• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 18
  • Tagged with
  • 18
  • 18
  • 18
  • 16
  • 15
  • 15
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Vid skrik och panik värdesätts jag högt" : En kvalitativ studie om hälso- och sjukvårdskuratorns syn på det interprofessionella arbetet. / ”When screaming and panicking I am highly valued” : A qualitive study on health care social worker’s view on interprofessional work.

Lindfors, Alma, Paulsson, Rasmus January 2022 (has links)
Hälso- och sjukvården består idag av många professioner med olika yrkestitlar, en av dem är hälso- och sjukvårdskurator. De ingår i ett professionellt arbete med andra professioner som har annan utbildningsbakgrund. Kuratorernas olika roller är viktiga för det interprofessionella arbetet samt för att lyfta det psykosociala perspektivet hos patienter. Vi har i vår studie valt att fokusera på den somatiska sjukvården som innebär en specialiserad somatisk sjukvård för patienter. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hälso- och sjukvårdskuratorers beskrivningar av att arbeta i en medicinsk kontext samt lyfta fram vilken betydelse det interprofessionella arbetet kan ha. Grunden för denna studie är en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer och ett målstyrt urval har använts. Konventionell kvalitativ innehållsanalys användes för att kunna analysera det insamlade materialet. Resultatet visade på att hälso- och sjukvårdskuratorer som ingår i ett interprofessionellt arbete kan vara beroende av andra professioner inom sjukvården samtidigt som att sjukvårdspersonal kan vara beroende av kuratorns kompetens. Det framkom att informanterna ansåg att de var uppskattade på sin arbetsplats och kände sig som en del i sammanhanget i det interprofessionella arbetet. Något ytterligare som framgick är att det kan krävas att hälso- och sjukvårdskuratorerna visar prov på sin kompetens till sjukvårdspersonalen, exempel som tagits upp är att de behöver informera sjukvårdspersonalen om deras roll och kompetens. Det fanns en gemensam syn att det psykosociala perspektivet på patienters situation var grunden till kuratorers bidragande i det interprofessionella arbetet.
2

”Jag går in som en krockkudde och skapar lite fluff mellan familjen och vården” : En kvalitativ studie om hälso-och sjukvårdskuratorns friktions- och jurisdiktionsarbete inom den somatiska barnsjukvården

Norin, Gustav January 2024 (has links)
Kuratorn är en av flera professioner inom barnsjukvården och verkar inom en kunskapstradition som härrör till det sociala och psykosociala vetenskapsfältet. Sjukvården är utsatt för extern styrning och svåra ekonomiska och arbetsmiljöförhållanden. Genom att undersöka de tillfällen då friktion uppstår mellan vårdorganisation (som kuratorn förväntas vara lojal med) och familj finns en möjlighet att närmare studera hur hälso- och sjukvårdskuratorn arbetar och håller fast till sin sociala och psykosociala yrkeskunskap. Syftet med studien är att undersöka hur kuratorn nom barnsjukvården upplever, agerar och positionerar sig kring friktioner som uppstår mellan patient och sjukvårdsorganisationen samt dess betydelse för kuratorernas jurisdiktion. Det empiriska underlaget i den här studien utgörs av tolv transkriberade intervjuer med kuratorer inom den somatiska barnsjukvården. Resultatet påvisar att kuratorn agerar och intervenerar när friktioner uppstår mellan organisation och patient. Agerandet kan motverka vad som uppfattas som barnsjukvårdens förmåga att dekontextualisera, avgränsa och reducera ohälsa till endast en diagnos. Beroendeförhållande till andra yrkeskategorier inom vården samt en professionssjälvbild av att vara ”en av teamet” gör att kuratorn inte tydligt positionerar sig med patienten vid vissa friktioner. Översättar- och medlarrollen är återkommande ageranden. Det agerandet skapar förståelse och ”fluffar” till det i interaktionen mellan organisationen med dess riktlinjer och ramar och familjen. Studien påvisar att en ostörd och solid jurisdiktion förutsätter en förmåga att balansera mellan en organisationslojalitet och synliggörande av ett psykosocialt perspektiv.
3

