Bakgrund: IT-branschen kännetecknas av en omfattande personalomsättning vilken medför både möjligheter såväl som utmaningar för konsultorganisationen, uppdragsorganisationen, IT-konsulten samt de befintliga medarbetarna. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med en ökad förståelse för IT-konsulters arbetsvillkor och deras vilja att stanna i ett arbete där de pendlar mellan konsultorganisationen och uppdragsorganisationen. Metod: Studien har en kvantitativ ansats och baseras på enkäter som har besvarats av 58 IT-konsulter, vilka arbetar både in-house hos den egna konsultorganisationen samt uthyrda till en uppdragsorganisation. Resultat: Det fanns ingen större skillnad vad avsåg IT-konsulternas upplevelse hos de båda organisationerna. Upplevelsen av det organisatoriska engagemanget var lite högre, arbetsrollen lite tydligare och ledarskapet lite mer uppmuntrande hos konsultorganisationen. I sin tur upplevdes det sociala stödet vara högre hos uppdragsorganisationen. Ett högt organisatoriskt engagemang gentemot konsultorganisationen samt rätt motivationsfaktorer bidrog till att IT-konsulten ville stanna kvar. Slutsats: Konsultorganisationen är i behov av att arbeta strategiskt med det sociala stödet till IT-konsulterna. Vidare fortsatt arbete med ett starkt ledarskap samt rätt motivationsfaktorer.

Undervisning som begrepp ingår i förskolan sedan nuvarande skollag började gälla (Skollag, 2010). Trots det så råder det en osäkerhet om undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Med den reviderade läroplanen som träder i kraft sommaren 2019 får begreppet undervisning en ännu tydligare roll i förskolans verksamhet. Inledningsvis i denna studie beskrivs behovet av att undersöka hur förskollärare uppfattar undervisningsbegreppet. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur begreppet undervisning tolkas och förstås av förskollärare i relation till förskolans verksamhet. Resultatet har kategoriserats utifrån begreppen undervisning samt organisatioriska villkor. Genom diskursanalys och de teoretiska begreppen innehållsaspekt, förskolans kvalitè och skolifiering har resultatet analyserats. För att få fram data till resultatet så har kvalitativa intervjuer genomförts som utgör empiri. I studiens resultat framkom det tre diskurser och dessa är lärande och undervisning som synonymer, undervisning som planerat eller oplanerat samt skolifiering och statushöjande. I talet om undervisning kopplat till organisatoriska villkor framkom det att barngruppens storlek och sammansättning påverkar undervisningens kvalitè.

Hälso- och sjukvårdskuratorer är en given profession inom hälso- och sjukvården, där de bidrar med en psykosocial kompetens som kompletterar de medicinska kompetenserna. Syftet med denna studie är att öka och fördjupa förståelsen för organisatoriska villkor, samverkan och handlingsutrymme för hälso- och sjukvårdskuratorer inom hälso- och sjukvården i Sverige. Tidigare forskning visar att det finns både likheter och skillnader gällande organisatoriska villkor, trots att kuratorer och vårdpersonal arbetar i samma organisation. Det framkommer även att samverkan mellan sjukvården och socialt arbete behövs då fysiska besvär ofta har sociala samband, dock kan det finnas svårigheter att sammankoppla insatserna. Tidigare forskning har dessutom visat att hälso- och sjukvårdskuratorers handlingsutrymme och psykosociala stöd ofta behöver anpassas, eftersom kuratorerna behöver förhålla sig till den medicinska kontexten. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts och fyra semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer har genomförts. En innehållsanalys har utförts på materialet och resultatet har analyserats med de två organisationsteorierna teorin om förhandlad ordning och domänteorin. Analysen mynnade ut i tre övergripande teman; organisatoriska villkor, samverkan och handlingsutrymme. Slutsatserna visade att kuratorerna upplevde en hierarkisk ordning och ensamhet i relation till den medicinska verklighet de befinner sig i. Kuratorerna upplevde även en välfungerande samverkan, däremot kunde den upplevas som problematisk i vissa situationer. Slutligen beskrevs hälso- och sjukvårdskuratorernas handlingsutrymme som både stort och litet beroende på situation. Det framkom även utmaningar i relation till handlingsutrymmet som hanterades med hjälp av olika metoder.