No description available.

Handhygien är den främsta handling som påverkar uppkomsten av vårdrelaterade in- fektioner (VRI). Trots detta är följsamheten till handhygien låg hos hälso- och sjuk- vårdspersonalen. Hälso- och sjukvårdsorganisationen ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonalen arbetar för hög patientsäkerhet. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien. Studien utfördes som en litteraturstudie där resultatet grundades i 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att olika faktorer påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien. Tidsbrist sågs som den viktigaste påverkande faktorn. Även kollegors beteende och förväntningar påverkade följsamheten. Nyutexaminerade sjuksköterskor och studenter belyste vikten av goda förebilder. Kunskap och att bli påmind om handhygien behövdes för att öka följsamheten. En faktor för utförande av handhygien var hälso- och sjukvårdspersonalens egen utsatthet. Mer kunskap behövs om handhygien och VRI. Följsamhet till handhygien är ett problem som bör uppmärksammas mer.

Bakgrund:Självskadebeteende är en destruktiv handling där intentionen suicid inte finns. Avsikten med handlingen är att skada individens egna kropp. Sjukvårdspersonal på en akutmottagning står för det första mötet med patienter med självskadebeteende. Litteraturstudien är teoretisk förankrad i Ida Jean Orlandos interaktionsteori. Syfte: Beskriva sjukvårdspersonalens upplevelse av omvårdnaden av patienter med självskadebeteende på en akutmottagning. Metod: Systematisk litteraturstudie där elva artiklar granskades varav tio inkluderades i studien. Artiklarna analyserades och abstraherades och ur detta skapades åtta kategorier vilka lade grunden till litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet beskriver sjukvårdspersonalens upplevelse utifrån åtta kategorier: oförmåga hos sjukvårdspersonalen, omsorgsfullhet, oförståelse för patienten, förväntningar på professionen, kompetens, genus och livslängdens betydelse, kommunikationens betydelse och organisationens betydelse. Slutsats: Sjukvårdspersonalens upplevelse av omvårdnaden av patienter med självskadebeteende är unik för individen. Meningslöshet och meningsfullhet är exempel på upplevelser som kan påverka utfallet av omvårdnaden. Ett känslomässigt engagemang som kan vara av olika karaktär väcks hos sjukvårdspersonalen.

Vårdpersonal som arbetat med att vårda äldre har ofta iakttagit eller själva medverkat till att utöva våld mot äldre och orsakerna till att våldet uppstod varierade. Syftet var att belysa våld mot äldre och vilka orsakerna var till att de uppstod samt i vilka former. Den metod vi valde att använda oss av var en litteraturstudie och artikelsökningar gjordes systematiskt i databaserna Elin, Cinahl och Pubmed. Resultatet grundade sig på 8 inkluderade artiklar och rubrikerna: psykisk maktutövning, fysisk maktutövning, demografiska faktorer och organisatoriska faktorer skapades utifrån analysen av artiklarnas resultat.  Artiklarnas resultat visade att det förekom våld mot äldre inom vården i form av brist på respekt och bemötande, utebliven eller bristande kommunikation och vård samt fysiskt våld. Detta berodde på faktorer som ålder, arbetslivserfarenhet, utbildning samt familjeförhållanden hos vårdpersonalen och brister hos ledning och organisation som visade sig i stress och maktlöshet hos vårdpersonalen.

No description available.

Bakgrund: Idag lever ca 36,9 miljoner människor med HIV. Eftersom sjukdomen är obotbar och kronisk behövs en kontinuerlig kontakt med vården och sjukvårdspersonal. Alla patienter har rätt till en trygg och säker vård där vården ska bygga på respekt för patientens integritet och självbestämmande. Eftersom HIV många gånger är stigmatiserat i samhället undviker patienter att uppsöka vård för rädslan att deras sjukdom ska avslöjas. Syfte: Var att undersöka hur patienter som har HIV upplever bemötandet från sjukvårdspersonal. Metod: En systematisk litteraturstudie som baserade på tio vetenskapliga artiklar som togs fram genom databaserna; Cinahl, PubMED och PsycINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats genom induktiv ansats. Resultat: Resultatet sammanfattades i tre kategorier; ”Språkets- och kroppspråkets betydelse”, ”Stigma och icke vårdande handling” samt ”Kunskaps- och okunskaps betydelse”. Patienterna upplevde bemötandet från sjukvårdspersonal både positivt och negativt. Negativa erfarenheter vittnade om att sjukvårdspersonal försökt undvika, ignorerat, kränkt eller behandlat patienterna stigmatiserande. Positiva upplevelser som patienterna framhöll var att sjukvårdspersonal lyssnade, var omtänksamma, omhändertagande och brydde sig om patienternas anhöriga. Slutsats: Att sjukvårdspersonal har god kunskap om HIV är av stor vikt för att vården ska bli vårdande. Utan kunskap om HIV kan det uppstå rädsla hos sjukvårdspersonal som påverkar bemötandet negativt gentemot patienterna.