"Det finns en förhöjd risk, och det är helt klart begripligt att det gör det" : En kvalitativ studie om hälso- och sjukvårdskuratorers förklaringar till förhöjd suicidrisk bland personer med ADHD, autism eller båda diagnoser

Stattin, Alice, Petersdotter, Nina January 2024 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka och analysera hälso- och sjukvårdskuratorers förklaringar till den förhöjda risken för suicidtankar, suicidförsök och fullbordat suicid bland personer med ADHD, autism eller båda diagnoser. Studien ämnade även att undersöka och analysera vilka insatser som hälso- och sjukvårdskuratorer kan erbjuda dessa personer. Datainsamling skedde genom kvalitativa intervjuer med sju olika respondenter, från ett flertal olika verksamheter och geografiska platser i landet. Resultatet bearbetades genom en tematisk analys. Sedan analyserades resultatet med hjälp av tidigare litteratur på området samt genom de teoretiska utgångspunkterna stigma och normer, delaktighet, professionellt förhållningssätt och bemötande, samt empowerment. Respondenterna ansåg att det fanns en förhöjd risk för suicid bland personer med ADHD, autism eller båda diagnoser, vilket även överensstämmer med tidigare forskning på området. Respondenterna kunde urskilja en mängd olika riskfyllda omständigheter som förhöjde risken för suicid bland personer med ADHD, autism eller båda diagnoser. Den förhöjda risken kunde bättre förstås genom att tillämpa de teoretiska utgångspunkterna stigma och normer. Personer med ADHD och/eller autism kan bland annat förstås som stigmatiserade av samhället och dess normer. Respondenterna kunde även redogöra för en mängd olika insatser som de kunde erbjuda målgruppen. Slutsatserna i denna studie är att insatserna präglades av ett professionellt förhållningssätt och bemötande, och främjade empowerment samt delaktighet i samhället. Insatserna överensstämde med de suicidförebyggande insatser som forskningen föreslår för målgruppen. Vidare framkom inga suicidförebyggande insatser specifikt riktade till målgruppen. Generella suicidförebyggande insatser, samt hjälp- och stödinsatser avseende deras diagnoser och professionellt förhållningssätt och bemötande ansågs dock kunna vara suicidförebyggande. Det fanns därmed en bred enighet om att insatserna avseende deras diagnoser kunde förebygga suicid.
4

Legitimation för hälso-och sjukvårdskuratorer - Kompetenshöjande eller kontrollerande funktion? : En tematiskm analys av offentliga dokument bakom införandet av hälso-och sjukvårdkuratorslegitimation ur ett professionsteoretiskt perspektiv

