<p>Social competence is an effective weapon at all costs on today’s market. In many job ads we can see the words to be socially competent. In our report we have studied the subject’s social competence, relations, relationship marketing and personal networks and looked to the connection these subjects have to one another. We decided to use a qualitative study to set approach deeper into the relationship between the subjects. We interviewed five people about their opinions within the subjects with social competence as a main topic. The interviews accrued at different dates and the answers have been collaborated with the theories as a lead opinion. After the collaboration of the answers it accrued to us that the findings we made between theory and the theme elements was very much similar. The correlation between social competence and personal networks were strong. But the correlation between social competence and relations are not are strong. Relations rely more on boundary and truth than the personal networks.</p>

No description available.

Social competence is an effective weapon at all costs on today’s market. In many job ads we can see the words to be socially competent. In our report we have studied the subject’s social competence, relations, relationship marketing and personal networks and looked to the connection these subjects have to one another. We decided to use a qualitative study to set approach deeper into the relationship between the subjects. We interviewed five people about their opinions within the subjects with social competence as a main topic. The interviews accrued at different dates and the answers have been collaborated with the theories as a lead opinion. After the collaboration of the answers it accrued to us that the findings we made between theory and the theme elements was very much similar. The correlation between social competence and personal networks were strong. But the correlation between social competence and relations are not are strong. Relations rely more on boundary and truth than the personal networks.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Uppsatsen studerar hur olika dimensioner av kompetens i ett dynamiskt samspel kan leda till militär taktisk framgång. En konkretisering av begreppet taktisk kompetens ger bättre förutsättningar att reflektera över- och styra utvecklingen av taktiskt tänkande och utövandet av taktik. Taktisk kompetens uttrycks i en teori om kompetensplattformar som en dynamik mellan kunskap, motivation och förmåga att tillämpa där krig betraktas som en duell mellan aktörernas kompetensplattformar. Visioner beskrivs som viktiga för att inrikta verksamheten och inhämta ny kunskap och uppsatsen diskuterar även risken för kompetensfällor då erfarenhetshanteringen är bristfällig och motivation att inhämta ny kunskap saknas. Med hjälp av svensk doktrins beskrivning av krigföringsförmåga och härtill kopplade konceptuella- och moraliska faktorer operationaliserats ovanstående dynamik och prövas i en militär kontext. Konceptuella faktorer, i form av bl.a. doktriner, bryts ned till befintlig kunskap och vision. Förmåga att tillämpa behandlas som både övningsmönster och erfarenhetshantering. Motivation kopplas till moraliska faktorer och bryts ned till personalens inre- och yttre motivation, sammanhållning och ledarskap men även ledningens syn på förändringar. Uppsatsen innehåller även ett försök att definiera begreppet taktisk kompetens: En vilja och förmåga att flexibelt lösa militära taktiska problem genom tillämpning av ändamålsenliga kunskaper samt en förmåga att inrikta verksamheten på ett sätt som medför att helt ny kunskap kan implementeras. Miljön där detta skall kunna ske dimensioneras av krigets krav där friktioner och duellen med motståndaren utgör viktiga element.

I denna studie har jag använt mig av de ämnesdidaktiska principerna som en teoretisk modell för att möjliggöra förståelsen för hur lärare i ämnet samhällskunskap använder sig av digitala medier i sin undervisning. Det empiriska materialet i studien kommer ifrån sex intervjuade lärare som arbetar på tre olika högstadieskolor. Två av de intervjuade lärarna i studien arbetar även som IKT inspiratörer. Två av skolorna i studien som de intervjuade lärarna arbetar på bedrivs av kommunal regi medan en är en friskola. Resultatet som jag har kommit fram till i studien visar att lärarna använder olika former av digital media i sin undervisning. En annan viktig aspekt i resultatet är lärarnas upplevda kompetens kring digitala medierna. Lärarna upplever brister i kompetensen kring digitala medier men kan samtidigt hantera olika former av dessa medier i undervisningen. Lärarna i studien lyfter fram samt berör ämnesdidaktiska principerna när de samtalar kring planering av lektioner som inkluderar digitala medier.