Kuratorn är en av flera professioner inom barnsjukvården och verkar inom en kunskapstradition som härrör till det sociala och psykosociala vetenskapsfältet. Sjukvården är utsatt för extern styrning och svåra ekonomiska och arbetsmiljöförhållanden. Genom att undersöka de tillfällen då friktion uppstår mellan vårdorganisation (som kuratorn förväntas vara lojal med) och familj finns en möjlighet att närmare studera hur hälso- och sjukvårdskuratorn arbetar och håller fast till sin sociala och psykosociala yrkeskunskap. Syftet med studien är att undersöka hur kuratorn nom barnsjukvården upplever, agerar och positionerar sig kring friktioner som uppstår mellan patient och sjukvårdsorganisationen samt dess betydelse för kuratorernas jurisdiktion. Det empiriska underlaget i den här studien utgörs av tolv transkriberade intervjuer med kuratorer inom den somatiska barnsjukvården. Resultatet påvisar att kuratorn agerar och intervenerar när friktioner uppstår mellan organisation och patient. Agerandet kan motverka vad som uppfattas som barnsjukvårdens förmåga att dekontextualisera, avgränsa och reducera ohälsa till endast en diagnos. Beroendeförhållande till andra yrkeskategorier inom vården samt en professionssjälvbild av att vara ”en av teamet” gör att kuratorn inte tydligt positionerar sig med patienten vid vissa friktioner. Översättar- och medlarrollen är återkommande ageranden. Det agerandet skapar förståelse och ”fluffar” till det i interaktionen mellan organisationen med dess riktlinjer och ramar och familjen. Studien påvisar att en ostörd och solid jurisdiktion förutsätter en förmåga att balansera mellan en organisationslojalitet och synliggörande av ett psykosocialt perspektiv.

Barn under två år utgör en stor patientgrupp inom barnsjukvården. När ett barn blir sjukt och behöver ligga på sjukhus kan det påverka etablering och fortsatt amning. Sjukvårdspersonal som arbetar med små barn bör ha en positiv attityd till amning och kunskaper i amning för att kunna stötta och främja den samt bedriva en familjefokuserad omvårdnad. Forskning har visat att det föreligger positiva attityder till amning bland sjukvårdspersonal men att det råder brist på amningsutbildning och amningskunskaper. Syftet med denna studie var att undersöka vad sjukvårdspersonal inom barnsjukvården hade för attityder till amning. Arbetet utfördes som en tvärsnittsstudie med en beskrivande kvantitativ design. En webbenkät skickades ut till 628 barnsjuksköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor och barnsköterskor inom barnsjukvården i södra Sverige. Det var 116 respondenter som besvarade webbenkäten. Resultatet indikerar att det föreligger en positiv attityd till amning bland respondenterna. Det framkom även att det är få som har utbildning i amning och att majoriteten önskar erhålla utbildning i amning. Således behövs amningsutbildning för att sjukvårdspersonal ska ge amningsråd som är evidensbaserade. Ytterligare forskning, med större undersökningsgrupper, behövs för att få djupare inblick i sjukvårdspersonals attityder till och kunskaper om amning inom barnsjukvården. / When a child becomes ill and in need of hospital care it could affect the initiation and continuation of breastfeeding. Health care professionals who work with young children should have a positive attitude towards and knowledge about breastfeeding in order to be able to support and promote it and practice family-centred care. Previous studies have shown that health care professionals have positive attitudes towards breastfeeding but there is a lack of knowledge and education regarding breastfeeding. The purpose of this study was to examine health care professional’s attitudes towards breastfeeding. The study was conducted as a cross-sectional study with a descriptive quantitative design. A web-based survey was sent out to 628 health care professionals working in paediatric units in southern Sweden. The web-based survey was answered by 116 respondents. The result indicates that there are positive attitudes towards breastfeeding among the respondents. It also emerged that few respondents had breastfeeding education and that the majority wished to receive breastfeeding education. More education in breastfeeding is needed so that health care professionals can give evidence based breastfeeding advice. Further studies, with more participants, are needed on this subject to achieve a deeper understanding about health care professionals´ attitudes and knowledge about breastfeeding in paediatric hospital settings.