Den pågående globaliseringen och den förestående klimatkrisen har medfört ett ökat fokus på hållbarhet och frågan om företagens ansvar står högt upp på agendan. Till följd av den ökade hållbarhetsdebatten har konceptet CSR vuxit fram, som innebär att företag frivilligt ska ta ansvar för konsekvenserna av sin verksamhet. CSR-åtgärder kan svårligen karaktäriseras som rent vinstskapande och frågan blir därför om kon­ceptet är förenligt med det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet i 3 kap. 3 § ABL och därmed vilka möjligheter styrelsen i ett aktiebolag har att verka hållbarhetsfrämjande. En del menar att miljöhänsyn omöjligen kan förenas med ekonomisk vinning medan andra menar att vinst och CSR i dagsläget är två koncept helt förenliga med varandra.I uppsatsen konstateras att styrelsen i ett aktiebolag har relativt stora möjligheter att vidta CSR-åtgärder inom ramen för 3 kap. 3 § ABL, här främst med hänsyn till möjligheten att tolka vinstmaximering som ett långsiktigt kriterium samt att det enbart är uppenbart syftesstridiga åtgärder som kan leda till ansvar för styrelsen. Med ett aktuellt exempel från pandemin, nämligen vaccintillverkningen, visas också att strävan efter vinst kan motivera företag till att hjälpa samhället genom kriser, vilket talar för att vinstsyftet även i framtiden bör få utgöra det avgörande beslutskriteriet. Det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet innebär dock att hållbarhet inte får prioriteras framför vinst, vilket innebär att det alternativ som är mest fördelaktigt ur ett hållbarhetsper­spektiv ofta kommer behöva ge vika till förmån för det beslutsalternativ som har störst vinstpotential. Problemet ligger i det kortsiktiga förhållningssättet till vinst.För att komma till bukt med den kortsiktighet som sägs prägla europeiska aktie­marknadsbolag planerar EU-kommissionen att presentera ett nytt lagförslag om hållbar bolagsstyrning under 2021. Initiativet kan kritiseras mot bakgrund av att det tycks förespråka en övergång till en stakeholder-modell. Samtidigt kan aktieägarvärde inte längre tillåtas på bekostnad av miljön och det är därför av vikt att rättsliga åtgärder vidtas. I uppsatsen föreslås en alternativ lösning där det i medlemsstaternas aktiebo­lagslagar preciseras att vinstsyftet avser en strävan efter långsiktig vinst och inget annat. På så sätt skulle den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen öppnas upp och kunna sägas uppmuntra till hållbarhet i större utsträckning än i dagsläget. / The ongoing globalization and the climate crisis have resulted in an intensified debate about sustainability and business activities. The intensified debate has in turn resulted in the concept of CSR – the notion that business has a responsibility to contribute to social and environmental goals on a voluntary basis. CSR-measures can hardly be characterized as purely profit-making and this essay therefore examines if there is a conflict between chapter 3, paragraph 3, in the Swedish Companies Act (ABL) and CSR as a concept. Some claim that environmental considerations cannot possibly be reconciled with profit making while others argue that environmental considerations and profit making are two consistent concepts. It is stated in the essay that the board of directors have relatively great opportunities to incorporate CSR-measures within the limits of chapter 3, paragraph 3 ABL, mainly because of the possibility to interpret the profit-making purpose from a long-term perspective together with the difficulty of holding the board accountable for CSR-measures. During the pandemic, and especially through the vaccine production, it has also been clearly shown that the profit-making purpose can motivate business to help society through crises. However, the corporate profit-making purpose does mean that the board of directors cannot prioritize CSR over profit, which means that the alternative that is most advantageous from a sustainability perspective cannot always be selected. The main problem is the short-termism, the excessive focus on short term result at the expense of long-term interests. The European Commission have announced an initiative on sustainable corporate governance for 2021. The initiative can mainly be criticized because it seems to favor a stakeholder-model rather than a shareholder-model for corporate governance. At the same time – shareholder-value can no longer be prioritized at the expense of the environment and legal actions are vital for a sustainable future. Therefore, I suggest that the long-term perspective should be explicitly codified in the Member States’ Companies Acts which, in my opinion, would promote sustainability and corporate responsibility to a greater extent compared to current law.

No description available.