Olsson, Jonas, Fälting, Josefine January 2023 (has links)
Denna examensuppsats ämnade att teoretiskt undersöka offentliga dokument bakom införandet av hälso-och sjukvårdskuratorslegitimationen. För att besvara syftet utgick studien från frågeställningarna: Hur motiveras införandet av hälso-och sjukvårdskuratorslegitimation? Hur skulle motiveringarna kunna inverka på kuratorer inom hälso-och sjukvården som profession? Datamaterialet bestod av Socialstyrelsens rapport från 2014, samt propositionen 2017/18:138, vilka låg till grund för riksdagsbeslut om införande av hälso-och sjukvårdskuratorslegitimation. Dokumenten analyserades med tematisk analys för att synliggöra mönster i motiveringarna bakom införandet. Resultatet analyserades utifrån de professionsteoretiska begreppen professionalism och legitimation. Analysen av resultatet visar att legitimation är ett sätt att stärka kuratorers auktoritet i en kontext som domineras av ett biomedicinskt perspektiv. Däremot är legitimationens främsta syfte att stärka patientsäkerheten genom statlig kontroll i form av specialiserad vidareutbildning och möjligheter till tillsyn av professionen. Eftersom legitimationen inte skyddar legitimerade hälso-och sjukvårdskuratorers arbetsuppgifter sker ingen stängning av yrket. Legitimationen får snarare en funktion som en eftersträvansvärd yrkesidentitet för professionen, denna strävan bidrar till att yrkesverksamma och arbetsgivare agerar utefter legitimationens riktlinjer. Därmed sker en indirekt styrning av professionen genom införande av legitimation, där rädslan för att förlora legitimationen kan ha en negativ inverkan på interaktionen mellan patienter och hälso-och sjukvårskuratorer. / The aim of this study was to do a theoretical analysis of official documents behind the introduction of licensure for healthcare counselors. To answer the purpose, the study was based on the following questions: How was the introduction of health care counselor’s licensure justified? How might the motivations affect counselors in health care as a profession?The selection of documents that were analysed consisted of the National Board of Health and Welfare's investigation into the introduction of identification from 2014, as well as the bill 2017/18:138 which was the basis for the actual decision the Swedish parliament made on the introduction of licensure. The documents were analysed using a thematic analysis to map the arguments for the inclusion of licensure for healthcare counselors. The empirical evidence was then analysed based on the professional theoretical concepts of professionalism and legitimation.The result was analysed based on the theoretical concepts of professionalism and legitimation. The analysis of the results shows that licensure is a way to strengthen healthcare counselors’ authority in a context that is dominated by a biomedical perspective. On the other hand, the main purpose of the licensure is to strengthen patient safety through governmental control by specialized tertiary education and supervision of the profession. Since the license does not protect the work tasks of healthcare counselors, no occupational closure of the profession has been made. Instead, the licensure functions as an aspirational professional identity for the profession, this aspiration contributes to professionals and employers acting according to the guidelines of the licensure. Thereby, an indirect control of the profession takes place through the introduction of licensure, where the fear of losing the licensure might have a negative impact on the interaction between patients and healthcare counselors.
5

Hälso och sjukvårdskuratorsyrket, ett yrke med risk för utsatthet : En intervjustudie bland studenter i ett hälso- och sjukvårdskuratorsprogram / Healthcare counsellors, a profession in a vulnerable position : An interview study with students studying the healthcare counselling programme

Heikkinen, Viktor, Hellström, Elina January 2023 (has links)
The aim of this study was to investigate how healthcare-counsellor students reflect on vulnerability in their profession. Qualitative interviews were conducted with students enrolled in the healthcare-counsellor programme at a university in Sweden. The theoretical starting point was the cognitive theory and theoretical perspectives such as empathy fatigue, secondary traumatization and copingstrategies. The conclusions that can be made from this study is that the interviewees identified psychological vulnerability as the most prominent risk in the profession of healthcare-counsellor, with secondary traumatization and empathy fatigue being the most commonly reflected upon conditions. The study also revealed copingstrategies that were considered helpful in managing the risk of exposure, such as seeking collegial support, receiving workplace supervision, and finding a balance in one's workload. Furthermore, the study highlighted the importance of prioritizing one's own health and valuing professional knowledge to manage the risk of exposure. These findings provide valuable insights into the challenges and coping mechanisms related to psychological vulnerability in the profession as a healthcare-counsellor. / Denna magisteruppsats syftade till att undersöka och analysera hur hälso- och sjukvårdskurators studenter reflekterar om utsatthet i kuratorsyrket inom hälso- och sjukvård. Det har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med hälso- och sjukvårdskurator studenter som läser hälso- och sjukvårdskurators programmet på ett universitet i Sverige.Som teoretisk utgångspunkt användes kognitiv teori och teoretiska perspektiv så som empatitrötthet, sekundär traumatisering och copingstrategi. Slutsatserna som görs i denna studie är att alla intervjupersoner uppgav psykologisk utsatthet som den mest uppenbara risken för utsatthet i hälso- och sjukvårdskuratorsyrket. I denna utsatthet ingick symtom såsom empatitrötthet och sekundärtraumatisering. Vidare uppgav intervjupersonerna olika copingstrategier som behjälpliga för att hantera risk utsatthet, t.ex. kollegialt stöd,handledning på arbetsplatsen, att utveckla sitt professionella förhållningssätt för få balans i sitt arbete och att inte ta på sig andra människors känslor, samt att ha rimlig arbetsmängd.Förmågor som ansågs vara viktiga i yrket för att hantera risk för utsatthet var bland annat att prioritera sin egen hälsa och värdera den egna professionella kunskap som kuratorn kan besitta.
6

