna själva åtar sig och vad som kan anses följa av lag och god revisionssed. Revisorernas uppfattning skiljer sig enbart nämnvärt från lag och sed.

The corporate opportunity doctrine constitutes a prohibition for the directors and officers of a company to pursue for themselves any opportunity which falls within the scope of the corporation’s business. In Swedish law the doctrine has not yet seemed to attract any greater attention. This doctrine has been the focus of a multitude of cases in a both American and English law, however mainly in the America law. Therefore, the American legal framework can serve as guidance in trying to define the doctrine as it has developed, or perhaps more correctly not developed, in national law. The perhaps most crucial question to be answered in the area of corporate opportunities is how the law indentify an opportunity as a “corporate” one. This is done by an overall assessment of the opportunity. First there needs to be established weather there exist some tie between the opportunity and the scope of the corporation’s business. Secondly, if a tie exists, it has to be taken into account weather the corporation e.g. had an interest or expectancy in the opportunity, the financial ability to undertake the opportunity and the capacity in which the opportunity was presented to the director or officer.   If the company rejects the opportunity or if the director or officer receives authorization from the company, the opportunity is available to exploitation of the director or officer. A difference should be made between private and public companies, but not between full-time and part-time directors or officers.

The Court of Chancery in Delaware is, in regard to adjudicating corporate governance issues, the most preeminent court in the United States. The Court is one of equity, and has century-long tradition of dealing with litigation arising out of disputes concerning the internal affairs of corporations. Therefore, it should come as no surprise that sixty-four percent of Fortune 500 companies are incorporated in Delaware. What might be surprising is the frequency of shareholder litigation involving directors in M&amp;A-transactions. The aim of this thesis is to establish what duties directors owe shareholders in the context of an M&amp;A-transaction. The thesis thus includes a brief overview of the subject matter jurisdiction of the courts in Delaware as well as a summary of how corporations are formed and how mergers are carried into effect. The main fiduciary duties directors owe shareholders as well as the standards of review with which director action is judged is then analyzed. This includes the overarching duties of care and loyalty, as well as the duty to act in good faith, the duty of oversight and the duty of disclosure. The analysis regarding the standard of reviews focuses on the business judgment rule, enhanced scrutiny under Unocal, Revlon and Blasius, and finally entire fairness. Furthermore, the effects of the recent Trulia and Corwin verdicts are discussed.

Title: External board members in family firms. Subject: Bachelor's thesis in business administration, 15 credits Authors: Maria Persson &amp; Jenny SundqvistKeywords: Family firm, external board member, board, competence. Research questions: • What can external board members contribute with the company's current expertise? • What are the positive and negative aspects of bringing in external board members? Purpose: The purpose of this thesis is to explain the impact that external board members canhave on current competence, as well as positive and negative aspects in a family business. Method: This study was conducted with an abductive research approach. Furthermore, thestudy has applied a qualitative research method in which nine respondents from nine differentcompanies were interviewed. The literature study has been carried out by collecting theoriesfrom previous research studies. Conclusion: The conclusion of this study shows that the appointment of external boardmembers has predominantly positive aspects compared to negative aspects. The externalboard members entail a broader and more advanced competence in the family company'sboard, which adds to and maintains the company's legitimacy.