Patientbemötande är ett brett begrepp som består av olika komponenter, dessa komponenter är information, kommunikation,respekt och förståelse. Forskning visar att det fortfarande förekommer patientupplevelser av dåligt bemötande inom akutsjukvården. Detta har ett samband med en rad olika faktorer. Dåligt bemötande kan ha en stor inverkan på patientens syn på vården.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan definieras som stress som orsakas av arbetet. Långvarig stress kan ge olika fysiska och psykiska effekter. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress inom akutsjukvården. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed och CINAHL Complete och tematiserades enligt Fribergs 5 stegsmodell. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: arbetsrelaterad stress till följd av organisatoriska aspekter, arbetsrelaterad stress leder till sämre omvårdnad, arbetsrelaterad stress skapar konflikter inom arbetsgruppen samt positiva erfarenheter av att arbeta inom akutsjukvården. Sammanfattning: Arbetsrelaterad stress var ständigt närvarande för sjuksköterskor inom akutsjukvården. Upplevelser som oro, ångest och stress relaterat till den höga arbetsbelastningen beskrevs av sjuksköterskorna. Att inte få tid för återhämning eller reflektion beskrevs förvärra arbetsrelaterad stress. Att inte uppskattas av sina patienter eller ledningen ökade arbetsrelaterad stress och orsakade sämre vård för patienterna. / Background: Occupational stress can be defined as stress caused by work. Stress can have various negative physical and psychosocial effects. Aim: The aim of this study was to explore nurses’ experiences of occupational stress in acute care. Method: This litterature review is based on 10 qualitative scientific articles. The articles were retrieved from the PubMed and CINAHL Complete databeses and analyzed using Friberg’s 5-step model. Results: Four main themes were identified: Occupational stress due to organizational aspects, occupational stress and caregiving, work-related stress creates conflicts within the work group as well as positive experiences of working in emergency healthcare. Summary: Occupational stress was constantly present for nurses in acute care. Nurses described experiences of anxiety, stress, and worry due to the occupational stress. Lack of appreciation by patients or management increased occupational stress and caused poorer care for patients.

Bakgrund: Hot och våld inom vården är ett växande problem både globalt och i Sverige. Dessa händelser inträffar särskilt inom akutsjukvården. Sjuksköterskor är en av de yrkesgrupper som mest löper risk att utsättas för hot och våld på grund av deras närhet till patienter och närstående. Inom akutsjukvården finns olika riskfaktorer som kan bidra till hot och våld. Konsekvenserna leder till ökade sjukskrivningar och försämrat välbefinnande samt ökat antal uppsägningar. Det kan påverka verksamhetens kostnader och därmed ökade kostnader för samhället. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ha blivit utsatt för hot och våld inom akutsjukvård från patienter och närstående. Metod: Litteraturöversikten baserades på sammanställning och tolkning av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och mixad metod där två databaser genomsöktes. Artiklarnas analys gjordes enligt Friberg. Resultat: Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i sex centrala teman: Hot och vålds psykiska inverkan, Hot och vålds fysiska inverkan, Hot och vålds sociala inverkan, Hot och vålds inverkan på yrkesutövning, Normalisering av hot och våld och sjuksköterskans upplevelser av brist på stöd. Diskussion: Resultatdiskussionen tar upp hot och vålds negativa konsekvenser såsom psykiska, fysiska och sociala välbefinnande samt förmågan att ge god vård. Sjuksköterskor upplevde att hot och våld var en del av arbetet trots dess negativa inverkan. Det fanns en avsaknad för stöd från verksamhet och ledning vilket resulterade i att hot och våld normaliserades. Utgångspunkt tas framförallt i Joyce Travelbee omvårdnadsteori med fokus på mellanmänskliga relationer. / Background: Threats and violence in health care is a growing problem both globally and in Sweden. These accidents occur especially in emergency care. Nurses are one of the professional groups most at risk of being subjected to threats and violence because of their proximity to patients and families. In emergency care there are various risk factors that may contribute to threats and violence. The consequences lead to increased sick leave and poorer welfare, but also increased number of layoffs. It can affect business costs and increase costs for society. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of having been subjected to threats and violence in emergency care of patients and families. Method: The literature review was based on the compilation and interpretation of the ten scientific articles with both qualitative and mixed method was searched in two databases. Articles analysis was done according to Friberg. Results: The literature review results were compiled in six central theme; Threats and violent mental influence, threats and violent physical influence, threats and violent social influence, threats and violent impact on the profession, Normalization of threats and violence and the nurse's perceptions of lack of support. Discussion:The result discussion addresses how threats and violence’s negative consequences such as mental, physical and social well-being and the ablity to provide good care. Nurses experienced threats and violence as a part of their job, despite the negative impact. They found no support from the company or the management, which resulted in that threats and violence became normalized. Starting points are taken primarily in Joyce Travelbee´s nursing theory with a focus on the concepts of interpersonal relationships.