<p>Psykisk ohälsa är ett växande problem i det svenska samhället och har i alla tider varit tabubelagt, vilket försvårat situationen för individer som lider av psykiska problem. Somatisering är en typ av psykisk ohälsa som visar sig som somatiska symtom som är medicinskt oförklarliga. Syftet var att beskriva sjukvårdspersonals hantering och patienters upplevelser av somatisering i primärvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisar att sjukvårdspersonalens hantering av patienterna spelar en avgörande roll. Den medicinska metoden dominerade sjukvårdspersonalens hantering. Personalen hamnade lätt i ett negativt förhållningssätt till patienter som somatiserar, de uppfattades som mycket resurs- och energikrävande. Patienternas upplevelser av bemötandet präglades i sin tur av känslor av att inte tas på allvar, oro, rädsla och ovisshet. Det framkom även att när sjukvårdspersonalen hanterade dem på ett engagerat och bekräftande sätt hade patienterna positiva upplevelser. Med tanke på att psykisk ohälsa är ett ökande samhällsproblem krävs mer kunskaper inom alla vårdrelaterade yrkesutbildningar för att skapa trygghet i hanteringen. Vidare forskning om hanteringsmetoder är nödvändigt för att kunna hantera patienterna på ett korrekt sätt, vilket bidrar till att patienterna får den mest lämpliga vården.</p>

No description available.

<p>Självmord är ett stort folkhälsoproblem som på grund av tabun och myter ägnas allt för lite uppmärksamhet. Attityder påverkar människors tankar, känslor och handlingar. Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonalens attityder till suicidalitet och hur attityderna påverkar omvårdnaden av suicidala patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde många känslor vid vården av suicidala patienter. Vården av suicidala patienter innebär en ständig balansgång mellan vårdens ansvar att rädda liv och patientens eget ansvar för sitt liv. Attityderna varierar beroende på personalens ålder, kön, utbildning och yrkeserfarenhet. Att vårda suicidala patienter kan innebära problematiska situationer som kräver hög kompetens hos sjukvårdspersonalen. Genom utbildning förbättras kunskaperna och attityderna till suicidalitet. Utbildning om suicidalitet borde finnas med som en del av sjuksköterskors grundutbildning. Förslag till vidare forskning är att undersöka suicidala patienters upplevelser av omvårdnaden och hur den påverkas av sjukvårdspersonalens attityder.</p>

Självmord är ett stort folkhälsoproblem som på grund av tabun och myter ägnas allt för lite uppmärksamhet. Attityder påverkar människors tankar, känslor och handlingar. Syftet med studien var att belysa sjukvårdspersonalens attityder till suicidalitet och hur attityderna påverkar omvårdnaden av suicidala patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde många känslor vid vården av suicidala patienter. Vården av suicidala patienter innebär en ständig balansgång mellan vårdens ansvar att rädda liv och patientens eget ansvar för sitt liv. Attityderna varierar beroende på personalens ålder, kön, utbildning och yrkeserfarenhet. Att vårda suicidala patienter kan innebära problematiska situationer som kräver hög kompetens hos sjukvårdspersonalen. Genom utbildning förbättras kunskaperna och attityderna till suicidalitet. Utbildning om suicidalitet borde finnas med som en del av sjuksköterskors grundutbildning. Förslag till vidare forskning är att undersöka suicidala patienters upplevelser av omvårdnaden och hur den påverkas av sjukvårdspersonalens attityder.