Global ETD Search

1	Lika barn leka bäst? : En studie om styrelsens sammansättning Andersson, Karin, Karlsson, Cecilia January 2010 (has links) Styrelsen i ett företag är tänkt att utgöra en funktion för övervakning och rådgivning till den högsta ledningen. Det är styrelsens ansvar att förvaltningen av företaget sköts på bästa möjliga sätt. En faktor som påverkar hur bra styrelsens arbete blir är styrelsens sammansättning. Företagets framgång kan sägas hänga samman med styrelsens sammansättning och kompetens. Det är viktigt att styrelsen kan kommunicera och utbyta erfarenheter. Då en styrelse arbetar som en grupp och ansvarar för företagets organisation och förvaltning krävs det att denna grupp kan samarbeta och på ett aktivt och effektivt sätt arbeta, för att utveckla och förbättra företagets framtid. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och få en förståelse för hur en styrelse sätts samman. Vad det är som ligger bakom valet av styrelseledamöter samt vad styrelsens sammansättning har för betydelse för styrelsearbetet. Vi har avgränsat oss till att undersöka hur en styrelse sätts samman och vad denna sammansättning har för betydelse. Vi har därmed inte tittat på företaget som respektive styrelse arbetar för. Vi har heller inte undersökt hur styrelsearbetet har påverkat företagets verksamhet. Vår forskning har bedrivits explorativt och uppsatsen är skriven med en kvalitativ ansats. Vi har använt ett induktivt arbetssätt. Vårt arbete har följt den traditionella forskningsprocessen som består av olika steg som tar sin början i en frågeställning och slutligen mynnar ut i ett resultat som grundar sig på tolkningar. Befintliga teorier och en teoretisk referensram har används för att analysera det empiriska material som har samlats in genom intervjuer. Vi har kommit fram till att en styrelse sätts samman med hjälp av en valberedning eller utan valberedning då ägarna själva väljer ut styrelsemedlemmar. Det är bolagsstämman som tar det slutliga beslutet om vilka som ska sitta med i styrelsen. Vår uppfattning är att tillsättningen av styrelsen är mer formell i större bolag med fler ägare än i mindre och familjeägda bolag. Styrelseledamöterna väljs dels på grund av deras kompetens och dels för att de har god branschkännedom. De personliga egenskaperna väger tungt vid valet av ledamöter. Eftersom styrelsen arbetar tillsammans som en grupp är det viktigt att de olika medlemmarna fungerar tillsammans och kan samarbeta. styrelseledamot corporate governance bolagsstämma Business studies Företagsekonomi
2	Lika barn leka bäst? : En studie om styrelsens sammansättning Andersson, Karin, Karlsson, Cecilia January 2010 (has links) <p>Styrelsen i ett företag är tänkt att utgöra en funktion för övervakning och rådgivning till den högsta ledningen. Det är styrelsens ansvar att förvaltningen av företaget sköts på bästa möjliga sätt. En faktor som påverkar hur bra styrelsens arbete blir är styrelsens sammansättning. Företagets framgång kan sägas hänga samman med styrelsens sammansättning och kompetens. Det är viktigt att styrelsen kan kommunicera och utbyta erfarenheter. Då en styrelse arbetar som en grupp och ansvarar för företagets organisation och förvaltning krävs det att denna grupp kan samarbeta och på ett aktivt och effektivt sätt arbeta, för att utveckla och förbättra företagets framtid.<strong></strong></p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och få en förståelse för hur en styrelse sätts samman. Vad det är som ligger bakom valet av styrelseledamöter samt vad styrelsens sammansättning har för betydelse för styrelsearbetet. Vi har avgränsat oss till att undersöka hur en styrelse sätts samman och vad denna sammansättning har för betydelse. Vi har därmed inte tittat på företaget som respektive styrelse arbetar för. Vi har heller inte undersökt hur styrelsearbetet har påverkat företagets verksamhet.</p><p>Vår forskning har bedrivits explorativt och uppsatsen är skriven med en kvalitativ ansats. Vi har använt ett induktivt arbetssätt. Vårt arbete har följt den traditionella forskningsprocessen som består av olika steg som tar sin början i en frågeställning och slutligen mynnar ut i ett resultat som grundar sig på tolkningar. Befintliga teorier och en teoretisk referensram har används för att analysera det empiriska material som har samlats in genom intervjuer.