Title: Scandalous directors - Should they stay or should they go? Background: Corporate scandals are a constant issue in today’s society, but it is still a relatively untouched subject. Studies on the matter have shown that the owner and the CEO often are blamed. But what happens to the board of directors, who are responsible for the governance and conduct of the company? Do they get to keep their jobs, are they fired or do they leave voluntarily in order to protect their own reputation? Purpose: The purpose of this study is to examine if directors associated with corporate scandals lose their board seats and to explain why Method: The study is based on a deductive research approach and has its theoretical base in agency theory, institutional theory, stigmatization theory and resource dependence theory. These are used in order to explain all of the different factors that affect the turnover of directors associated with a corporate scandal. A quantitative method has been used by collecting data concerning directors on the Swedish stock market. Conclusions: The result of the study shows that directors associated with a corporate scandal does not lose their board seats. Instead they have a higher number of directorships. These results indicate that there is no informal governance mechanism in Sweden that works to uphold norms and discipline directors. Stigmatization theory along with resource dependence theory explains why the board of directors are untouched by the scandal and why it is other individuals that is forced to leave. / Titel: Skandalassocierade styrelseledamöter - Får de stanna eller avgå? Bakgrund: Företagsskandaler är ett återkommande fenomen i samhället som, trots den stora mediala uppmärksamheten som uppstår, är ett relativt outforskat ämne. Frågan om vem som efter en skandal får stå till svars har dock undersökts och det har visat sig att både företagets ägare och VD hängs ut som syndabockar. Frågan om hur styrelseledamöterna, som är ytterst ansvariga för företagets förvaltning, sanktioneras i samband med en företagsskandal kvarstår. Får de behålla sina uppdrag, avskedas dem eller avgår de frivilligt för att skydda sitt eget rykte? Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om styrelseledamöter som associeras med en företagsskandal omsätts samt förklara varför. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats och har sin teoretiska grund i agentteorin, den institutionella teorin, teorin om stigmatisering och resursberoendeteorin. Teorierna bidrar med olika förklaringar till faktorer som påverkar utfallet för hur en styrelseledamot som associeras med en företagsskandal omsätts. En kvantitativ studie har utförts med hjälp av data om svenska börsnoterade företags styrelseledamöter. Slutsatser: Resultaten av denna studie visar att styrelseledamöter som associeras med en företagsskandal inte omsätts från sina uppdrag. De har istället fler uppdrag än styrelseledamöter som inte deltagit i en företagsskandal. Resultaten indikerar att det i Sverige inte existerar någon informell kontrollmekanism som upprätthåller normer och disciplinerar styrelseledamöter. Teorin om stigmatisering tillsammans med resursberoendeteorin förklarar varför styrelsens ledamöter sitter säkert och att det istället är andra individer som får lämna sitt uppdrag.

<p>Användning av forskningsresultat är betydelsefullt för utveckling av omvårdnaden och för en evidensbaserad vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att omsätta forskning i vårdarbetet. Organisatoriska faktorer, som brist på tid för att ta del av forskning, brist på tid och resurser för implementera forskningsrön och brist på inflytande över arbetet angavs som de största hindren för sjuksköterskors forskningsanvändning. För att underlätta sjuksköterskors forskningsanvändning behövs organisatoriska insatser samt stöd och engagemang från chefer och ledare, utbildning av chefssjuksköterskor och kliniskt verksamma sjuksköterskor i vetenskaplig metod och andra forskningsrelaterade ämnen, samt utveckling och utvärdering av modeller för att stödja tillämpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vård.</p>

Användning av forskningsresultat är betydelsefullt för utveckling av omvårdnaden och för en evidensbaserad vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att omsätta forskning i vårdarbetet. Organisatoriska faktorer, som brist på tid för att ta del av forskning, brist på tid och resurser för implementera forskningsrön och brist på inflytande över arbetet angavs som de största hindren för sjuksköterskors forskningsanvändning. För att underlätta sjuksköterskors forskningsanvändning behövs organisatoriska insatser samt stöd och engagemang från chefer och ledare, utbildning av chefssjuksköterskor och kliniskt verksamma sjuksköterskor i vetenskaplig metod och andra forskningsrelaterade ämnen, samt utveckling och utvärdering av modeller för att stödja tillämpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vård.