"För mig är samverkan med andra professioner det viktigaste" : En kvantitativ enkätstudie om arbetstillfredsställelse hos hälso- och sjukvårdskuratorer i Sverige / "For me, collaboration with other professions is what’s most important" : A quantitative survey study on job satisfaction among hospital social workers in Sweden

Andersson, Linn January 2022 (has links)
Syftet med denna kvantitativa enkätstudie var att undersöka hälso- och sjukvårdskuratorersupplevda arbetstillfredsställelse i relation till deras arbetssätt – interprofessionellt teamarbete och samverkan med andra kuratorer. Studien ämnade även att undersöka huruvida bakgrundsfaktorerna ålder, arbetslivserfarenhet, kön och utbildning inverkar på den upplevda arbetstillfredsställelsen. Inspiration till studien uppkom genom egna iakttagelser av hälso- och sjukvårdskuratorers olika arbetssätt under socionomprogrammets verksamhetsförlagda moment, samt genom granskning av tidigare forskning som lyft interprofessionellt teamarbete och samverkan som viktiga faktorer för arbetstillfredsställelse, där relevant forskning på svensk population i dagsläget är otillräcklig. Den aktuella enkäten resulterade i 118 svar från hälso- och sjukvårdskuratorer i 9 regioner i Sverige. Datan analyserades i statistikprogrammet SPSS och resultatet visade ett statistiskt signifikant samband mellan arbetstillfredsställelse och interprofessionellt teamarbete. Gällandesamverkan med andra kuratorer så visade resultatet ingen signifikant skillnad för upplevd arbetstillfredsställelse ifall kuratorn är ensam av sin profession eller har kuratorskollegor att samverka med på arbetsplatsen. Däremot visade det framkomna resultatet att något som verkarvara av vikt för arbetstillfredsställelsen är möjlighet till stöd från andra kuratorer vid behov. Slutligen visade resultatet att både ökad ålder och mer arbetslivserfarenhet korrelerar med högre arbetstillfredsställelse.  Sammanfattningsvis visade denna studie att arbetstillfredsställelse kan påverkas av flera olika faktorer, och att specifika arbetssätt så som interprofessionellt teamarbete är en faktor. Därtill är upplevelsen av att få stöd från andra kuratorer vid behov av vikt, men det behöver intenödvändigtvis vara en kuratorskollega på den egna arbetsplatsen. Studiens resultat har även påvisat att bakgrundsfaktorer som ålder och arbetslivserfarenhet kan ha positiv verkan på arbetstillfredsställelse hos de tillfrågade hälso- och sjukvårdskuratorerna.
7

Att känna sig fel/ avvikande : En studie om ADHD ur skärningspunkterna; kön, klass, ålder och funktionalitet

