No description available.

No description available.

Bakgrund: Idag lever ca 30-35 miljoner av världens befolkning med Humant immunbrist virus. I Sverige är ungefär 6500 personer infekterade och varje år rapporteras 400-500 nya fall. När en person drabbas av Humant immunbrist virus medför det ofta en stor förändring i livet. Hos sjukvårdspersonal finns det en bristande kunskap inom ämnet. Syfte: Beskriva hur personer med Humant immunbrist virus uppfattar och upplever att de bemöts av sjukvårdspersonal, samt beskriva undersökningsgruppen i inkluderade artiklar. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Elva artiklar inkluderades, två kvantitativa och nio kvalitativa. Resultat: Två teman identifierades: Negativt bemötande och Positivt bemötande. Tre underrubriker hittades under rubriken Negativt bemötande, vilket var: Att bli bemött annorlunda, Bemött med rädsla och Brist på empati. Undersökningsgruppen presenteras under rubriken: Presentation av artiklarnas undersökningsgrupp. HIV- positiva personer upplevde ofta att de blev bemötta med fördomar från sjukvårdspersonal. Sjukvårdspersonalen kunde få deltagarna att känna sig ignorerade och respektlöst behandlade. Många HIV- positiva personer upplevde att de behandlades annorlunda på grund av sin sjukdom. Goda kunskaper inom HIV- vård från sjukvårdspersonalens sida resulterade i att deltagarna kände sig väl bemötta. Slutsatser: HIV- positiva personer upplevde att de blev dåligt bemött av sjuvårdspersonal. Fördomar och diskriminering var vanligt förekommande företeelser i vårdmötet. Det visade sig även att den sjukvårdspersonal som hade ökade kunskaper om Humant immunbrist virus, hade ett bättre bemötande gentemot denna patientgrupp.

Bakgrund: Utbrändhet är ett vanligt problem med en rad komplikationer som fysiska och psykiska besvär, hjärt- och kärlsjukdomar och muskelsmärtor. Copingstrategier som emotionellt inriktad coping och probleminriktad/ uppgiftsorienterad coping är vanligt använda strategier för att förebygga utbrändhet. Att sambandet mellan dessa copingstrategier och utbrändhet undersöks är därför av stor vikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan olika typer av copingstrategier och utbrändhet bland hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Författarna har med hjälp av vetenskapliga artiklar utfört en litteratur studie med kvantitativ ansats. Resultat: Tre huvudkategorier och sex subkategorier identifierades. De tre huvudkategorierna innefattade olika former av emotionellt inriktad coping, probleminriktad/ uppgiftsorienterad coping och övrigt resultat. Konklusion: Olika former av copingstrategier som hälso- och sjukvårdspersonal använder kan ha samband med högre och/ eller lägre utbrändhet relaterat till dimensionerna inom mashlach burnout inventory. Författarna till denna litteraturstudie drar slutsatsen att det finns behov av ytterligare forskning om samband mellan olika typer av copingstrategier och utbrändhet i relation till dimensionerna inom maslach burnout inventory bland hälso- och sjukvårdspersonal.

<p>Vårdpersonal som arbetat med att vårda äldre har ofta iakttagit eller själva medverkat till att utöva våld mot äldre och orsakerna till att våldet uppstod varierade. Syftet var att belysa våld mot äldre och vilka orsakerna var till att de uppstod samt i vilka former. Den metod vi valde att använda oss av var en litteraturstudie och artikelsökningar gjordes systematiskt i databaserna Elin, Cinahl och Pubmed. Resultatet grundade sig på 8 inkluderade artiklar och rubrikerna: psykisk maktutövning, fysisk maktutövning, demografiska faktorer och organisatoriska faktorer skapades utifrån analysen av artiklarnas resultat.  Artiklarnas resultat visade att det förekom våld mot äldre inom vården i form av brist på respekt och bemötande, utebliven eller bristande kommunikation och vård samt fysiskt våld. Detta berodde på faktorer som ålder, arbetslivserfarenhet, utbildning samt familjeförhållanden hos vårdpersonalen och brister hos ledning och organisation som visade sig i stress och maktlöshet hos vårdpersonalen.</p>

No description available.

No description available.

<p>The aim of this study was to describe the attitudes against abused women. A literature review was used in this study. Information was collected from the literature and articles written about the subject and brought together and then critical analysed. To help with the organisation structure we used Ida Jean Orlando's theory as a theoretical framework. Our findings indicate that the nurses had a lack of acknowledgment about the women's situations and needed education about their situations. Other findings indicate that the nurses also were afraid to humiliate the women, by asking them questions abut the abuse. But the results showed that the women wanted to be asked about domestic violence, even if it should raised unpleasant memories or feelings</p>

No description available.

The aim of this study was to describe the attitudes against abused women. A literature review was used in this study. Information was collected from the literature and articles written about the subject and brought together and then critical analysed. To help with the organisation structure we used Ida Jean Orlando's theory as a theoretical framework. Our findings indicate that the nurses had a lack of acknowledgment about the women's situations and needed education about their situations. Other findings indicate that the nurses also were afraid to humiliate the women, by asking them questions abut the abuse. But the results showed that the women wanted to be asked about domestic violence, even if it should raised unpleasant memories or feelings