Denna studie behandlar fenomenet om, och i så fall hur, genomförandet av evenemang påverkar hotell som är belagda på samma destination som evenemanget arrangeras. Fokus i denna studie ligger på hur evenemangen Ironman samt GuldAgility har påverkat hotellet Best Western Plus Kalmarsund Hotell, på destinationen Kalmar. Syftet med studien har varit att undersöka om hotells omsättning och beläggning samt marknadsföring och varumärkesskapande påverkas av arrangerandet av olika evenemang på destinationen där verksamheten sker. I studien diskuteras även i vilken utsträckning hotellet i fråga gynnas av sitt deltagande i evenemang. Vad som framgår i studien är att både omsättning och beläggning för Best Western Plus Kalmarsund Hotell påverkas positivt vid arrangerande av större evenemang för en destination med Kalmars storlek. Vid valet av deltagandet i de specifika evenemangen har Best Western Plus Kalmarsund Hotells varumärke stärkts i och med att de vill ses som ett idrottshotell. Då de båda evenemangen var framgångsrika kom detta även att påverka hotellets marknadsföring i form av en positiv word-of-mouth. Genom denna avhandling kan det konstateras att i samband med evenemangen har Best Western Plus Kalmarsund Hotell gynnats både ekonomiskt men också inom marknadsföring och varumärkesskapande. Därför anses ett fortsatt samarbete mellan Best Western Plus Kalmarsund Hotell och Ironman samt GuldAgility vara gynnsamt för hotellet. I framtiden kan dessa evenemang även användas av hotellet för att förlänga säsongen vilket leder till ytterligare gynnsamhet för Best Western Plus Kalmarsund Hotell.

Syfte: Att undersöka sambandet mellan börsnotering och omsättningstillväxt hos primärnoterade företag på Nasdaq OMX Stockholm. Studien avgränsas till att undersöka noteringens påverkan endast på omsättningstillväxten, under en sjuårsperiod. Teori: Den teoretiska referensramen som appliceras i studien är till för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Studien använder sig främst av tidigare forskning som bas. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningspunkt med statistisk tyngd. Undersökningen genomförs genom insamling av årsrapporter från börsnoterade företag från databasen Retreiver Business. Datan analyseras genom linjär regression och säkerställs statistiskt genom hypotesprövningar. Empiri: Empirin baseras på den insamlade datan från Retriver Bussines, som sedan gestaltas i tre regressionsanalyser för sjuårsperioden som sedan testas statistiskt. I två av de tre regressionerna kan vi statistiskt säkerställa sambandet. Slutsats: Studien slutsatser grundar sig i regressionsanalyserna där sambandet mellan omsättningstillväxt och tid illustreras. Av studien kan slutsatsen om ett positivt samband mellan börsnotering och ökad omsättningstillväxt

<p>Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.</p><p>I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.</p><p>Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.</p><p>Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra. Modell 2 är klart bättre än Modell 1 på att förklara de olika branschindexen. Prognosförmågan för båda modellerna är diskutabel. Modell 2 är bättre än Modell 1 på att prognostisera både Ålands omsättningsindex och dess branschindex.</p><p>Jag har visat att det går att ta fram en bra modell för att förklara Ålands omsättningsindex och dess branschindex med hjälp av ledande indikatorer från Sverige och Finland. </p>

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden. I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland. Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall. Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra. Modell 2 är klart bättre än Modell 1 på att förklara de olika branschindexen. Prognosförmågan för båda modellerna är diskutabel. Modell 2 är bättre än Modell 1 på att prognostisera både Ålands omsättningsindex och dess branschindex. Jag har visat att det går att ta fram en bra modell för att förklara Ålands omsättningsindex och dess branschindex med hjälp av ledande indikatorer från Sverige och Finland.

Den här uppsatsen handlar om hur lärare tänker kring att omsätta teorier i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en förståelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt svar på våra frågeställningar och sedan har vi ställt dem mot tidigare forskning. I vår analys har vi kategoriserat resultatet utifrån teman som vi funnit i den teoretiska genomgången och respondenternas svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrån Vygotskijs teorier kring den närmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssätt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt på teorins plats i praktiken, Mossberg-Schullerqvist och Olin-Schellers systematiska koppling mellan teori och praktik, Säljös teorier kring betydelsen av att ha föreställningar om lärande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lärare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsätta teorier i praktiken. Resultatet pekar i stor utsträckning på att teori och praktik är jämbördiga i undervisningen och att de lärare vi intervjuat inte har någon aktiv process där de medvetet omsätter teorier i praktiken.