Linnarsson, Teresa, Eriksson, Clara January 2023 (has links)
Studiens kunskapsöversikt utgår från information om grundläggande fakta om ADHD, att få diagnos, samsjuklighet, vikten av rätt diagnos samt hälso- och sjukvårdskuratorer vilket utgör studiens vetenskapliga ram. Studiens frågeställningar syftar till att dels besvara hur rådande intersektionella strukturer påverkar upplevelsen av att leva med ADHD. Dels hur behovet av stöd från sjukvården och hälso- och sjukvårdskuratorn förstås utifrån valda självbiografier. En kvalitativ ansats användes vid insamlande av studiens datamaterial där självbiografier granskades. Sedan gjordes en bearbetning och tematisering av självbiografiernas innehåll. Vidare har studien utgått från ett avgörande teoretiskt perspektiv, vilket är intersektionalitet. Inom intersektionalitet ingår begreppen: klass, kön, funktionalitet, normerande funktionalitet, normbrytande funktionalitet, ålder, maktstrukturer, konstruktion, kategorisering. Två ytterligare ansatser används, vilket är stämplingsteorin där stämplingsprocessen har en avgörande roll och det dramaturgiska perspektivet visar hur skådespeleri har en avgörande roll. Dessa tre teoretiska ansatser har därefter använts för analyserna inom varje tema. Resultaten visar på en bred bild av vilka symtom som är typiska för ADHD och vissa skillnader mellan könen framkommer. Exempelvis bär flickor på en känsla av lågt självvärde medan pojkar i en något högre utsträckning är utåtagerande. Flickor tenderar även att gömma sina problem i skolåldern och låtsas att de förstår skoluppgifter samtidigt som de egentligen inte gör det. Resultaten visade även att en hälso- och sjukvårdkurator kan komma att möta personer med odiagnostiserad ADHD och diagnostiserad ADHD i en rad olika skeenden där det viktiga i mötet handlar om att lyssna på personen och vara intresserad av att höra dennes narrativ. Studiens slutsatser visade att det är mycket viktigt för en HSK att inneha en medvetenhet om hur rådande intersektionella strukturer kan påverka till exempel möjlighet till rätt vård. Det är viktigt sett ur perspektiv där hälso- och sjukvårdskuratorn träffar en patient av andra anledningar än utredning av ADHD samt även vid utredning.
8

Våga vara kvar : En kvalitativ studie om hälso- och sjukvårdskuratorers arbete med suicidprevention / Dare to Stay : A qualitative study on how clinical healthcare social workers work with suicide prevention

Franz, Linnéa, Fredin, Molly January 2023 (has links)
Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur hälso- och sjukvårdskuratorer i Region Skåne arbetar med patienter som har suicidtankar och med suicidprevention. Uppsatsen har tre frågeställningar: Hur arbetar hälso- och sjukvårdskuratorer med suicidprevention? Hur bemöter hälso- och sjukvårdskuratorer patienter med suicidtankar? Vilka strategier används av hälso- och sjukvårdskuratorer i arbetet med suicidprevention? För att besvara frågeställningarna utfördes sex semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer på olika sjukhus i Region Skåne. En intervju med en informant, chefskurator på ett av sjukhusen, utfördes. Tre teorier finns med i arbetet: existentialism, KASAM och tyst kunskap. Teorierna uppkom utifrån vår analys av intervjumaterialet då vi upplevde att kuratorerna använder sig av metoder i samtalet som går att koppla till existentialism och KASAM. Vidare visar resultatet att kuratorerna använder sig av en kombination av explicit och tyst kunskap när de arbetar suicidpreventivt. Resultatet visar också att de intervjuade kuratorerna på flera sätt använder sig av liknande sätt att bemöta patienter med suicidtankar. Tydliga riktlinjer från organisationen gällande hur arbetet med suicidprevention ska se ut saknas för majoriteten av kuratorerna. Slutligen fann vi att samtliga av de intervjuade kuratorerna önskar mer utbildning inom ämnet suicid. / This qualitative study aims to investigate how clinical social workers in Swedish hospitals work with patients who have suicidal thoughts and with suicide prevention. The essay poses three questions: How do clinical social workers work with suicide prevention? How do clinical social workers act in the room with a suicidal patient? What strategies do clinical social workers use in their work with suicide prevention? To answer the questions six semi-structured interviews were conducted with clinical social workers and one interview with an informant, at three different hospitals in the region Skane. Three theories are included: existentialism, SOC – sense of coherence and tacit knowledge. The theories emerged from our analysis of the empirical knowledge collected through the interviews. We found that the clinical social workes use methods that can be connected to existentialism and SOC when being confronted with suicidal thoughts. Furthermore, the result has shown that the clinical social workers use a combination of explicit and tacit knowledge. The result also shows that the clinical social workers use similar ways of acting when meeting patients with suicidal thoughts. The majority of the clinical social workers lacked clear guidelines from their organization on how to to work with suicide prevention. Finally, we found that all the interviewed clinical social workers wanted more information and training within suicidology.
9

