No description available.

Kompetensutveckling är i dag ofta en naturlig del av arbetslivet. Kompetensbehoven förändras över tid. En persons yrkesliv spänner ofta över ett antal decennier. Den grundutbildning i form av formell utbildning som kvalificerat för en anställning inom organisationen kommer inte att täcka de nya behov av kompetens som uppstår i yrkeslivet. Studien utgår ifrån en grupp undersköterskor inom äldreomsorg i en mindre kommun. Deras upplevelser och uppfattningar om kompetensutveckling ligger till grund för studien. Kompetensutveckling blir för dem ett sätt att möta den utveckling de möter i yrket. Den kommunala vuxenutbildningen får då en funktion av att organisera utbildningar. Undersköterskornas upplevelser av kompetensutveckling belyses hur de påverkas på ett personligt plan och hur förståelsen för arbetet förändras, och när undersköterskorna upplever att de lär. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på situerat lärande enligt Lave &Wenger (1991). Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Granheim (2012). Ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats vid tolkningen av resultatet (Hartman 2004).

<p>Syftet med vår gemensamma C-uppsats är att få en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Forskningen är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom både privat och kommunal äldreomsorg. Forskningen utgår från Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer.</p><p>Studien visar på följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansåg att ledare inom äldreomsorgen måste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förståelse för att det är en mycket svår roll att vara mellanchef. De menade att det gäller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll värdet av att vara representativ för verksamheten. Studien visar även att en del av de intervjuade ansåg att en bra ledare bör välja ut sina medarbetare för att göra sin verksamhet så kompetent som möjligt. Utan behov av kompetensutveckling kan en enhetschef inte föra ett bra ledarskap, hävdade flera medverkande. Majoriteten av verksamhetscheferna uttryckte även sin frustration över att de ej kan tvinga personal att ta tillvara på ny kompetens.</p><p>Studien visar även att vissa verksamhetschefer ansåg att socionomer är mer eftertraktade som enhetschefer än sjuksköterskor. Detta på grund av sjuksköterskornas sjukvårdsinriktade utbildning som inte berör ämnet ledarskap i önskad form.</p>

Följande undersökning behandlar ämnet rekrytering med inriktning på kompetensens betydelse vid tillsättning av en tjänst. Vidare redogörs för hur rekryteringsföretag i en mellanstor svensk stad väljer ut individer ur en grupp av arbetssökande och på vilka premisser urvalen sker. Det vill säga om en arbetssökande väljs ut att bli tillsatt för en tjänst på grund av vederbörandes arbetserfarenhet, kunskap och utbildning, eller om det är tack vare dennes personliga egenskaper. Studien ämnar undersöka i vilken utsträckning ansvariga rekryterare värderar arbetssökandes formella kompetenser i förhållande till dess informella kompetenser. Undersökningen kommer också studera den estetiska kompetensens betydelse vid rekrytering. Med andra ord betydelsen av att som sökande klä sig rätt, komma hel och ren till arbetsintervjun. För studien använder vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Dessa intervjuer är baserade på frågor från en upprättad intervjuguide som går att ta del av i slutet av uppsatsen som en bilaga. Dessa frågor resulterar i information från respondenterna som möjliggör för oss att besvara våra frågeställningar som presenteras i inledningen av denna undersökning. I undersökningen framkommer det att rekryterarna framhäver vikten av formell och informell kompetens beroende på vilken typ av tjänst som skall tillsättas. För rekryteringar på kollektivsidan tar man mer hänsyn till vad den sökande besitter för faktiskta kompetenser. Det vill säga vilka direkta kunskaper individen har som går att omsätta i arbetet, till exempel om den sökande kan köra truck och har körkort för detta. Om individen i fråga har akademisk bakgrund eller ej är mindre intressant för dessa jobb och rekryteringsprocesserna sker i regel snabbare än på tjänstemannasidan. Rekryteringar på tjänstemannasidan är istället mer omfattande, komplicerade och tidskrävande. Här läggs tonvikten på den sökandes akademiska bakgrund och arbetserfarenhet. På den formella kompetensen ställs i regel höga krav vid tillsättning av tjänstemän. Studien har visat att det första intrycket av den arbetssökande har betydelse för den ansvarige rekryteraren när de möts för en intervju. En sökande som kommer ordentligt klädd och har förmågan att presentera och framföra sig själv på ett tilltalande sätt har större chanser till en anställning än den individ som inte anstränger nämnvärt. / The following study deals with the subject recruitment, focusing on the competence relevant for appointment to a post. Furthermore it describes how the recruitment companies of a medium-sized Swedish city will select individuals from a group of candidates and on which premises the samples occurs. That is, if a job applicant is selected to be hired because of his work experience, knowledge and education, or if it is thanks to his personal qualities. The study intends to examine the extent to which responsible recruiters value the job seekers formal competences in relation to its informal competences. This study will examine the aesthetic competences importance in the recruitment process. In other words, the importance of the candidates to dress properly, be clean and tidy to the interview. For the study, we use a qualitative approach through interviews. These interviews are based on questions from a prepared interview guide that you can take part of at the end of the essay as an appendix. These questions will result in information from the respondents that will enable us to answer our question as mentioned in the introduction to this study. In the survey, it appears that recruiters emphasize the importance of formal and informal skills depending on the type of post to be appointed. When it comes to recruitment of blue-collar workers the recruiters takes more consideration of which actual skills the candidate possess. That is, which direct knowledge the individual have that he’s able to use at work, for example, if the applicant can drive a forklift and has a license to drive it. If the individual in question has an academic background or not is less interesting for these kinds of jobs and the recruitment processes are generally faster than the white-collar worker side. Recruitment at the white-collar side, is more extensive, complicated and time consuming. Here the emphasis is placed on the candidate's academic background and their work experience. When it comes to the formal qualifications there are usually high requirements for the employment of white-collar workers. The study has shown that the first impression of the job applicant is important for the responsible recruiter when they meet for an interview. An applicant that arrives properly dressed and have the ability to present and express himself in an appealing way have a greater chance of employment than the individual who doesn’t make an effort.