Bakgrund: Suicid är ett globalt förekommande fenomen. Orsakerna till suicid är ofta flera och komplexa, men den största riskfaktorn är tidigare genomfört suicidförsök. På akutmottagningen vårdar sjuksköterskor suicidbenägna människor som vanligtvis intoxikerat eller medvetet skärskadat sig. Sjuksköterskor spelar en huvudroll i det suicidpreventiva arbetet, då de jobbar patientnära. De har i uppgift att lindra lidande i form av exempelvis psykisk smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidbenägna patienter inom akutsjukvården. Metod: Uppsatsen genomfördes i form av en litteraturbaserad studie. Tio kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Fribergs (2022) fem steg. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre teman med tillhörande subteman. Teman var: Bristande kunskaper, Skiftande attityder och värderingar och Arbetsmiljö och organisatorisk inverkan på vården. Det framkom att akutsjukvårdens stressiga arbetsmiljö, bristande suicidkompetens och personliga värderingar är faktorer som påverkar eller försvårar sjuksköterskors arbete. Sjuksköterskor önskar att få ytterligare utbildning i suicid och suicidhjälp. Konklusion: Att vårda suicidbenägna patienter är komplext för sjuksköterskor. Det är viktigt att sjuksköterskor besitter kompetens om suicid oavsett arbetsplats. Detta för att kunna göra adekvata suicidriskbedömningar samt förhindra suicid i tid. / Background: Suicide is a global phenomenon. The reasons behind suicide are often many and complex, but the biggest risk is an earlier attempt. Nurses at the emergency department meet suicidal individuals that usually are intoxicated or have slice-wounds. Nurses play a leading role in suicide prevention work, as they work close to patients. They are tasked with alleviating suffering, as for example psychical pain. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for suicidal patients within emergency healthcare. Method: A literature-based study was made. Ten qualitative articles were selected and analyzed according to Friberg’s (2022) five steps. Findings: The result became three themes with belonging subthemes. The themes were: Lack of knowledge, Various attitudes and values, Work environment and organizational impact on the care. It appeared that the stressful work environment of emergency healthcare, lack of suicide competence and personal values affects or complicates nurses’ work. Nurses want further education about suicide and suicide help. Conclusion: Caring for suicidal patients is complex for nurses. It is important that nurses have competence in suicide, regardless of workplace. This because they must be able to do adequate suicide risk assessments and prevent suicide in time.

Bakgrund: En ökad livslängd leder till att flera äldre drabbas av demenssjukdom och därmed ökar deras behov av akutsjukvård för somatiska sjukdomar och andra sjukdomar. Men en akutmiljö kan vara stressigt för både patienter och sjuksköterskor. Det drabbar särskilt patienter med demens på grund av kommunikationsbrister. Det gör att sjuksköterskor inte kan erbjuda en adekvat vård för patienter med demens eftersom de saknar tid och kunskap för att förstå dessa patienters behov.   Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med demens inom akutsjukvården.   Metod: Litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för sökning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Två kategorier: Behov av personlig vård och utmaningar i vårdandet. De subkategorierna som framkom är Kommunikation och behandling, Vikten av samverkan, Organisatoriska förutsättningar, Kunskap och känslor. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att vårdmiljöer inte är anpassad efter demenspatienter och därför är mötet med dessa patienter en utmaning. Även kunskapsbrist och brist på erfarenhet inom demensvården erkändes som en utmaning i arbetet av sjuksköterskor. Därför krävs mer forskning för att öka förståelsen kring sjuksköterskornas upplevelser och därmed förbättra vårdandet för demenspatienter. / Background: An increased life expectancy leads to more elderly people suffering from dementia and thus their need for emergency care for somatic diseases and other illnesses increases. However, an emergency environment can be stressful for both patients and nurses. It particularly affects patients with dementia due to communication breakdowns between the patients and the nurse. Due to the lack of time and knowledge to understand the patients’ needs, nurses are not able to provide adequate care.  Aim: To investigate nurses´ experience of caring for patients with dementia in emergency care.  Method: Literature study with ten qualitative articles. The databases CINAHL and PubMed has been used for searching. Qualitative content analysis was used to analyse the data.  Results: Two categories: Need for personal care and challenges in care. The subcategories that emerged are Communication and treatment, the importance of cooperation, organizational conditions, knowledge and feelings.  Conclusion: Nurses feel that care environments are not adapted to dementia patients and meeting these patients is a challenge. Lack of knowledge and experience in dementia care recognised as a challenge in the work of nurses. Therefore, more research is required to increase understanding of the nurses´ experiences and improve care for dementia patients.