Kontaktvägens betydelse inom sjukvården : Tillvägagångssätt för att initiera kuratorskontakt och dess påverkan / The Significance of the Contact Route in Healthcare : Approaches for initiating health care counselling and its impact

Bergstrand, Björn, Nordström, Moa January 2024 (has links)
Tidigare studier visar på vikten av den initiala kontakten i en terapeutisk relation, bland annat eftersom patienten redan under det första mötet gör sin bedömning av terapeutens tillförlitlighet. Det initiala bandet mellan patient och terapeut är en av de grundläggande byggstenarna i en terapeutisk relation. När det kommer till hur en kontakt initieras mellan kurator och patient och vilken påverkan det kan ha på deras fortsatta kontakt verkar det dock finnas en brist på forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur kontakt mellan kurator och patient initieras samt hur tillvägagångssättet påverkar kontakten. Metoden som används för att besvara studiens syfte och frågeställningar är semistrukturerade intervjuer med fyra kuratorer från två olika regioner i Sverige. Materialet analyseras med en tematisk analys. Resultatet visar att kuratorer har olika uppfattningar om hur olika tillvägagångssätt påverkar kontakten mellan kurator och patient. Det framkommer att olika situationer kräver olika tillvägagångssätt för att initiera kontakt. Att patienten själv aktivt efterfrågar kuratorskontakt skapar bäst förutsättningar för en bra relation mellan kurator och patient, samt är betydelsefullt utifrån patientens självbestämmande och integritet. Denna uppsats bidrar till kunskap inom ett område som i stora drag verkar vara outforskat. Dock är det endast kuratorers uppfattningar som lagt grunden för vårt resultat. Vidare forskning skulle med fördel kunna fokusera på även patienters uppfattningar, för att skapa en större förståelse för eventuella följder av tillvägagångssätt för att initiera en kuratorskontakt.
10

En udda fågel i en medicinsk verklighet : En kvalitativ studie om hälso- och sjukvårdskuratorers upplevelser av organisatoriska villkor, samverkan och handlingsutrymme inom hälso- och sjukvården / An odd bird in a medical context : A qualitative study on health social worker's experiences of organizational conditions, cooperation and professional discretion in healthcare

Hjalte, Sarah, Nilsson, Emmy January 2024 (has links)
Hälso- och sjukvårdskuratorer är en given profession inom hälso- och sjukvården, där de bidrar med en psykosocial kompetens som kompletterar de medicinska kompetenserna. Syftet med denna studie är att öka och fördjupa förståelsen för organisatoriska villkor, samverkan och handlingsutrymme för hälso- och sjukvårdskuratorer inom hälso- och sjukvården i Sverige. Tidigare forskning visar att det finns både likheter och skillnader gällande organisatoriska villkor, trots att kuratorer och vårdpersonal arbetar i samma organisation. Det framkommer även att samverkan mellan sjukvården och socialt arbete behövs då fysiska besvär ofta har sociala samband, dock kan det finnas svårigheter att sammankoppla insatserna. Tidigare forskning har dessutom visat att hälso- och sjukvårdskuratorers handlingsutrymme och psykosociala stöd ofta behöver anpassas, eftersom kuratorerna behöver förhålla sig till den medicinska kontexten. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts och fyra semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer har genomförts. En innehållsanalys har utförts på materialet och resultatet har analyserats med de två organisationsteorierna teorin om förhandlad ordning och domänteorin. Analysen mynnade ut i tre övergripande teman; organisatoriska villkor, samverkan och handlingsutrymme. Slutsatserna visade att kuratorerna upplevde en hierarkisk ordning och ensamhet i relation till den medicinska verklighet de befinner sig i. Kuratorerna upplevde även en välfungerande samverkan, däremot kunde den upplevas som problematisk i vissa situationer. Slutligen beskrevs hälso- och sjukvårdskuratorernas handlingsutrymme som både stort och litet beroende på situation. Det framkom även utmaningar i relation till handlingsutrymmet som hanterades med hjälp av olika metoder.

Page generated in 0.0797 seconds