</p><p>Vi har kommit fram till att en styrelse sätts samman med hjälp av en valberedning eller utan valberedning då ägarna själva väljer ut styrelsemedlemmar. Det är bolagsstämman som tar det slutliga beslutet om vilka som ska sitta med i styrelsen. Vår uppfattning är att tillsättningen av styrelsen är mer formell i större bolag med fler ägare än i mindre och familjeägda bolag. Styrelseledamöterna väljs dels på grund av deras kompetens och dels för att de har god branschkännedom. De personliga egenskaperna väger tungt vid valet av ledamöter. Eftersom styrelsen arbetar tillsammans som en grupp är det viktigt att de olika medlemmarna fungerar tillsammans och kan samarbeta.</p><p> </p> styrelseledamot corporate governance bolagsstämma Business studies Företagsekonomi
3	Proxy voting : Framtidens bolagsstyrning? Fennö-Sandberg, Joakim, Andersson, Juha January 2008 (has links) <p>Syfte: Studien har två huvudsakliga syften. Det första är att beskriva hur proxy voting sker i Sverige och i hur pass stor omfattning proxy voting förekommer. Det andra är att analysera proxy voting utifrån den teoretiska bild som finns om bolagsstyrning och ägande.</p><p>Metod: Vi intervjuade nyckelpersoner i proxy voting-processen och genomförde en enkätundersökning med företag på large cap-listan.</p><p>Slutsatser: Svensk bolagsstyrning är i förändring, ägare som visar upp ett nytt beteende. Det ställs krav på bättre informationssystem hos företag för att hantera proxy voting. Delade meningar om proxy voting som metod.</p> proxy voting proxy-rådgivare bolagsstyrning bolagsstämma institutioner exit voice agentteorin Business studies Företagsekonomi
4	Proxy voting : Framtidens bolagsstyrning? Fennö-Sandberg, Joakim, Andersson, Juha January 2008 (has links) Syfte: Studien har två huvudsakliga syften. Det första är att beskriva hur proxy voting sker i Sverige och i hur pass stor omfattning proxy voting förekommer. Det andra är att analysera proxy voting utifrån den teoretiska bild som finns om bolagsstyrning och ägande. Metod: Vi intervjuade nyckelpersoner i proxy voting-processen och genomförde en enkätundersökning med företag på large cap-listan. Slutsatser: Svensk bolagsstyrning är i förändring, ägare som visar upp ett nytt beteende. Det ställs krav på bättre informationssystem hos företag för att hantera proxy voting. Delade meningar om proxy voting som metod. proxy voting proxy-rådgivare bolagsstyrning bolagsstämma institutioner exit voice agentteorin Business studies Företagsekonomi
5	Bolagsstyrning och intressekonflikter : En studie av maktbalansen i noterade bolag, särskilt avseende beslut om investeringshorisont / Corporate governance and conflicts of interests : A study of the balance of power in listed companies, specifically in respect to decisions regarding investment horizon Hassellöv, Freddie January 2022 (has links) No description available. Bolagsstyrning intressekonflikt investeringshorisont långsiktighet vinstsyftet verksamhetsföremål aktiebolag styrelse kontrollägare minoritetsägare associationsrätt förvaltning kompetens bolagsstämma anvisning funktionsfördelning bolagsorgan omnipotens Law Juridik
6	Röstspärren - SFL 12 och 49 §§ : En förlegad rest eller effektivt skydd Bladfält, Niclas January 2009 (has links) <h2><strong>Sammanfattning</strong></h2><p>Denna uppsats fokuserar på röstspärren i lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter 12 och 49 §§ (SFL). Röstspärren liknar den 20%-regel som fanns i gamla ABL och som togs bort därifrån år 1999. Bägge reglerna stoppar någon med andelar högre än en femtedel vid en om-röstning. Denna likhet väcker frågetecken om en gemensam bakgrund trots skillnaden mellan aktiebolag och samfälligheter. Den väcker också frågor kring varför röstspärren anses befogad vid omröstning på delägarsammanträde/föreningsstämma men inte längre vid en bolagsstäm-ma. Detta arbete har därför gått bakåt i tiden och undersökt ett eventuellt släktskap mellan de båda reglerna. Uppsatsen har också försökt utröna om röstspärren har någon effekt för samfäl-ligheter i dagens Sverige. Det kan ju vara så att röstspärren utgör en ”blindtarm” i SFL, precis som den gjorde i ABL innan den togs bort. De områden där röstspärrens effekter undersökts är i storkvarter, tredimensionellt avgränsade fastigheter, ägarlägenhetsfastigheter samt enskil-da vägar.