Syftet med vår gemensamma C-uppsats är att få en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Forskningen är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom både privat och kommunal äldreomsorg. Forskningen utgår från Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer. Studien visar på följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansåg att ledare inom äldreomsorgen måste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förståelse för att det är en mycket svår roll att vara mellanchef. De menade att det gäller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll värdet av att vara representativ för verksamheten. Studien visar även att en del av de intervjuade ansåg att en bra ledare bör välja ut sina medarbetare för att göra sin verksamhet så kompetent som möjligt. Utan behov av kompetensutveckling kan en enhetschef inte föra ett bra ledarskap, hävdade flera medverkande. Majoriteten av verksamhetscheferna uttryckte även sin frustration över att de ej kan tvinga personal att ta tillvara på ny kompetens. Studien visar även att vissa verksamhetschefer ansåg att socionomer är mer eftertraktade som enhetschefer än sjuksköterskor. Detta på grund av sjuksköterskornas sjukvårdsinriktade utbildning som inte berör ämnet ledarskap i önskad form.

I svenska organisationer och runtom i världen är kompetensutveckling ett centralt verktyg för att höja produktivitet, effektivitet samt medarbetares engagemang och motivation. På den svenska arbetsmarknaden spelar även de fackliga organisationerna en betydande roll, trots att det fackliga engagemanget runt om i världen går ner så behåller svenska fackföreningar en hög organiseringsgrad. En viktig del av det fackliga arbetet utförs av fackligt förtroendevalda som utöver sina ordinarie arbetsuppgifter även utför fackligt arbete som förhandlingar med arbetsgivaren, rekrytering av nya medlemmar samt verkar för medlemmarnas intresse. Fackliga medarbetare drivs av ett högt engagemang för kollektivet och vill skapa de bästa förutsättningarna på arbetsplatsen, men vilken inverkan det fackliga uppdraget har på den individuella medarbetaren är till stor del fortfarande outforskat inom den akademiska världen. Syftet med studien är att undersöka och analysera fackligt förtroendevalda medarbetares upplevelser av hur förtroendeuppdraget påverkar den egna kompetensutvecklingen. Studien visar att det fackliga engagemanget kan ha en inverkan på kompetensutvecklingen i såväl positiv som negativ bemärkelse men också att det fackliga engagemanget förser individen med såväl formell som informell kompetens. Huruvida denna kompetens sedan värdesätts av arbetsgivaren skiljer sig åt mellan arbetsgivare och vilket bemötande den förtroendevalda får av sin närmaste chef.

Anställningsbarhet är ett begrepp som blommat upp under slutet på 1900-talet. Att varaanställningsbar innebär att ha förmågan att få, behålla och vid behov skaffa sig ett nytt arbete.Det finns två faktorer som påverkar en individs anställningsbarhet, formell kompetens ochinformell kompetens. Vi har intervjuat sex rekryterare i Stockholms län med syftet att belysaderas syn på hur informell kompetens påverkar anställningsbarhet. Vi har ställt öppna frågorsom bland annat syftat till att ta reda på vad som gör en individ anställningsbar när den formellakompetensen är uppfylld samt hur viktigt informell kompetens är i förhållande till formellkompetens. Resultatet av undersökningen visar att det enligt de intervjuade rekryterarna framförallt finns tre typer av informell kompetens: (1) social kompetens, (2) inställning till arbetet och(3) personlighet. Resultatet visar även att informell kompetens i många fall är viktigare änformell kompetens. Vi har också identifierat två olika tekniker för att, i en anställningsintervju,bedöma den arbetssökandes informella kompetens, den reflekterande och den intutiva.