År 2006 tillsatte regeringen en utredning som fick i uppdrag att föreslå de ändringar som år 2010 innebar att revisionsplikten för små företag avskaffades. När lagstiftningen trädde i kraft 1 november 2010, fick ca 72 % av de små företagen friheten att välja revision eller inte. Avskaffandet av revisionsplikten skulle enligt experter ge en negativ inverkan i revisionsbyråer, framförallt av tappade revisionsuppdrag vilket skulle medföra till en minskad omsättning. Det konstateras även att små revisionsbyråer som befinner sig i glesbygda områden kommer att vara de mest sårbara i förändringen. Svanström påpekar att de stora byråerna kommer att påverkas mindre då företag som anlitar de större bolagen indikerar ett seriöst tillvägagångssätt. Syftet med studien är att undersöka huruvida revisionsbyråer har förändrats sedan avskaffandet i olika områden för att upptäcka om de geografiska positionerna resulterar till någon skillnad. Vidare syftades studien att jämföra små och stora revisionsbyråer från de utvalda områdena.   Studien har genomförts genom en univariat analys av tre variabler från totalt 503 revisionsbyråer från Stockholm, Småland och Norrland. Författarna studerade och bearbetade variablerna enskilt för att sedan jämföra variablerna mellan de utsatta åren 2010, 2011, 2012 och 2015.   Referensramen har utgått ifrån kontingensteorin, teori om osäkerhet, finanskrisen samt tidigare forskningar i syfte att kunna analysera empirin samt besvara studiens frågeställningar. Undersökningen visar på att den geografiska positionen har små fördelaktiga skillnader med hänsyn till variablerna bland de studerade revisionsbyråerna. I Norrland har små revisionsbyråer har visat på mest fördelaktiga skillnader. I jämförelse mellan stora och små revisionsbyråer har små revisionsbyråer tenderat på bättre resultat sedan avskaffandet. / In 2006, the government appointed a commission whose job was to propose the amendments that was going to be finalized 2010 that meant that the audit requirement for small companies was abolished. When the legislation came into force November 1, 2010, approximately 72% of the small businesses got the freedom to choose whether to have audit or not.   The removal of the audit requirement would, according to experts, give a negative impact on audit firms, particularly that of losing audit engagement which would lead to reduced sales. It was also ascertained that small accounting firms who are situated in back countries will be the most vulnerable to change. Svanström notes that the big agencies will be less affected due to when companies hires the larger agencies, it indicates a serious approach.   The purpose of the study is to investigate how audit firms has changed since the removal of the audit requirement in different areas in order to discover whether the geographical positions do result in any difference. Furthermore this study is aiming to compare small and large audit firms from the selected areas.   The study was conducted through a univariate analysis of three variables from a total of 503 audit firms from Stockholm, Småland and Norrland. The authors studied and processed variables individually and then compared the variables between the subjected years 2010, 2011, 2012 and 2015.   The framework has been based on contingency theory, theory of uncertainty, the financial crisis and previous researches in order to analyze empirical data and answer the questions of this study.   The survey shows that the geographical position have small beneficial differences with respect to the variables of the studied audit firms. Data from the small audit firms in Norrland has shown the most advantageous differences. In the comparison between large and small audit firms, small audit firms showed more tendencies to better results since the removal of the audit requirement.

Bakgrund: IT-branschen kännetecknas av en omfattande personalomsättning vilken medför både möjligheter såväl som utmaningar för konsultorganisationen, uppdragsorganisationen, IT-konsulten samt de befintliga medarbetarna. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med en ökad förståelse för IT-konsulters arbetsvillkor och deras vilja att stanna i ett arbete där de pendlar mellan konsultorganisationen och uppdragsorganisationen. Metod: Studien har en kvantitativ ansats och baseras på enkäter som har besvarats av 58 IT-konsulter, vilka arbetar både in-house hos den egna konsultorganisationen samt uthyrda till en uppdragsorganisation. Resultat: Det fanns ingen större skillnad vad avsåg IT-konsulternas upplevelse hos de båda organisationerna. Upplevelsen av det organisatoriska engagemanget var lite högre, arbetsrollen lite tydligare och ledarskapet lite mer uppmuntrande hos konsultorganisationen. I sin tur upplevdes det sociala stödet vara högre hos uppdragsorganisationen. Ett högt organisatoriskt engagemang gentemot konsultorganisationen samt rätt motivationsfaktorer bidrog till att IT-konsulten ville stanna kvar. Slutsats: Konsultorganisationen är i behov av att arbeta strategiskt med det sociala stödet till IT-konsulterna. Vidare fortsatt arbete med ett starkt ledarskap samt rätt motivationsfaktorer.