</p><p>I detta arbete har visats att röstspärren såsom den ser ut i dagens SFL, har sina källor i vat-tenlagen från år 1918. Därifrån har regeln tagits från 1910-års ABL som i sin tur bygger på bolagsordningar från 1800-talet. Röstspärren och 20%-regeln har alltså gemensamma rötter i 1800-talets bolagsordningar. I detta arbete finns också klara indikationer på att röstspärren används i väldigt liten omfattning idag. Några vittnesmål om att röstspärren skulle fungera som ett effektivt skydd har inte hittats. Däremot finns det många betänkligheter kring regelns eventuellt negativa effekter för samfälligheter där ägarlägenhetsfastigheter och/eller tredimen-sionella fastigheter ingår. Detta arbete har således fastställt en historisk koppling mellan två lagregler som ej längre tillämpas i någon högre grad. Den ena är upphävd, den andra lever kvar men börjar bli omdebatterad. Slutsatsen av detta arbete är därför att regeln bör ses om och förslagsvis, i ett första steg, göras dispositiv och i förlängningen avskaffas.</p> Fastighetsrätt Niclas Bladfält SFL AL gemensamhetsanläggning lagen om förvaltning om samfälligheter anläggningslagen röstspärr ABL aktiebolagslag 20-procents regeln bolagsstämma vattenlagen samfälligheter delägarsammanträde föreningsstämma civilrätt fastighetsbildning tredimensionella fastigheter 3D-fastigheter ägarlägenheter ägarlägenhetsfastigheter enskilda vägar storkvarter lantmäteriet andelstal gemensamhetsanläggning särskild fastighetsrätt Private law Civilrätt
7	Röstspärren - SFL 12 och 49 §§ : En förlegad rest eller effektivt skydd Bladfält, Niclas January 2009 (has links) Sammanfattning Denna uppsats fokuserar på röstspärren i lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter 12 och 49 §§ (SFL). Röstspärren liknar den 20%-regel som fanns i gamla ABL och som togs bort därifrån år 1999. Bägge reglerna stoppar någon med andelar högre än en femtedel vid en om-röstning. Denna likhet väcker frågetecken om en gemensam bakgrund trots skillnaden mellan aktiebolag och samfälligheter. Den väcker också frågor kring varför röstspärren anses befogad vid omröstning på delägarsammanträde/föreningsstämma men inte längre vid en bolagsstäm-ma. Detta arbete har därför gått bakåt i tiden och undersökt ett eventuellt släktskap mellan de båda reglerna. Uppsatsen har också försökt utröna om röstspärren har någon effekt för samfäl-ligheter i dagens Sverige. Det kan ju vara så att röstspärren utgör en ”blindtarm” i SFL, precis som den gjorde i ABL innan den togs bort. De områden där röstspärrens effekter undersökts är i storkvarter, tredimensionellt avgränsade fastigheter, ägarlägenhetsfastigheter samt enskil-da vägar. I detta arbete har visats att röstspärren såsom den ser ut i dagens SFL, har sina källor i vat-tenlagen från år 1918. Därifrån har regeln tagits från 1910-års ABL som i sin tur bygger på bolagsordningar från 1800-talet. Röstspärren och 20%-regeln har alltså gemensamma rötter i 1800-talets bolagsordningar. I detta arbete finns också klara indikationer på att röstspärren används i väldigt liten omfattning idag. Några vittnesmål om att röstspärren skulle fungera som ett effektivt skydd har inte hittats. Däremot finns det många betänkligheter kring regelns eventuellt negativa effekter för samfälligheter där ägarlägenhetsfastigheter och/eller tredimen-sionella fastigheter ingår. Detta arbete har således fastställt en historisk koppling mellan två lagregler som ej längre tillämpas i någon högre grad. Den ena är upphävd, den andra lever kvar men börjar bli omdebatterad. Slutsatsen av detta arbete är därför att regeln bör ses om och förslagsvis, i ett första steg, göras dispositiv och i förlängningen avskaffas. Fastighetsrätt Niclas Bladfält SFL AL gemensamhetsanläggning lagen om förvaltning om samfälligheter anläggningslagen röstspärr ABL aktiebolagslag 20-procents regeln bolagsstämma vattenlagen samfälligheter delägarsammanträde föreningsstämma civilrätt fastighetsbildning tredimensionella fastigheter 3D-fastigheter ägarlägenheter ägarlägenhetsfastigheter enskilda vägar storkvarter lantmäteriet andelstal gemensamhetsanläggning särskild fastighetsrätt Private law Civilrätt

1

Page generated in 0.0246 seconds